Ungdomsfullmäktige
Pöytäkirja 18.11.2025/Pykälä 58

Svar på ungdomsfullmäktiges initiativ om att inrätta en nattöppen stödchatt för psykisk hälsa

Ungdomsfullmäktige beslutar

1. anteckna svaret nedan på initiativet för kännedom

Svar på initiativet


Initiativets kärna
Ungdomsfullmäktige föreslår inrättandet av en lättillgänglig stödchatt för psykisk hälsa som är öppen nattetid (kl. 00.00–08.00) i Västra Nylands välfärdsområde. Motiveringen är att beakta ungdomarnas behov, särskilt behovet av stöd som framhävs under kvälls- och nattetid, och det faktum att de nuvarande tjänsterna är otillräckliga.

Bedömning av servicebehov och forskningsresultat

Enligt studier har chattar en betydande inverkan på ungas välbefinnande på kort sikt. De upplevs som lågtröskelservice där särskilt unga kvinnor och flickor söker hjälp för ångest, depression och självdestruktiva tankar. Tillgången till tjänster nattetid är dock begränsad, och köer är vanliga.

Varför kontaktar man stödchattar för psykisk hälsa?

Chattjänsterna kontaktas oftast på grund av psykiskt illamående, ångest, depression, relationsproblem, ensamhet, våldserfarenheter och självdestruktivitet (Brody C. m.fl. 2020; Matthews, S. m.fl. 2023; Iversen C. & Westerlund M. 2024)

Kort- och långsiktiga effekter på kontakttagarnas välbefinnande

Chattjänsterna hjälper omedelbart efter kontakten och effekterna kan vara i några veckor. För de flesta minskar ångest, humörsymtom och självdestruktivitet, hoppfullheten ökar, man får verktyg för svåra känslor och saker känns inte oöverstigliga. (Brody C. m.fl. 2020; Hoffberg AS. 2020; Zabelski, S. m.fl. 2023; Matthews, S. m.fl. 2023; Costa, MGB. 2024; Iversen C. & Westerlund M. 2024; Helfer, A. m.fl. 2025). För en liten del kan tillståndet försämras, t.ex. kan hopplöshet, nedstämdhet och ångest öka (Zabelski, S. m.fl. 2023; Costa, MGB. 2024).
Det finns få långsiktiga studier. Vissa studier tyder på förbättrat humör och minskad självdestruktivitet (Hoffberg AS. m.fl. 2020; Matthews, S. m.fl. 2023; Zabelski, S. m.fl. 2023; Costa, MGB. 2024), men resultaten kan inte anses tillförlitliga. 

Jämförelse av telefon- och chattjänster

Telefonsamtal och chattar är lika nyttiga på kort sikt (Zabelski, S. m.fl. 2023; Costa, MGB. 2024). Telefonsamtal möjliggör tolkning av tonfall, vilket hjälper till att bedöma kontakttagarens känslotillstånd. Telefonsamtal har mindre risk för missförstånd jämfört med chatt och är förknippade med färre tekniska problem. (Costa, M.G.B. 2024).
Det är lättare för kontakttagare att diskutera svåra ämnen som självdestruktivitet i chattar (Matthews, S. m.fl. 2023; Iversen C. & Westerlund M. 2024; Metsäranta K. m.fl. 2024). Det är svårare för anställda att bedöma självmordsrisken i en chatt (Matthews, S. m.fl. 2023; Costa, M.G.B. 2024; Helfer A. m.fl. 2025). Utmaningar med chattar är avsaknaden av verbal kommunikation, att kontakttagare försvinner, tekniska problem och dataskydd (Brody C. m.fl. 2020; Zabelski, S. m.fl. 2023; Costa, MGB. 2024; Helfer, A. m.fl. 2025).  
De flesta chattar är inte öppna dygnet runt, och tjänsterna blir överbelastade på kvällar och veckoslut. Väntetiderna kan vara långa, och alla som försöker ta kontakt kommer inte igenom. (Metsäranta K. m.fl. 2024; Helfer A. m.fl. 2025; Higuera-Lozano I. m.fl. 2025). Optimering av resurser enligt rusningstider är viktigt, om det är möjligt i praktiken (de Boer TR. m.fl. 2023).

Användargrupper för chattar

Chattar är populära bland 12–29-åringar, och flickor och unga kvinnor använder dem oftare än pojkar (Brody C. m.fl. 2020; Matthews, S. m.fl. 2023; Zabelski, S. m.fl. 2023; Metsäranta K. m.fl. 2024; Costa, MGB. 2024; Helfer A. m.fl. 2025). 
Det är ofta samma personer som tar kontakt med chattjänsterna. De är lika nöjda med tjänsten som de som kontaktar mer sällan. (Costa, MGB. 2024; Iversen C. & Westerlund M. 2024; Helfer A. m.fl. 2025). Många av dem som tar kontakt har en befintlig vårdkontakt inom den offentliga hälso- och sjukvården (Matthews, S. m.fl. 2023; Iversen C. & Westerlund M. 2024).

Bakgrund och utbildning för chattanställda

Anställda och frivilliga är lika bra på att erbjuda hjälp. Hjälparens emotionella färdigheter och hens utbildning påverkar i hög grad kontakttagarnas tillfredsställelse. (Costa, MGB. 2024; Helfer A. m.fl. 2025). Chatten kräver mer tid och färdigheter av hjälparna jämfört med telefonsamtal. (Costa, MGB. 2024; Higuera-Lozano I. m.fl. 2025). 

Dataskydd och artificiell intelligens (AI)

Vid val av chattplattform måste man beakta vilken information plattformen samlar in om sina användare samt hur den utnyttjar och lagrar denna information (Zabelski, S. m.fl. 2023; Matthews, S. m.fl. 2023; Higuera-Lozano I. m.fl. 2025). Användningen av AI-bottar i stödchattar för psykisk hälsa har endast studerats i begränsad omfattning. De kan potentiellt erbjuda kontinuerligt stöd. Deras förmåga att bedöma kriser och självdestruktivitet och visa empati är fortfarande begränsad. (Haque MDR. & Rubya S. 2023). 

Kvaliteten på forskningsdata om stödchattar för psykisk hälsa

Långtidsstudier är svåra att genomföra på grund av tjänsternas anonymitet. De flesta studier inom temat innehåller många potentiella felkällor. Detta försvårar bedömningen och jämförelsen av studier. Det har inte gjorts några studier om chattarnas kostnadseffektivitet. (Hoffberg AS. m.fl. 2020; Zabelski, S. m.fl. 2023; Costa, MGB. 2024). 


Mentalvårds- och missbrukartjänster på basnivå och deras roll i vården av ungas psykiska hälsa och missbruk

Mentalvårds- och missbrukartjänsterna för unga erbjuder 13–17-åringar och deras vårdnadshavare handledning, rådgivning, bedömning och behandling vid medelsvåra problem med stämningsläge och/eller beroende. Inom mentalvårds- och missbrukartjänsterna för vuxna erbjuds personer över 18 år handledning, rådgivning, bedömning och behandling vid medelsvåra problem med stämningsläge och/eller beroende. Tjänster för unga som behöver handledning, rådgivning och stöd för lindriga problem med psykisk hälsa och/eller beroende tillhandahålls i regel inom elevhälsotjänsterna.

Mentalvårds- och missbrukartjänsternas grundläggande uppgift inom den samlade verksamheten för unga är att i första hand erbjuda behandling för medelsvåra symtombilder som fastställts vid bedömning av vårdbehov. Mentalvårds- och missbrukartjänsterna erbjuder lågtröskeltjänster i form av drop-in-tider och hälsorådgivning för personer som använder rusmedel. Mentalvårds- och missbrukartjänsterna erbjuder också handledning och rådgivning för kommuninvånare vid frågor om psykisk hälsa, missbruk och val av rätt vårdinstans, samt konsultation för yrkespersoner.
Mentalvårds- och missbrukartjänsternas roll är inte att tillhandahålla jourmässiga eller krisinsatser utanför tjänstetid, utan jourinsatser inom mentalvårds- och missbrukartjänsterna tillhandahålls av den öppna sjukvårdens och den specialiserade sjukvårdens jourtjänster. I krissituationer hänvisas klienterna till social- och krisjourens tjänster.

Vi rekommenderar att man också begär ett utlåtande från social- och krisjourens perspektiv om möjligheten och behovet av att producera en stödchatt för psykisk hälsa för unga.


Nuvarande aktörer som hjälper unga i krissituationer
Social- och krisjour Social- och krisjour | Västra Nylands välfärdsområde
Jourhjälpen 116117 (24/7) 116117 Jourhjälpen
Nödcentralen (24/7)
MIELI Kristelefon (24/7) MIELI Kristelefon 09 2525 0111
FRK:s skyddshus för unga De ungas skyddshus – stöd, trygghet och aktiviteter - Röda Korset
Nettiturvis (tider tillgängliga även på kvällar och veckoslut) Nettiturvis - Röda Korset
Sekasin-chatten (vardagar 9–24, veckoslut 15–24) Sekasin-chatten – samtalsstöd för unga



Möjligheter och utmaningar med egen serviceproduktion

Möjligheter

Den digitala plattformen (Lunna) gör det möjligt att tillhandahålla en chattjänst, möjligen även anonymt. Plattformens lämplighet för anonym chattjänst nattetid bör kartläggas och utvärderas separat.

Pilotprojekt med projektmedel kan vara ett realistiskt första steg för att testa tjänsten nattetid, om den planeras som egen produktion.  Att rikta tjänsten till exempelvis 13–29-åringar kan avgränsa målgruppen och underlätta resursfördelningen. För ett pilotprojekt med projektmedel krävs att finansiering kan sökas först när en lämplig projektidé har identifierats.

Tvåspråkigheten kan beaktas vid rekrytering och tekniska lösningar. Det är också viktigt att beakta att tvåspråkigheten kan utgöra en riskfaktor för en lyckad rekrytering.

Utmaningar

Personalresurser: En nattjänst uppskattas kräva 8 årsverken i extra resurser, vilket medför omfattande rekryterings- och utbildningsbehov.
En stödchatt för ungdomars psykiska hälsa bör placeras vid en enhet med nattbemanning.

Kostnader: Nattillägg, utbildning, arbetshandledning, lokalhyra och tekniskt stöd ökar kostnaderna. Vi uppskattar att kostnaderna med denna bemanning blir cirka 700 000 euro per år.

Säkerhet och riskhantering: Bedömning av självmordsrisk är svårare i en chattmiljö än via telefon.

Tjänstens kontinuitet och kvalitet: Nattarbete kan belasta personalen och påverka tjänstens kvalitet utan tillräckligt stöd.

Möjligheter och hinder för utlokalisering och samarbete med organisationer


Möjligheter

Organisationer (t.ex. Mieli rf, Sekasin-chatten) har redan befintliga strukturer och kompetens för att producera chattjänster.

Enligt forskning finns det ingen betydande skillnad mellan om tjänsten produceras av den offentliga sektorn eller av tredje sektorn.

Nationellt samarbete kan möjliggöra en kostnadseffektiv tjänst med bredare tillgänglighet.

Hinder

Organisationernas finansiella situation är för närvarande svag, och det är inte möjligt att utöka dygnet runt-tjänsten utan ytterligare offentlig finansiering.

En gemensam finansieringsmodell för välfärdsområdena (t.ex. Mieli rf:s kristelefon) kan fungera som modell, men kräver politiska och administrativa beslut.


Slutsats

Behovet av en nattöppen chattjänst för psykisk hälsa är motiverat och stöds av forskningsresultat. Att genomföra tjänsten som egen produktion kräver betydande extra resurser och förberedelser. I stället för den offentliga sektorn lämpar sig denna typ av tjänst i Finland bäst att genomföras av organisationsfältet, där en sådan tjänst redan produceras, om än inte dygnet runt. Vi anser att en stödchatt för ungdomars psykiska hälsa bör vara en nationell tjänst, inte en tjänst på välfärdsområdesnivå. Ett realistiskt sätt att gå vidare kan vara:
Stöd för nationellt organisationssamarbete och utveckling av finansieringsmodellen.

och

2. konstatera att ungdomsfullmäktiges initiativ är slutbehandlat.

Ungdomsfullmäktige godkände beslutsförslaget enhälligt.