Välfärdsområdesstyrelsen
Pöytäkirja 12.05.2025/Pykälä 115

865/00.02.01/2025

Välfärdsområdesstyrelsen 12.05.2025 § 115

§ 115

Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

Behandling 

Under behandlingen ändrade föredraganden sitt beslutsförslag enligt följande:

Efter stycket Sammanfattning lägger man till följande mening som nytt stycke: "Välfärdsområdesstyrelsen betraktar det som viktigt att välfärdsområdet ser till att personalens språkkunskaper motsvarar den nivå som förutsätts för att sköta arbetsuppgifterna.”

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade enhälligt

1. ge följande svar på fullmäktigemotionen:

Svar på fullmäktigemotionen om vårdarnas kunskaper i finska

Beredningen av svaret

Koncernförvaltningens HR-tjänster har berett svaret i samverkan med arbetarskyddsaktörer, experter som ansvarar för uppföljningen av klient- och patientsäkerheten samt serviceområdet för äldre.

Bakgrund

I Västra Nylands välfärdsområde arbetar tiotals anställda, vars modersmål inte är finska eller svenska. I kommunerna har det innan välfärdsområdet inledde sin verksamhet också arbetet personer med utländsk bakgrund. Exempelvis Esbo stad inledde rekryteringen av vårdare med filippinsk bakgrund till Finland och välfärdsområdet har fortsatt med den här verksamheten, som är organiserad och standardiserad. Av de filippinska vårdarna kräver vi kunskaper i finska på minst nivå A2.2, som vår avtalspartner utbildar och testar innan vårdarna anländer till Finland. En vårdare som inte uppfyller språkkravet får inte tillstånd att åka till Finland. I Finland avlägger de filippinska vårdarna en närvårdarexamen som läroavtalsutbildning och utbildningsspråket är finska.

Inom tjänsterna för äldre i hemvården, sjukhustjänsterna och boendeservicen har man rekryterat vårdare med olika bakgrunder redan långt innan vårdargrupperna från Filippinerna anlände. Av närvårdare och sjukskötare krävs att de är legitimerade yrkesutbildade personer. I praktiken innebär detta att kompetens och utbildning som avlagts i Finland. Legitimering av en examen som vårdaren avlagt utomlands sköts av Valvira och till detta hör även en allmän språkexamen som utbildningsministeriet definierar.  De filippinska vårdarna en närvårdarexamen som läroavtalsutbildning och utbildningsspråket är finska. I läroavtalsutbildningen arbetar de studerande inte självständigt, utan under handledning, och de besöker inte klienten ensam inom hemvården, utan de är arbetspar för att underlätta hemvårdarens arbetsbörda.

För alla vårdare som kommer till Finland är det klart att de förväntas lära sig finska och att de själv ansvarar för att de lär sig språket.

Språkkunskaper och arbetssäkerheten

Av 152 arbetssäkerhetsanmälningar som dokumenterades under 2024 nämndes bristfälliga språkkunskaper inte en enda gång som bidragande orsak. Iakttagelser i anknytning till kommunikationen har förekommit i vissa fall: Kommunikation och informationsflöde (muntlig kommunikation bristfällig eller otydlig, skriftlig kommunikation bristfällig eller otydlig, användning av befintlig information bristfällig), utbildning och introduktion, kunskaper (information och kunskaper, kompetens och behörighet, tillgång och tillräcklighet av utbildning och handledning) samt arbetsmiljö, metoder och resurser (personalens antal och kvalitet).

Språkkunskaper och patientsäkerhet

I fullmäktigemotionen framförs oro över situationer där vårdarens svaga kunskaper i finska har orsakat patient- eller klientrisksituationer. Vi samlade in uppgifter om faro- och risksituationer från datasystemen, med målet att få en helhetsbild av fenomenets storleksklass och konkreta situationer.

År 2024 gjordes 13 877 HaiPro-anmälningar med anknytning till klient- och patientsäkerhet, och med sökord som syftar på språkkunskaper eller brist på sådana fick man fram 20 st. (0,1 procent av alla anmälningar). En betydande del av de här anmälningarna hänförde sig till begräsningar gällande användning av de två inhemska språken; kommunikationen mellan klienten och vårdaren blev lidande på grund av detta. Det var fråga om bl.a. kommunikationen mellan svenskspråkig personal och en finskspråkig klient.

Anmälningar om språkutmaningar som hänför sig till anställda med invandrarbakgrund och anmälningar där klienten har invandrarbakgrund förekommer också.  Om dessa har man dokumenterat till exempel dylika situationer:

Klienten pratar inte finska, svenska eller engelska och det är utmanande att få tillgång till tolkning.
Patient som får palliativ vård och anhöriga invandrare. De anhörigas finska är bra, men en del av orden är främmande.
Det förekommer utmaningar i ett litet barns vaccinationssituation på grund av invandrarfamilj och språkbarriär
Invandrarnas vaccinationer är en utmanande helhet som avviker från det vanliga vaccinationsprogrammet och kräver särskilda kunskaper.
En vårdare med invandrarbakgrund fick handledning för att använda ett hjälpmedel, men på grund av språkbarriären förstod hen inte saken ordentligt.

Vid sökningar i det nuvarande (från den 1 januari 2025) LaRi-systemet för rapportering av farliga situationer, som ersätter HaiPro, hittades inga sådana fall där bristande språkkunskaper hos en vårdare angetts som orsak till en anmälan.

Separat från egentliga fall där patient- och klientsäkerheten har äventyrats bör man konstatera att exempelvis Hr-tjänsternas Karriärtjänster får feedback från planeringsenheterna på de filippinska vårdarnas kunskaper (eller okunskap) i finska särskilt i början av anställningsförhållandet, även om de anställda i övrigt är mycket omtyckta.

Åtgärder som vidtagits

Som en del av introduktionen och utbildning för vårdarnas som kom från Filippinerna under hösten 2024 utreder vi i samarbete med läroanstalten (Omnia) om den krävda språkkunskapsnivån t.ex. i fråga om förra hösten grupp har uppfyllts, eftersom läroanstaltens språklärare testar nivån på studerandenas språkkunskaper under utbildningen. Inlärningen av språket fortsätter också efter ankomsten till Finland, med kollegor och i studierna. Hr-tjänsternas Karriärtjänster arbetar aktivt i samarbete med enheterna som tar emot filippinska vårdare, särskilt i början av placeringen. Om språkkunskaperna hos vårdarstuderandena som kommit visar sig vara svagare än vi har fastställt som krav för deras ankomst, reklamerar vi om saken till vår avtalspartner och kommer tillsammans överens om åtgärderna som de eventuella situationerna ger upphov till. Hittills har några sådana problemsituationer uppstått, och de har hänfört sig till bristen på kunskaper i finska och därmed att arbetet inte lyckas på önskat sätt. I alla situationer har gemensamt ingripande och överenskomna åtgärder (tilläggsutbildning) dock lett till att situationen blivit bättre.

Utbildning i finska ordnas för vårdare med ett främmande modersmål vid sidan av arbetet och exempelvis anställda vid Esbo sjukhus har för tillfället två utbildningsgrupper.

Vad gäller undervisning i finska kan vi allmänt konstatera att arbetsgivaren erbjuder språkutbildning (finska, svenska och engelska) via våra samarbetspartner. De språkutbildningar som ordnas centralt av HR-utvecklingstjänsterna inom koncernförvaltningens HR-enhet är öppna och avgiftsfria för alla anställda inom välfärdsområdet. Det går att delta i språkutbildningarna med chefens samtycke. Utbildningen ordnas på arbetstid och utbildningen ska vid behov beaktas i skiftplaneringen.  Innan anmälan görs ska medarbetaren genomföra en självbedömning av sina språkkunskaper med hjälp av ett särskilt självbedömningsverktyg. Utöver dessa allmänna och öppna språkutbildningar kan arbetsgemenskaper även beställa anpassade utbildningar i finska, svenska och engelska direkt från våra avtalspartner, enligt sina egna behov och till egen kostnad.

Sammanfattning

Trots att vissa enskilda faktiska risksituationer har förekommit åtminstone i anknytning till klient- och patientsäkerheten under 2024, förutsätter den genomförda utredningen och iakttagelserna inte att ytterligare separata tilläggsåtgärder inleds. I fråga om språkkunskaper utbildas de anländande vårdarna i ursprungslandet till den i avtalet förutsatta nivån A2.2. Därtill utbildar och testar våra samarbetspartner under läroavtalsutbildningen vidare studerandenas språkkunskaper. Dessutom ordnar arbetsgivaren både allmän och specifikt inriktad utbildning för personalen. Fortfarande skapar arbetssäkerhets- och klient- och patientsäkerhetspraxis med anmälningskanaler en systematisk ram för agerande i eventuella farliga eller avvikande situationer.

Välfärdsområdesstyrelsen betraktar det som viktigt att välfärdsområdet ser till att personalens språkkunskaper motsvarar den nivå som förutsätts för att sköta arbetsuppgifterna.

och

2. konstatera att fullmäktigemotionen är slutbehandlad.

Redogörelse 

Ledamot Valle och 13 andra ledamöter lämnade på välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde den 25 februari 2025, § 24, en motion, i vilken de uttryckte sin oro över vårdarnas kunskaper i finska och föreslog att man i Västra Nyland säkerställer att vårdare som har svaga kunskaper i finska inte längre utför vårdarbete innan deras kunskaper i finska är tillräckliga. På så sätt säkerställs patientsäkerheten i detta avseende. De föreslår också att språkkunskaperna hos de vårdare som för närvarande arbetar vid Västra Nylands välfärdsområde kartläggs. I fråga om eventuella brister ska vårdaren erbjudas stöd för att stärka sina språkkunskaper på egen tid eller vid sidan av arbetet. Dessutom föreslår de att man redan i jobbintervjuerna berättar för den som intervjuas att den anställda även själva måste ta ansvar för att utveckla sina språkkunskaper.

Enligt 26 § i förvaltningsstadgan har fullmäktigeledamöterna rätt att lämna in motioner i frågor som hänför sig till välfärdsområdets verksamhet. På en motion som inte påverkar budgeten och som undertecknats av 1–14 fullmäktigeledamöter ska välfärdsområdesstyrelsen senast ett halvt år efter att motionen lämnats in ge ett skriftligt svar till den första undertecknaren. Svaret sänds till de övriga ledamöterna i samband med föredragningslistan för det första fullmäktigesammanträdet efter att svaret getts.

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom

Verkställighet

Beslutshistoria