Välfärdsområdesstyrelsen
Pöytäkirja 10.06.2024/Pykälä 88

1822/02.00.00/2024

Välfärdsområdesstyrelsen 10.06.2024 § 88

§ 88

 fornamn.efternamn@luvn.fi

Förslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

Behandling 

Beslut

Redogörelse 

Bakgrund för utarbetandet av planeringsramen

Enligt 115 § i lagen om välfärdsområden ska välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret. I budgeten ska välfärdsområdeskoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser beaktas. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgetåret är ekonomiplanens första år.

Underskotten som ackumulerats i välfärdsområdets balansräkning ska täckas inom högst två år från början av året efter att bokslutet bekräftats. Inom denna tidsfrist ska även underskottet som uppkommit under budgetåret eller därefter täckas. Således ska eventuella underskott som uppkommit från och med 2023 täckas senast vid utgången av 2026.

Planeringsramens uppgift är att fastställa de yttre ekonomiska ramarna för utarbetandet av välfärdsområdets ekonomiplan. Genom planeringsramen säkerställs att målen för välfärdsområdets ekonomi och balanseringskraven som avses i lagen om välfärdsområden uppfylls. Välfärdsområdesdirektörens budgetförslag bereds utgående från den planeringsram som välfärdsområdesstyrelsen ger.

Ekonomiska utgångspunkter för planeringsramen för ekonomiplanen 2025–2027

Från 2023 har ett underskott på 122 miljoner euro ackumulerats i välfärdsområdets balansräkning. Dessutom förväntas det nuvarande året, baserat på delårsrapportens bokslutsprognos för perioden 1.1.-31.3.2024, resultera i ett underskott på cirka 12 miljoner euro. I enlighet med 115 § i lagen om välfärdsområden ska ett underskott i välfärdsområdets balansräkning täckas inom två år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes, det vill säga innan slutet av 2026. Den föreslagna planeringsramen har utarbetats så att det skulle bildas en överskottsreserv på cirka 20 miljoner euro för välfärdsområdet, vilket säkerställer att underskotten täcks inom den reglerade tiden, även i det fall att det uppstår kostnadstryck för välfärdsområdet som inte har kunnat beaktas tillräckligt i förväg vid utarbetandet av ekonomiplanen. 

Överskottsmålet för 2025–2026 ska finansieras med en efterhandsgranskning av finansieringen enligt § 10 i finansieringslagen, där man tar hänsyn till den nationella obalansen mellan välfärdsområdets finansiering och de faktiska kostnaderna för åren 2023-2024. I praktiken kommer cirka 83% av efterhandsgranskningen att användas för att skapa det nödvändiga resultatet och 17% av efterhandsgranskningen kan användas för att komplettera finansieringen av basverksamheten. På medellång sikt måste dock kostnadsnivån för verksamheten balanseras till en nivå som följer basfinansieringen, eftersom efterhandsgranskningen av finansieringen är mycket svår att förutsäga och beror på den nationella situationen av välfärdsområdenas ekonomi. I ekonomiplanen för 2027 ska efterhandsgranskningen endast riktas mot att uppnå det nödvändiga resultatet, varvid den faktiska finansieringen av serviceverksamheten skulle bildas enligt grunddelen av den icke-öronmärkta finansieringen.

Att täcka underskottet fram till slutet av 2026 kräver en betydande dämpning av kostnadstillväxten från välfärdsområdet, för vilket betydande ekonomiska balanseringsåtgärder har initierats under 2024. Om åtgärderna förverkligas som planerat, möjliggör detta en mer långsiktig och måttlig kontroll av kostnadstillväxten under de kommande åren. Om de åtgärder som fastställts för 2024 inte förverkligas enligt planen, behövs kompletterande åtgärder. I så fall skulle den tid då åtgärderna har en sanerande effekt på ekonomin förkortas baserat på tidpunkten för att täcka underskottet, vilket innebär att åtgärderna skulle behöva vara större i omfattning.

Med en balanserad ekonomi strävar välfärdsområdet efter att välfärdsområdet inte hamnar i statens utvärderingsförfarande, där planeringen av ekonomiska balanseringsåtgärder som påverkar produktionen skulle utsättas för en statsledd process. Detta skulle försvaga välfärdsområdets förmåga att självständigt besluta om hur anpassningarna riktas och utförs.

Den föreslagna ekonomiplanen möjliggör en årlig nettokostnadstillväxt på cirka 4,3% under åren 2025–2027. I praktiken räcker detta för att täcka lönehöjningar och prisökningar för inköpta tjänster. Utvidgning av tjänster eller ökning av resurser måste därför täckas genom att förbättra produktiviteten, eller till exempel genom resursöverföringar.

På basis av områdenas gemensamma beredning har HUS ramandelen beaktats att öka med 3,8 procent, vilket enligt målet är något lägre än välfärdsområdets egen kostnadstillväxt. När man eliminerar Ändringar i uppgifter är HUS:s nettokostnadstillväxt mellan 2023-2025 3,6%; och för Västra Nylands välfärdsområde 5,6%.

Enligt 147 § i förvaltningsstadgan godkänner välfärdsområdesstyrelsen planeringsramarna för upprättandet av budgeten och ekonomiplanen.

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom

Verkställighet

Beslutshistoria