RSS
Haku
RSS-linkki
Kokousasiat:https://luhva-d10julk.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30
Hae kokousasioista
Välfärdsområdesfullmäktige
Esityslista 28.04.2026/Asianro 16
| Edellinen asia | Seuraava asia |
823/00.02.01/2026
Välfärdsområdesfullmäktige 28.4.2026
Svar på den av ledamot Alaviiri och 30 andra ledamöter inlämnade frågan till välfärdsområdesstyrelsen om stöd för barn med utmanande beteende och sektorsövergripande utmaningar i Västra Nylands välfärdsområde
Beredning och upplysningar (fornamn.efternamn@luvn.fi): |
Westergård Mikaela |
Villgren Kati |
Beslutsförslag
Välfärdsområdesfullmäktige beslutar
1. anteckna välfärdsområdesstyrelsens svar på den till välfärdsområdesstyrelsen riktade frågan för kännedom, och
Svar på frågan som riktats till välfärdsområdesstyrelsen
I enlighet med förändringslöftena i välfärdsområdets servicestrategi utvecklas de primära tjänsterna för barn och unga. Fokus i utvecklingen ligger särskilt på elevhälsan, men i detta sammanhang kommer även samarbetet mellan barnskyddet och skolorna att utvecklas utan att glömma elevhälsan.
Elevhälsans psykologer, kuratorer, hälsovårdare och läkare finns på läroanstalterna för att erbjuda service till barn och unga, som stöd för lärare och rektorer. Barns och ungas beteendesymtom var orsaken till att psykologerna anlitades i 39 procent av klientdokumentationerna 2025.
Välfärdsområdet håller tillsammans med Esbo stads undervisningsväsende på att förbereda en servicestig för barn med aggressivt beteende. I servicestigen har man definierat välfärdsområdets roll i samarbete med undervisningsväsendet. Med utgångspunkt i denna servicestig kan samarbetet och servicestigsmodellen även främjas med andra utbildningsanordnare för hela välfärdsområdets del. Servicestigen förtydligar olika aktörers roll och samarbetet så att barnet får det stöd som behövs och ingen aktör lämnas ensam.
Inom barnskyddet strävar man alltid efter att stödja barnet och skräddarsy stödet, om barnet är i behov av skydd. Behovet av tidigare stöd tillgodoses med hjälp av familjesocialarbete. Skillnaden mellan ett barn som behöver särskilt stöd enligt socialvårdslagen och ett barn som behöver barnskydd är oklar i lagstiftningen och detta har identifierats i social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för en servicereform inom socialvården.
Undervisningsväsendet och polisen gör mest barnskyddsanmälningar. Antalet barnskyddsanmälningar har ökat varje år. Från 2024 till 2025 var ökningen 10 procent. Barnskyddsanmälningarna riktar sig i Västra Nylands välfärdsområde till cirka nio procent av den minderåriga befolkningen. Denna siffra har inte ökat, utan samma barn är föremål för flera barnskyddsanmälningar. Med tanke på samarbetet mellan barnskyddet och skolorna är det viktigt att förbättra informationsflödet, utveckla kontakterna vid handläggningen av barnskyddsanmälningar och vid behov koppla in elevhälsan på ett kraftigare sätt.
Inom barnskyddet utvärderas varje barns situation individuellt och stödåtgärderna fastställs enligt det individuella stödbehovet. Ett barn kan agera på olika sätt i olika miljöer. Detta förutsätter yrkesövergripande samarbete för att bilda en enhetlig situationsbedömning. I situationer där barnet har ett stort behov av stöd är det viktigt att stödåtgärderna samordnas med de berörda aktörerna. Barnskyddet ordnar nätverksmöten. En nätverksmedlem kan också begära att barnskyddet ordnar ett nätverksmöte. Det är viktigt att skapa en gemensam situationsbild, mål och plan. Genom barnskyddsåtgärderna strävar man i första hand efter att påverka barnets uppväxtförhållanden. Uppväxtförhållandena påverkas i första hand genom stödåtgärder inom öppenvården, som till exempel är socialarbete, socialhandledning, familjearbete, intensifierat familjearbete, MDFT-terapi och familjerehabilitering. Placering av barnet utanför hemmet är den sista utvägen och förutsätter att barnskyddslagens kriterier för omhändertagande uppfylls. Även efter en placering kan barnet fortsätta i samma skola och behöva starkt stöd från olika aktörer.
Dessutom har en ny enhet för specialtjänster inom utvecklingsinriktat stöd grundats i välfärdsområdet. Enhetens målgrupp är personer i alla åldrar som har utvecklingsstörningar, särskilt personer med intellektuell funktionsnedsättning och personer inom autismspektrumet. Enhetens mål är att förbättra klienternas och klientfamiljernas serviceprocess, eftersom vården av och stödet för utvecklingsrelaterade störningar har varit splittrat. Enheten samarbetar intensivt internt samt med den specialiserade sjukvården och nya verksamhetsmodeller och konsultationsstrukturer är under utveckling.
Barnskyddet inom välfärdsområdena i Nyland, Helsingfors stads barnskydd och HUS-sammanslutningens ungdomspsykiatri utvecklar och inför en modell för nätverkssamarbete. Utvecklingen genomförs med ESF-projektfinansiering under tiden 1.9.2025–31.12.2027. Målet med utvecklingen av modellen för nätverkssamarbete är att man i gemensamma klientärenden utarbetar gemensamma mål och en gemensam plan med barnet i fokus. Under utvecklingsprojektet prövas verksamhetsmodeller för olika situationer, till exempel en verksamhetsmodell för en ung person som fastnat hemma, en verksamhetsmodell för krissituationer och en verksamhetsmodell för en ung person med självdestruktivt beteende. De mobila tjänsterna inom barnskyddet deltar i denna utveckling utöver socialarbetet.
Projektets andra delmål är att utveckla och införa en forskningsbaserad verksamhets- och vårdmodell som lämpar sig för en hybridformad enhet i institutionsvård inom barnskyddet och ungdomspsykiatri på universitetsjukhusnivå.
2. konstatera att frågan är slutbehandlad.
Behandling
Beslut
Redogörelse
Bilaga
1 | Ledamot Alaviiris fråga till välfärdsområdesstyrelsen om stöd för barn med utmanande beteende och sektorsövergripande utmaningar i Västra Nylands välfärdsområde |
Tilläggsmaterial
|
|
För kännedom
|
|
Verkställighet
|
|
|
|
Beslutshistoria
Välfärdsområdesstyrelsen 13.4.2026 § 59
§ 59
Beredning och upplysningar (fornamn.efternamn@luvn.fi): |
|
Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar ge följande svar på frågan som riktats till välfärdsområdesstyrelsen:
Svar på frågan som riktats till välfärdsområdesstyrelsen
I enlighet med förändringslöftena i välfärdsområdets servicestrategi utvecklas de primära tjänsterna för barn och unga. Fokus i utvecklingen ligger särskilt på elevhälsan, men i detta sammanhang kommer även samarbetet mellan barnskyddet och skolorna att utvecklas utan att glömma elevhälsan.
Elevhälsans psykologer, kuratorer, hälsovårdare och läkare finns på läroanstalterna för att erbjuda service till barn och unga, som stöd för lärare och rektorer. Barns och ungas beteendesymtom var orsaken till att psykologerna anlitades i 39 procent av klientdokumentationerna 2025.
Välfärdsområdet håller tillsammans med Esbo stads undervisningsväsende på att förbereda en servicestig för barn med aggressivt beteende. I servicestigen har man definierat välfärdsområdets roll i samarbete med undervisningsväsendet. Med utgångspunkt i denna servicestig kan samarbetet och servicestigsmodellen även främjas med andra utbildningsanordnare för hela välfärdsområdets del. Servicestigen förtydligar olika aktörers roll och samarbetet så att barnet får det stöd som behövs och ingen aktör lämnas ensam.
Inom barnskyddet strävar man alltid efter att stödja barnet och skräddarsy stödet, om barnet är i behov av skydd. Behovet av tidigare stöd tillgodoses med hjälp av familjesocialarbete. Skillnaden mellan ett barn som behöver särskilt stöd enligt socialvårdslagen och ett barn som behöver barnskydd är oklar i lagstiftningen och detta har identifierats i social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för en servicereform inom socialvården.
Undervisningsväsendet och polisen gör mest barnskyddsanmälningar. Antalet barnskyddsanmälningar har ökat varje år. Från 2024 till 2025 var ökningen 10 procent. Barnskyddsanmälningarna riktar sig i Västra Nylands välfärdsområde till cirka nio procent av den minderåriga befolkningen. Denna siffra har inte ökat, utan samma barn är föremål för flera barnskyddsanmälningar. Med tanke på samarbetet mellan barnskyddet och skolorna är det viktigt att förbättra informationsflödet, utveckla kontakterna vid handläggningen av barnskyddsanmälningar och vid behov koppla in elevhälsan på ett kraftigare sätt.
Inom barnskyddet utvärderas varje barns situation individuellt och stödåtgärderna fastställs enligt det individuella stödbehovet. Ett barn kan agera på olika sätt i olika miljöer. Detta förutsätter yrkesövergripande samarbete för att bilda en enhetlig situationsbedömning. I situationer där barnet har ett stort behov av stöd är det viktigt att stödåtgärderna samordnas med de berörda aktörerna. Barnskyddet ordnar nätverksmöten. En nätverksmedlem kan också begära att barnskyddet ordnar ett nätverksmöte. Det är viktigt att skapa en gemensam situationsbild, mål och plan. Genom barnskyddsåtgärderna strävar man i första hand efter att påverka barnets uppväxtförhållanden. Uppväxtförhållandena påverkas i första hand genom stödåtgärder inom öppenvården, som till exempel är socialarbete, socialhandledning, familjearbete, intensifierat familjearbete, MDFT-terapi och familjerehabilitering. Placering av barnet utanför hemmet är den sista utvägen och förutsätter att barnskyddslagens kriterier för omhändertagande uppfylls. Även efter en placering kan barnet fortsätta i samma skola och behöva starkt stöd från olika aktörer.
Dessutom har en ny enhet för specialtjänster inom utvecklingsinriktat stöd grundats i välfärdsområdet. Enhetens målgrupp är personer i alla åldrar som har utvecklingsstörningar, särskilt personer med intellektuell funktionsnedsättning och personer inom autismspektrumet. Enhetens mål är att förbättra klienternas och klientfamiljernas serviceprocess, eftersom vården av och stödet för utvecklingsrelaterade störningar har varit splittrat. Enheten samarbetar intensivt internt samt med den specialiserade sjukvården och nya verksamhetsmodeller och konsultationsstrukturer är under utveckling.
Barnskyddet inom välfärdsområdena i Nyland, Helsingfors stads barnskydd och HUS-sammanslutningens ungdomspsykiatri utvecklar och inför en modell för nätverkssamarbete. Utvecklingen genomförs med ESF-projektfinansiering under tiden 1.9.2025–31.12.2027. Målet med utvecklingen av modellen för nätverkssamarbete är att man i gemensamma klientärenden utarbetar gemensamma mål och en gemensam plan med barnet i fokus. Under utvecklingsprojektet prövas verksamhetsmodeller för olika situationer, till exempel en verksamhetsmodell för en ung person som fastnat hemma, en verksamhetsmodell för krissituationer och en verksamhetsmodell för en ung person med självdestruktivt beteende. De mobila tjänsterna inom barnskyddet deltar i denna utveckling utöver socialarbetet.
Projektets andra delmål är att utveckla och införa en forskningsbaserad verksamhets- och vårdmodell som lämpar sig för en hybridformad enhet i institutionsvård inom barnskyddet och ungdomspsykiatri på universitetsjukhusnivå.
Dessutom beslutar välfärdsområdesstyrelsen föreslå välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige beslutar
1. anteckna välfärdsområdesstyrelsens svar på den till välfärdsområdesstyrelsen riktade frågan för kännedom, och
2. konstatera att frågan är slutbehandlad.
Behandling
Beslut
Välfärdsområdesstyrelsen godkände beslutsförslaget enhälligt.
Redogörelse
Ledamot Alaviiri och 30 andra ledamöter har vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde den 24 februari 2026 § 13 riktat en fråga till välfärdsområdesstyrelsen om stöd för barn med utmanande beteende och sektorsövergripande utmaningar i Västra Nylands välfärdsområde
Behörighet
Enligt 27 § i förvaltningsstadgan kan ledamöter framställa frågor till välfärdsområdesstyrelsen om ärenden som gäller välfärdsområdets eller välfärdsområdeskoncernens förvaltning.
Om frågan har undertecknats av minst 15 fullmäktigeledamöter ska välfärdsområdesstyrelsen ge sitt svar på frågan senast vid det första sammanträdet som hålls efter att nio veckor förflutit sedan frågan lämnades in till välfärdsområdesfullmäktiges sekreterare eller meddela orsaken till att frågan ännu inte kunnat besvaras. Frågan och svaret på den eller meddelandet om orsaken till att frågan inte har besvarats ska tas upp på föredragningslistan för välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde.
Bilaga
Tilläggsmaterial
För kännedom
Verkställighet
Beslutshistoria
| Edellinen asia | Seuraava asia |