Välfärdsområdesstyrelsen
Esityslista 15.06.2026/Asianro 6

2193/02.00.00/2026

Välfärdsområdesstyrelsen 15.6.2026  

Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

Behandling 

Beslut

Redogörelse 

Bakgrund för utarbetandet av planeringsramen

Enligt 115 § i lagen om välfärdsområden ska välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret. I budgeten ska välfärdsområdeskoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser beaktas. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgetåret är ekonomiplanens första år.

Planeringsramens uppgift är att fastställa de yttre ekonomiska ramarna för utarbetandet av välfärdsområdets ekonomiplan. Genom planeringsramen säkerställs att målen för välfärdsområdets ekonomi och balanseringskraven som avses i lagen om välfärdsområden uppfylls. Välfärdsområdesdirektörens budgetförslag bereds utgående från den planeringsram som välfärdsområdesstyrelsen ger.

Hur den statliga finansieringen med allmän täckning bildas

Den statliga finansieringen med allmän täckning består av kalkylerad basfinansiering och finansiering i efterskott. Genom finansieringen i efterskott korrigeras, med två års fördröjning, skillnaden mellan den kalkylerade finansieringen och välfärdsområdenas faktiska kostnadsnivå på nationell nivå.

Basfinansieringen är kalkylerad finansiering som riktas till välfärdsområdena. Den bestäms på grundval av föregående årets kalkylerade finansiering och höjs på basis av förändringen i servicebehovet, i kostnadsnivån och uppgifterna.

I finansieringen i efterskott beaktas välfärdsområdenas faktiska kostnader. Om välfärdsområdets kalkylerade basfinansiering för ett enskilt år har varit lägre än de faktiska kostnaderna för samma år justeras denna skillnad i finansieringen med efterhandsjustering med två års fördröjning. Exempelvis adderas välfärdsområdenas underskott för 2025, det vill säga differensen mellan de kalkylerade och faktiska kostnaderna, till välfärdsområdets finansiering för 2027 som finansiering i efterskott med två års fördröjning. Finansieringen i efterskott delas ut till välfärdsområdena på samma grunder som basfinansieringen för året i fråga. Finansieringen för ett enskilt område förändras därför inte direkt enligt områdets egna faktiska kostnader. I praktiken kan ett välfärdsområde vars ekonomi har utfallit bättre än genomsnittet för välfärdsområdena få mer finansiering i efterskott än vad som behövs för att täcka det underskott som uppstått.

Logiken bakom modellen för välfärdsområdenas finansiering grundar sig på antagandet att välfärdsområdenas finansiering på längre sikt når upp till nivån för basfinansieringen. Att hålla välfärdsområdets ekonomi i balans förutsätter därmed att nettokostnaderna för välfärdsområdets verksamhet hålls på nivån för basfinansieringen.

Finansieringen i efterskott varierar kraftigt från år till år. En permanent höjning av kostnadsnivån i välfärdsområdets grundläggande verksamhet kan inte bygga på finansiering i efterskott.  Om välfärdsområdet får mer finansiering i efterskott än vad som behövs för att täcka tidigare underskott, kan finansieringen användas för utvecklingsprojekt som betalar tillbaka sig själva. I Västra Nylands välfärdsområde är dessa projekt strategins sex förändringslöften. Det är också motiverat för välfärdsområdet att hålla de kumulativa resultaten för räkenskapsperioderna i balansräkningen på överskottsnivå, eftersom det gör det möjligt för välfärdsområdet att vid behov också uppvisa ett underskott under enskilda räkenskapsperioder.

Ekonomiska utgångspunkter för planeringsramen 2027–2029

Välfärdsområdet började planera balanseringen av sin ekonomi redan när välfärdsområdena inledde sin verksamhet 2023, och en betydande nivåkorrigering av ekonomin genomfördes redan 2024. År 2025 kunde välfärdsområdet, som det första välfärdsområdet, täcka de underskott som uppkommit 2023–2024. I välfärdsområdets balansräkning har det för åren 2023–2025 ackumulerats ett kumulativt överskott på 2,7 miljoner euro. I årets första delårsrapport är resultatprognosen för 2026 90,1 miljoner euro. Om prognosen förverkligas skulle välfärdsområdets kumulativa överskott därmed uppgå till cirka 93 miljoner euro den 31 december 2026. De ekonomiska anpassningar som gjorts under tidigare år och att ekonomin nådde balans redan 2025 underlättar planeringen av ekonomin för 2027–2029.

Planeringen för de kommande åren försvåras av att utsikterna för den statliga finansieringen med allmän täckning har försämrats jämfört med utsikterna ännu i slutet av förra året. Dessutom skapar behovet av anpassningar i statsfinanserna under nästa regeringsperiod 2027–2031 tryck på att minska finansieringen till välfärdsområdena.

De ändringar i finansieringslagen som regeringen föreslagit kommer från och med 2027 att minska finansieringen för Västra Nylands välfärdsområde mer än för något annat välfärdsområde i Finland. Den totala effekten på basfinansieringen är cirka -66 miljoner euro på 2029 års nivå, det vill säga cirka -3 procent.

Dessutom har uppskattningarna av finansieringen i efterskott minskat avsevärt jämfört med vad finansministeriet prognostiserade för 2027–2028 i sin kalkyl över utgiftstrycket den 22 september 2025 och med de prognoser som välfärdsområdet använde i budgeten för 2026 och ekonomiplanen för 2027–2028, som välfärdsområdesfullmäktige godkände den 9 december 2025. Ännu i slutet av förra året uppskattades finansieringen i efterskott för Västra Nylands välfärdsområde 2027 uppgå till cirka 104 miljoner euro, men efterhandsjusteringen kommer att uppgå till 67 miljoner euro 2027. Även nivån på finansieringen i efterskott för 2028 bedöms sjunka med cirka 35 miljoner euro jämfört med den tidigare prognosen. Bakom förändringarna i finansieringen i efterskott ligger välfärdsområdenas bokslutsresultat för 2025 och resultatprognoser för 2026, som är bättre än tidigare beräknat.

Motiveringar till planeringsramen för 2027

Enligt den preliminära finansieringsanalys som finansministeriet publicerade den 30 april 2026 ökar välfärdsområdets finansiering med cirka 17 miljoner euro, det vill säga 0,8 procent, från 2026. Basfinansieringen ökar med cirka 46 miljoner euro (det vill säga 2,4 procent) från 2026. Finansieringen i efterskott minskar med cirka 29 miljoner euro från 2026.

Den tydliga minskningen av finansieringstillväxten försämrar den ekonomiska situationen jämfört med välfärdsområdets prognos ännu för ett halvt år sedan. Välfärdsområdets mål är att nettokostnaderna för den grundläggande verksamheten ska kunna täckas med statens basfinansiering och att ekonomin därmed hålls i balans. Att ökningen av basfinansieringen stannar på 2,4 procent gör det dock svårare att upprätthålla balansen. I ramkalkylen är nettoutgifterna för den grundläggande verksamheten 2027 något högre än basfinansieringen, vilket innebär att ekonomin i ramkalkylen är något i obalans när det gäller den grundläggande verksamheten.

Finansieringen i efterskott används för att täcka kostnaderna för satsningarna på förändringslöftena 2027 och underskottet i den grundläggande verksamheten. Den återstående delen av finansieringen i efterskott stärker överskottsreserven i balansräkningen. Prestationsramen för 2027 uppgår till 15 miljoner euro.

Motiveringar till planeringsramen för 2028–2029

Enligt finansministeriets kalkyl över utgiftstrycket för välfärdsområdenas finansiering, som publicerades den 30 april 2026, ökar finansieringen till Västra Nylands välfärdsområde med cirka 3,5 procent per år 2028 och 2029. Basfinansieringen ökar med cirka 4 procent per år. Finansieringen i efterskott förväntas minska årligen.

I ramkalkylen är nettoutgifterna för den grundläggande verksamheten 2028–2029 något högre än basfinansieringen, vilket innebär att ekonomin i ramkalkylen är något i obalans när det gäller den grundläggande verksamheten.

Finansieringen i efterskott används för att täcka kostnaderna för satsningarna på förändringslöftena 2028–2029 och för att täcka merparten av det underskott som uppstår i den grundläggande verksamheten. Prestationsramen uppgår till -1 miljon euro 2028 och -4 miljoner euro 2029.

När det gäller 2028–2029 bör det beaktas att finansministeriets kalkyl över utgiftstrycket i finansieringen inte innehåller någon bedömning av behovet av anpassningar i statsfinanserna under den kommande regeringsperioden eller av hur dessa anpassningar påverkar finansieringen till välfärdsområdena. Finansministeriet har i rapporten från den finanspolitiska parlamentariska arbetsgruppen bedömt att den offentliga ekonomin behöver anpassas med 8–10 miljarder euro under nästa valperiod. Välfärdsområdenas utgifter utgör cirka 30 procent av statens utgiftsbudget. En anpassning på exempelvis 1 miljard euro i finansieringen till välfärdsområdena skulle minska finansieringen till Västra Nylands välfärdsområde med cirka 4 procentenheter, det vill säga 80 miljoner euro. Om anpassningen genomfördes jämnt under 2028–2031 skulle finansieringen minska med cirka 20 miljoner euro per år. På motsvarande sätt skulle en anpassning på 2 miljarder euro minska finansieringen till Västra Nylands välfärdsområde med cirka 160 miljoner euro, vilket skulle motsvara cirka 40 miljoner euro per år 2028–2031.

Enligt 148 § i förvaltningsstadgan godkänner välfärdsområdesstyrelsen planeringsramarna för upprättandet av budgeten och ekonomiplanen.

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom

Verkställighet

Beslutshistoria