Välfärdsområdesstyrelsen
Esityslista 24.08.2026/Asianro 21

419/00.02.00/2022

Välfärdsområdesstyrelsen 24.8.2026  

Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

Behandling 

Beslut

Redogörelse 

*************** (den som begärt omprövning) har lämnat en begäran om omprövning enligt lagen om välfärdsområden (611/2021) gällande välfärdsområdesstyrelsens beslut 15.6.2026 § 125 om införande av en servicesedel för resebudgeten inom stöd för rörligheten.

Enligt 139 § 1 mom. i lagen om välfärdsområden får den som är missnöjd med ett beslut av en myndighet som lyder under välfärdsområdesstyrelsen begära omprövning av beslutet. Enligt 2 mom. begärs omprövning av ett beslut av en myndighet som lyder under välfärdsområdesstyrelsen hos organet i fråga.

Enligt 142 § 1 mom. i lagen om välfärdsområden får omprövning begäras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av välfärdsområdesmedlemmarna.

Enligt 143 § i lagen om välfärdsområden ska en begäran om omprövning framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Begäran om omprövning har kommit in till Västra Nylands välfärdsområdes registratur den 6 juli 2026.

Begäran om omprövning har inkommit inom utsatt tid. Den som begär omprövning är medlem av välfärdsområdet.

Krav och grunder som anges i begäran om omprövning

Den som begär omprövning har krävt att Västra Nylands välfärdsområdes välfärdsområdesstyrelse omprövar sitt beslut den 15 juni 2026 § 125 om införande av en servicesedel för resebudgeten inom stöd för rörligheten och återremitterar ärendet för ny beredning.

Enligt den som begär om omprövning har välfärdsområdesstyrelsen godkänt en ny modell med en servicesedel för stöd för rörligheten, trots att det av beslutet framgår att man har för avsikt att precisera flera centrala verksamhetsprinciper för modellen först efter införandet. Av beslutet framgår inte på vilka grunder välfärdsområdesstyrelsen har bedömt den tillgängliga utredningen tillräcklig före beslutsfattandet.

 Av beslutet framgår inte heller hur de frågor som lyftes fram i utlåtandet av rådet för personer med funktionsnedsättning den 2 juni 2026 har bedömts före beslutet fattades.

Den som begär omprövning anser att det i beredningen och motiveringen av beslutet förekommer flera sådana rättsligt betydelsefulla frågor som lämnats utan bedömning. Dessa har en omedelbar inverkan på verkställigheten av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Av beslutet framgår inte på ett tillräckligt sätt hur man före beslutet har bedömt modellens verkningar på klienternas likvärdighet, den faktiska tillgången till stöd för rörligheten, rättsskyddet, tjänstens tillräcklighet eller välfärdsområdets organiseringsansvar.

Välfärdsområdets ståndpunkt i begäran om omprövning

Tjänsterna för stöd för rörligheten utvecklas enligt principerna för kontinuerlig utveckling, och flera utvecklingsåtgärder främjas för närvarande i prioritetsordning i arbetsgruppen för färdtjänster samt i samarbete med serviceproducenter. Modellen med en resebudget är en del av denna helhetsutveckling, och i den fortsatta beredningen görs detaljerade definitioner av applikationens, förmedlingsoperatörens samt serviceproducenternas centrala verksamhetsprinciper. I samma sammanhang beskrivs de nödvändiga beredskapssystemen, förfarandena i eventuella störningssituationer samt tillämpnings- och verksamhetsföreskrifterna som riktas till klienter, personalen och serviceproducenterna enligt välfärdsområdets etablerade projektmodeller.

Utöver modellen med en servicesedel kommer valfriheten att utökas genom en bidragsbaserad modell för en resebudget. Modellen är i en aktiv utvecklingsfas. I utvecklingen av den bidragsbaserade modellen för en resebudget utnyttjas erfarenheter från pilotförsöket, och den närmare tidsplanen för införandet fastställs senare när beredningen avancerar.

Utredningsskyldigheten enligt 31 § i förvaltningslagen har iakttagits. Ärendet har beretts långsiktigt som tjänsteinnehavararbete, och i beredningen har man nyttjat både erfarenheter från pilotprojektet och faktiska kostnads- och prestationsuppgifter för välfärdsområdets färdtjänst. Syftet med pilotprojektet var att testa hur resbudgetmodellen fungerar, hur klienterna går till väga och hur e-tjänster lämpar sig för att ordna stöd för rörligheten. Resultaten från pilotprojektet bekräftade klienternas önskemål om en mer flexibel och självständig rörlighet. Den modell med en servicesedel som nu införs baserar sig på de huvudsakliga lärdomarna som erhållits från pilotprojektet, även om den tekniska genomförandet och regleringsramen har vidareutvecklats för att motsvara lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009).

En etablerad del av förvaltningsverksamheten är att välfärdsområdesstyrelsen fastställer de strategiska och principiella organiseringsmetoderna (såsom införande av en servicesedel och dess centrala villkor) och arbetet med den detaljerade praktiska implementeringen, uppföljningen samt de praktiska anvisningarna fortsätter i form av tjänsteinnehavararbete. Kontinuerlig uppföljning av verksamheten och effekterna samt finjustering av modellen utifrån praktiska erfarenheter innebär inte att beredningen är ofullständig eller lagstridig, utan ansvarsfull utveckling av tjänsterna enligt principerna för god förvaltning.

Rådet för personer med funktionsnedsättning enligt 32 § i lagen om välfärdsområden har deltagit i processen och gett sitt utlåtande i ärendet. De orosmoment som rådet för personer med funktionsnedsättning framförde bland annat angående digital tillgänglighet, alternativa sätt att uträtta ärenden och klientens rättsskydd har beaktats i den fortsatta beredningen av modellen med en servicesedel och i verksamhetsföreskrifterna. Lagstiftningen förutsätter inte att beslutsfattande organ godkänner alla detaljerade förslag som påverkansorganet framfört som sådana, utan att det har haft en faktisk möjlighet att påverka och bli hört.

Arbets- och studieresor samt fritidsresor enligt lagen om funktionshinderservice (675/2023) bedöms och beviljas alltid genom ett individuellt tjänsteinnehavarbeslut enligt klientens faktiska servicebehov. Modellen med en servicesedel som baserar sig på en resebudget har skapats för att komplettera och göra rörelsealternativen mer flexibla. Om det individuella behovet hos en klient i arbetslivet eller en studerande klient kräver ett mer omfattande eller annorlunda sätt att ordna stöd för rörelsen, avgörs det i individuellt beslutsfattande. Modellen med en servicesedel inskränker inte och utesluter inte den lagstadgade individuella bedömningen av behovet.

Välfärdsområdesstyrelsens beslut den 15 juni 2026 § 125 uppfyller kraven i 6 § i grundlagen (731/1999), diskrimineringslagen (1325/2014) samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Servicesedeln ökar självbestämmanderätten och valfriheten hos personer med funktionsnedsättning genom att ge dem bättre möjligheter att besluta om sin egen rörlighet. För personer som inte vill eller kan utnyttja servicesedeln kvarstår fortfarande den lagstadgade, tillgängliga och åtkomliga basservicen (såsom centraliserad färdtjänst och beställning per telefon). Modellen försätter inte klienterna i ojämlik ställning, utan utvidgar de tillgängliga sätten att ordna servicen.

Behörighet

Enligt 139 § i lagen om välfärdsområden begärs omprövning av ett beslut av välfärdsområdesstyrelsen, en nämnd eller deras sektioner eller en underlydande myndighet hos organet i fråga.

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom

Verkställighet

Beslutshistoria