Välfärdsområdesstyrelsen
Esityslista 13.04.2026/Asianro 6

4521/00.01.03/2023

Välfärdsområdesstyrelsen 13.4.2026  

Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

Behandling 

Beslut

Nationalspråksnämnden har den 4 mars 2026 § 4 godkänt årsberättelsen och dess redogörelse för konsekvenserna av välfärdsområdesfullmäktiges beslut för hur de språkliga rättigheterna förverkligas i praktiken.

Årsberättelsen för 2025 ger en bild av hur de svenskspråkiga tjänsterna i välfärdsområdet har genomförts.

Utvecklingshelheterna som valts utifrån iakttagelserna i årsberättelsen består av följande punkter:

Målet är att genom dessa åtgärder få fungerande vård- och servicestigar på svenska. Därtill fäster nämnden vikt vid att boendeservice för personer med funktionsvariationer tryggas på svenska.

Enligt lagen om välfärdsområden § 33 och 53 § 1 punkten i förvaltningsstadgan ska nationalspråksnämnden utreda, bedöma och uttala sig om hur välfärdsområdesfullmäktiges beslut påverkar hur de språkliga rättigheterna tillgodoses i praktiken.

Dessutom ska nationalspråksnämnden enligt 53 § i förvaltningsstadgan årligen lämna välfärdsområdesstyrelsen en berättelse om hur tjänsterna på minoritetens språk har genomförts. Välfärdsområdesstyrelsen lämnar till välfärdsområdesfullmäktige ett utlåtande om de åtgärder som nämndens berättelse ger anledning till.

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom

Verkställighet

Beslutshistoria

Nationalspråksnämnden 04.03.2026 § 4

§ 4

Beslutsförslag Servicelinjedirektör, tjänster på svenska Öberg Benita

Nationalspråksnämnden beslutar

1. att för egen del godkänna bifogad årsberättelse om hur tjänsterna på svenska har genomförts år 2025 och

2. att sända bifogad årsberättelse till välfärdsområdesstyrelsen.

Behandling 

Under behandlingen gjorde föredragande följande tillägg under utvecklingsåtgärder i kapitel 4:

”- Kartlägga personalens språkkunskaper och stärka patient- och klientstyrningen enligt språk

- Förbättra rekryteringsprocessen

- Förbättra tillgången och användningen av material på svenska”.

Under behandlingen lämnade ledamoten Johansson följande ändringsförslag, som vice ordförande Fjäder understödde:

Till kapitel 3.3, efter första stycket läggs följande mening till: ”HUS och LUVNs gemensamma serviceplan för Raseborgs sjukhus, med primärvårds- och specialsjukvårdstjänster, som ska utarbetas under 2026 är av grundläggande betydelse för att Raseborgs campus ska fungera som ett nationellt tvåspråkigt kompetenscentrum.”

Under behandlingen lämnade ordförande Westerholm följande ändringsförslag, som ledamot Törnqvist-Björklund understödde:

Till utvecklingsåtgärder i kapitel 4 läggs följande punkter till:

”- Införa språkbrukstillägg för personalen

- Stärka resurseringen för den svenska verksamheten

Därtill fäster nämnden vikt vid att boendeservice för personer med funktionsvariationer tryggas på svenska.”

Ordföranden förklarade diskussionen avslutad.

Ordföranden frågade om ledamot Johanssons ändringsförslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att nationalspråksnämnden godkände ändringsförslagen enhälligt.

Ordföranden frågade om ordförandens ändringsförslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att nationalspråksnämnden godkände ändringsförslagen enhälligt.

Medlem Törnqvist-Björklund var frånvarande från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 18.18-18.20.

Medlem Lahti var frånvarande från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 18.19-18.21.

Det togs en sammanträdespaus under behandlingen av detta ärende kl. 18.50-18.58.

Beslut

Nationalspråksnämnden godkände beslutsförslaget enhälligt med följande ändring i årsberättelsen:

Till kapitel 3.3, efter första stycket läggs följande mening till: ”HUS och LUVNs gemensamma serviceplan för Raseborgs sjukhus, med primärvårds- och specialsjukvårdstjänster, som ska utarbetas under 2026 är av grundläggande betydelse för att Raseborgs campus ska fungera som ett nationellt tvåspråkigt kompetenscentrum.”

Till utvecklingsåtgärder, kapitel 4 läggs följande punkter till:
”- Kartlägga personalens språkkunskaper och stärka patient- och klientstyrningen enligt språk
- Förbättra rekryteringsprocessen
- Förbättra tillgången och användningen av material på svenska
- Införa språkbrukstillägg för personalen
- Stärka resurseringen för den svenska verksamheten

Därtill fäster nämnden vikt vid att boendeservice för personer med funktionsvariationer tryggas på svenska.”

Redogörelse 

Nationalspråksnämnden ska i enlighet med 33 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) årligen lämna välfärdsområdesstyrelsen en berättelse om hur tjänsterna på minoritetens språk har genomförts. Välfärdsområdesstyrelsen lämnar välfärdsområdesfullmäktige ett utlåtande om de åtgärder som nämndens berättelse ger anledning till.

Syftet med årsberättelsen är, enligt lagpropositionen, att ge information som välfärdsområdet kan utnyttja när man fattar beslut om planeringen av tjänsterna för den språkliga minoriteten. Rapporteringen har också en direkt koppling till den uppgift nationalspråksnämnden har i att utreda, bedöma och fastställa vilka tjänster den språkliga minoriteten har behov av på sitt eget språk och att följa tillgången på tjänsterna och deras kvalitet.

Vi har bättre möjligheter att styra kunderna enligt språk i och med att allt fler kundrådgivningar centraliserats och övergången till ett gemensamt klient- och patientdatasystem i hela området. påbörjas 2026. Tillgången till data om hur servicen fungerar på svenska har blivit bättre men kräver ännu en utveckling. 

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom

Verkställighet

Beslutshistoria