RSS-linkki
Kokousasiat:https://luhva-d10julk.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30
Kokoukset:
https://luhva-d10julk.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30
Välfärdsområdesfullmäktige
Esityslista 07.10.2025/Asianro 19
Edellinen asia | Seuraava asia | ![]() |
2284/00.02.01/2025
Välfärdsområdesfullmäktige 07.10.2025
Svar på den av ledamot Paakkunainen och 15 andra ledamöter inlämnade frågan till välfärdsområdesstyrelsen om barnskyddets verksamhetsförutsättningar och särskilt dess följande utvecklingsriktningar och deras effekter
Beredning och upplysningar (fornamn.efternamn@luvn.fi): |
Ahlström Mari |
Villgren Kati |
Beslutsförslag
Välfärdsområdesfullmäktige beslutar
1. anteckna för kännedom välfärdsområdesstyrelsens svar på fullmäktigefrågan
Svar på frågan
Inom servicen för barnfamiljer som ordnas enligt socialvårdlagen har man under de två senaste åren utvecklat tillgången till välfärdsområdets tjänster för barnfamiljer och tillhandahållandet av stöd i rätt tid. Av alla barnskyddsanmälningar och kontakter i Esbo som gjorts enligt socialvårdslagen och behandlats inom handledningen och rådgivningen för barnfamiljer under 2024 har flera lett till en bedömning av servicebehovet och/eller en klientrelation än till en barnskyddsanmälan. Utifrån det ovannämnda kan man alltså konstatera att det formulär som används för att uttrycka oron inte nödvändigtvis direkt återspeglar situationens allvar. Varje orosanmälan utreds och bedöms trots allt på ett ändamålsenligt sätt.
Handledning och rådgivning för barnfamiljer ger handledning och rådgivning i första linjen. Mer än 50 procent av kontakterna som kommer via olika kanaler kan lösas vid första kontakten, varvid ett behov av en mer omfattande bedömning av servicebehovet inte uppstår. Den första linjen för handledning och rådgivning har minskat antalet barn och familjer som går vidare till bedömning av servicebehovet och en klientrelation, eftersom det har varit möjligt att ge tillräckligt stöd redan vid den första kontakten. Utvecklingen av antalet barnskyddsanmälningar kan inte direkt jämföras med utvecklingen av antalet klienter, eftersom anmälningar också görs om barn som redan är klienter inom barnskyddet. Enligt statistiken har antalet barn inte ökat jämfört med förra året.
Klienthandledningen har förenhetligats både inom socialvården för barnfamiljer och i barnskyddets tjänster på i hela Västra Nyland. I praktiken innebär detta att man i välfärdsområdet erbjuder familjerna samma service oavsett bostadsort och modersmål, dock med beaktande av vissa lokala särdrag (till exempel långa avstånd). Under hösten 2025 fortsätter utvecklingsarbetet inom klienthandledningen i samarbete med barnskyddet, familjesocialarbetet, socialservicen för vuxna och funktionshinderservicen. Förväntningarna på denna sammanslagning handlar bland annat om att organisera tjänster enligt den primära lagen, öka jämlikheten bland klienter även mellan serviceuppgifter, samt att utveckla socialarbetet i tjänsternas kontaktytor, till exempel barnskyddet och funktionshinderservicen. Detta förväntas ytterligare öka ändamålsenligheten i tjänsterna och förbättra möjligheten att erbjuda dem i rätt tid.
Spörsmålen i fullmäktigefrågan gällde vidare en ökning av stödrelationsverksamheten och situationen i organisationssamarbetet. Angående minskningen av köp av stödrelationer har köpen minskat särskilt på grund av att varje barn/familj med en klientrelation har tilldelats en egen kontaktperson som bäst känner till barnets/familjens helhetssituation. Tidigare har barn och familjer även under långa perioder fått stöd i stödförhållanden för barn/familjer när egen kontaktperson saknats.
I fråga om organisationssamarbetet har utvecklingsarbete utförts under 2025. Organisationer har bjudits in till partnerskapsmöten med målet att bygga kundorienterade processer och stigar från myndighetstjänster till organisationstjänster med låg tröskel. Organisationer som erbjuder frivillig stödrelationsverksamhet träffades på våren för en gemensam diskussion. Välfärdsområdet har ett aktivt mötesplatsnätverk, där organisationsaktörer träffar aktörer från välfärdsområdet och kommunerna.
Fullmäktigefrågan gällde också utvecklingen av familjevården. Från början av 2024 har en ökning av andelen familjevård varit en strategisk prioritering. I princip finns det inte längre sådana på förhand fastställda kriterier, enligt vilka familjevårdens prioritet som sättet att ordna vård utom hemmet kan förbises. Varje barns situation utvärderas från fall till fall, och om det trots utmanande symptom är möjligt att placera barnet i en familj, så söker man en familj åt barnet. Så här har det varit möjligt att placera barn i familjer, där det tidigare har handlat om institutionsvård. Under 2025 har det funnits uppskattningsvis sex (6) av dessa unga i åldern 12–17 år. Många av dessa placeringar har varit mycket framgångsrika och de unga mår bra i sina familjehem. Även situationer för barn som placerats i institutioner har bedömts oftare än tidigare på så sätt att när behovet av institutionsplacering upphör, söks ett familjehem för barnet om det inte finns någon möjlighet till återvändande till hemmet. I sin helhet har man under det gångna året placerat cirka 10 sådana barn i familjevård, som under tidigare år skulle ha placerats i institutionsvård särskilt på grund av barnets symptom eller beteende. Familjevårdens andel av vårddygnen har ökat till 52 procent och flera åtgärder pågår för att öka andelen ytterligare.
Dessutom har professionella familjehem så småningom funnit sin plats. I professionella familjehem har man hittat platser för vård utom hemmet för sådana barn, för vilka man inte har hittat ett vanligt familjehem eller för vilka ett vanligt familjehem för tillfället inte är ett lämpligt alternativ. Professionell familjevård är också familjevård. Ökningen i antalet placeringsdygn i professionella familjehem syns som en minskning av placeringsdygnen i institutionsvård.
Det finns fortfarande utvecklingsbehov inom familjevården, bland annat vad gäller utvecklingen av mottagningsfamiljer eller kortvarig familjevård, utvecklingen av familjevård för unga personer och utvecklingen av stödet till familjevårdare.
och
2. konstatera att fullmäktigefrågan är slutbehandlad.
Behandling
Beslut
Redogörelse
Bilaga
1 | Ledamot Paakkunainens fråga till välfärdsområdesstyrelsen om barnskyddets verksamhetsförutsättningar och särskilt dess följande utvecklingsriktningar och deras effekter |
Tilläggsmaterial
|
|
För kännedom
|
|
Verkställighet
|
|
|
|
Beslutshistoria
Välfärdsområdesstyrelsen 15.09.2025 § 212
§ 212
Beredning och upplysningar (fornamn.efternamn@luvn.fi): |
|
Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar ge följande svar på fullmäktigefrågan:
Svar på frågan
Inom servicen för barnfamiljer som ordnas enligt socialvårdlagen har man under de två senaste åren utvecklat tillgången till välfärdsområdets tjänster för barnfamiljer och tillhandahållandet av stöd i rätt tid. Av alla barnskyddsanmälningar och kontakter i Esbo som gjorts enligt socialvårdslagen och behandlats inom handledningen och rådgivningen för barnfamiljer under 2024 har flera lett till en bedömning av servicebehovet och/eller en klientrelation än till en barnskyddsanmälan. Utifrån det ovannämnda kan man alltså konstatera att det formulär som används för att uttrycka oron inte nödvändigtvis direkt återspeglar situationens allvar. Varje orosanmälan utreds och bedöms trots allt på ett ändamålsenligt sätt.
Handledning och rådgivning för barnfamiljer ger handledning och rådgivning i första linjen. Mer än 50 procent av kontakterna som kommer via olika kanaler kan lösas vid första kontakten, varvid ett behov av en mer omfattande bedömning av servicebehovet inte uppstår. Den första linjen för handledning och rådgivning har minskat antalet barn och familjer som går vidare till bedömning av servicebehovet och en klientrelation, eftersom det har varit möjligt att ge tillräckligt stöd redan vid den första kontakten. Utvecklingen av antalet barnskyddsanmälningar kan inte direkt jämföras med utvecklingen av antalet klienter, eftersom anmälningar också görs om barn som redan är klienter inom barnskyddet. Enligt statistiken har antalet barn inte ökat jämfört med förra året.
Klienthandledningen har förenhetligats både inom socialvården för barnfamiljer och i barnskyddets tjänster på i hela Västra Nyland. I praktiken innebär detta att man i välfärdsområdet erbjuder familjerna samma service oavsett bostadsort och modersmål, dock med beaktande av vissa lokala särdrag (till exempel långa avstånd). Under hösten 2025 fortsätter utvecklingsarbetet inom klienthandledningen i samarbete med barnskyddet, familjesocialarbetet, socialservicen för vuxna och funktionshinderservicen. Förväntningarna på denna sammanslagning handlar bland annat om att organisera tjänster enligt den primära lagen, öka jämlikheten bland klienter även mellan serviceuppgifter, samt att utveckla socialarbetet i tjänsternas kontaktytor, till exempel barnskyddet och funktionshinderservicen. Detta förväntas ytterligare öka ändamålsenligheten i tjänsterna och förbättra möjligheten att erbjuda dem i rätt tid.
Spörsmålen i fullmäktigefrågan gällde vidare en ökning av stödrelationsverksamheten och situationen i organisationssamarbetet. Angående minskningen av köp av stödrelationer har köpen minskat särskilt på grund av att varje barn/familj med en klientrelation har tilldelats en egen kontaktperson som bäst känner till barnets/familjens helhetssituation. Tidigare har barn och familjer även under långa perioder fått stöd i stödförhållanden för barn/familjer när egen kontaktperson saknats.
I fråga om organisationssamarbetet har utvecklingsarbete utförts under 2025. Organisationer har bjudits in till partnerskapsmöten med målet att bygga kundorienterade processer och stigar från myndighetstjänster till organisationstjänster med låg tröskel. Organisationer som erbjuder frivillig stödrelationsverksamhet träffades på våren för en gemensam diskussion. Välfärdsområdet har ett aktivt mötesplatsnätverk, där organisationsaktörer träffar aktörer från välfärdsområdet och kommunerna.
Fullmäktigefrågan gällde också utvecklingen av familjevården. Från början av 2024 har en ökning av andelen familjevård varit en strategisk prioritering. I princip finns det inte längre sådana på förhand fastställda kriterier, enligt vilka familjevårdens prioritet som sättet att ordna vård utom hemmet kan förbises. Varje barns situation utvärderas från fall till fall, och om det trots utmanande symptom är möjligt att placera barnet i en familj, så söker man en familj åt barnet. Så här har det varit möjligt att placera barn i familjer, där det tidigare har handlat om institutionsvård. Under 2025 har det funnits uppskattningsvis sex (6) av dessa unga i åldern 12–17 år. Många av dessa placeringar har varit mycket framgångsrika och de unga mår bra i sina familjehem. Även situationer för barn som placerats i institutioner har bedömts oftare än tidigare på så sätt att när behovet av institutionsplacering upphör, söks ett familjehem för barnet om det inte finns någon möjlighet till återvändande till hemmet. I sin helhet har man under det gångna året placerat cirka 10 sådana barn i familjevård, som under tidigare år skulle ha placerats i institutionsvård särskilt på grund av barnets symptom eller beteende. Familjevårdens andel av vårddygnen har ökat till 52 procent och flera åtgärder pågår för att öka andelen ytterligare.
Dessutom har professionella familjehem så småningom funnit sin plats. I professionella familjehem har man hittat platser för vård utom hemmet för sådana barn, för vilka man inte har hittat ett vanligt familjehem eller för vilka ett vanligt familjehem för tillfället inte är ett lämpligt alternativ. Professionell familjevård är också familjevård. Ökningen i antalet placeringsdygn i professionella familjehem syns som en minskning av placeringsdygnen i institutionsvård.
Det finns fortfarande utvecklingsbehov inom familjevården, bland annat vad gäller utvecklingen av mottagningsfamiljer eller kortvarig familjevård, utvecklingen av familjevård för unga personer och utvecklingen av stödet till familjevårdare.
Dessutom beslutar välfärdsområdesstyrelsen föreslå välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige beslutar
1. anteckna välfärdsområdesstyrelsens svar på fullmäktigefrågan för kännedom och
2. konstatera att fullmäktigefrågan är slutbehandlad.
Behandling
Beslut
Välfärdsområdesstyrelsen godkände beslutsförslaget enhälligt.
Redogörelse
Ledamot Paakkunainen och 15 andra ledamöter har på välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde den 27 maj 2025 § 53 lämnat in en fråga om barnskyddets verksamhetsförutsättningar och särskilt dess följande utvecklingsriktningar och deras effekter.
Enligt 27 § i förvaltningsstadgan kan ledamöter framställa frågor till välfärdsområdesstyrelsen om ärenden som gäller välfärdsområdets eller välfärdsområdeskoncernens förvaltning. Om frågan har undertecknats av minst 15 fullmäktigeledamöter ska välfärdsområdesstyrelsen ge sitt svar på frågan senast vid det första sammanträdet som hålls efter att nio veckor förflutit sedan frågan lämnades in till välfärdsområdesfullmäktiges sekreterare eller meddela orsaken till att frågan ännu inte kunnat besvaras. Frågan och svaret på den eller meddelandet om orsaken till att frågan inte har besvarats ska tas upp på föredragningslistan för välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde.
Bilaga
Tilläggsmaterial
För kännedom
Verkställighet
Beslutshistoria
Edellinen asia | Seuraava asia | ![]() |