Välfärdsområdesstyrelsen
Pöytäkirja 21.09.2026/Pykälä 174

3644/00.02.01/2026

Välfärdsområdesstyrelsen 21.9.2026 § 174

§ 174

Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

Behandling 

Under behandlingen hölls en sammanträdespaus kl. 13.14–13.21.

Under behandlingen lämnade ordförande Laiho, understödd av första viceordförande Värmälä, följande förslag om att återremittera ärendet för ny beredning:

"Välfärdsområdesstyrelsen återremitterar ärendet för ny beredning. Vid återremitteringen beaktas diskussionen som förts i välfärdsområdesstyrelsen och hur konsekvenserna har beaktats."

Ordföranden begränsade diskussionen att gälla endast återremitteringen av ärendet för ny beredning.

När ingen längre begärde om ordet och återremittering av ärendet för ny beredning inte kunde godkännas enhälligt, konstaterade ordföranden att det förrättas omröstning.

De som understödde fortsatt behandling av ärendet skulle rösta ”JA”. De som understödde ordförande Laihos förslag om att återremittera ärendet för ny beredning skulle rösta "NEJ".

Vid omröstningen fick fortsatt behandling av ärendet 1 JA-röst och ordförande Laihos förslag om att återremittera ärendet för ny beredning 14 NEJ-röster.

Ledamot Ampuja röstade JA.

Ordförande Laiho, första vice ordförande Värmälä, andra vice ordförande Wickström, ledamöterna Ahjoniemi, Cederlöf, Halkosaari, Hukari, Keisteri-Sipilä, Kokko, Pelkonen, Räsänen, Uusitalo samt ersättarna Laaksonen och Saukkola röstade NEJ.

Eftersom förslaget att återremittera ärendet för ny beredning hade fått flest röster i omröstningen konstaterade ordföranden att ärendet återremitteras för ny beredning.

Välfärdsområdesfullmäktiges ordförande Katainen och välfärdsområdesfullmäktiges andra vice ordförande Karimäki var frånvarande från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 13.21–13.23.

Ledamot Haapaniemi avlägsnade sig från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 13.28.

Beslut

Redogörelse 

Västra Nylands välfärdsområde inledde sin serviceproduktion som ny arbetsgivare den 1 januari 2023. Välfärdsområdet bildades med stöd av lagen genom överlåtelse av rörelse från tio städer och kommuner samt fem samkommuner (vård- och omsorgssamkommunen Karviainen, Kårkulla samkommun, Eteva samkommun, utbildningssamkommunerna Luksia och Omnia). Personalen överfördes till stor del till välfärdsområdet i sina tidigare uppgifter och arbetsenheter. Organisationen för de olika serviceområdena i välfärdsområdet har bearbetats efter att välfärdsområdet inledde sin verksamhet och det finns fortfarande behov av att göra ändringar. Det nya serviceområdet för tjänster för familjer och personer med funktionsnedsättning inledde sin verksamhet den 1 januari 2026. Servicelinjen elevhälsa och mentalvårdstjänster är en del av organisationen för tjänster för familjer och personer med funktionsnedsättning. 

Under 2026 har det uppstått ett behov av att göra en bedömning av servicelinjen för elevhälsa och mentalvårdstjänster. Som en del av ombedömningen har man gjort en omfattande kartläggning av nuläget. Förändringsbehoven gällande ledningsstrukturerna och organiseringen har lyfts fram både i diskussioner med personalen och med representanter för utbildningsanordnarna. Den nuvarande yrkesgruppsspecifika ledningsstrukturen med flera steg anses i praktiken vara en tung struktur som försvårar och bromsar upp den dagliga verksamheten.   

Målet är att bygga upp en tydligare och mer yrkesövergripande organisation, där chefsarbetet ligger närmare personalens och läroanstalternas vardag. Samtidigt blir det möjligt att stärka den lokala kännedomen, samarbetet med utbildningsanordnarna samt personalens möjligheter att koncentrera sig på sin grunduppgift. Med den nya planerade ledningsstrukturen eftersträvas en förstärkning av den yrkesövergripande helhetsledningen av elevhälsan, ett förtydligande av ledningsansvaren samt att chefsarbetet förs närmare läroanstalternas vardag.  

Planen är att bilda en regional yrkesövergripande teamstruktur, där experter som arbetar i matrisen vid behov kan tillhandahålla professionsspecifikt stöd till alla yrkespersoner. Även ledningsstrukturen för mentalvårdstjänster för barn förnyas och görs till en integrerad del av samma helhet, så att kundens övergång från en tjänst till en annan blir smidigare. Den organisatoriska förändringen möjliggör också en mer flexibel användning av resurser, vilket likaså ökar kundens möjligheter att få snabbare tillgång till tjänsterna. 

Personalen inom elevhälsan och mentalvårdstjänsterna övergick till välfärdsområdets tjänst 2023 med sina gamla arbetsavtal, varför man för den personal som då övergick ofta har antecknat en enskild skola eller kommun som pendlingsområde. När service- och kundbehoven förändras, verksamheten växer och utvecklas och kommunernas och utbildningsanordnarnas läroanstalts- och servicenätverk förändras är det av operativa orsaker nödvändigt att varje arbetstagares pendlingsområde är på välfärdsområdesnivå. För arbetstagare/tjänsteinnehavare som har börjat arbeta vid LUVN efter 2023 täcker arbetsområdet redan hela LUVN-området. Således förenhetligar förändringen hela personalens arbetsområde. Den planerade förändringen av arbetsområdet gäller endast cirka hälften av personalen inom elevhälsan och mentalvårdstjänster för barn. Trots förändringen kommer man även i fortsättningen att beakta personalens önskemål, kompetens och dess utveckling samt anknytning till en viss arbetsenhet i planeringen av arbetsplatsen för läsåret 2027–2028 och framåt. Vid tidpunkten för den föreslagna förändringen planeras inga omfattande omplaceringar av personalen inom elevhälsan och mentalvårdstjänsterna till andra verksamhetsställen än där de för närvarande arbetar.   

Grunderna för samarbetsförhandlingarna är produktionsmässiga och relaterade till omorganisering av verksamheten. Ändringen av arbetsområdet gäller cirka 220 personer i anställnings- eller tjänsteförhållanden och ändringen av chefsstrukturens cirka 30 chefer. Grunden för förändringen är inte att uppnå ekonomiska besparingar, utan att organisera verksamheten på ett ändamålsenligt och mer kundorienterat sätt.  

Målet är att de operativa förändringarna genomförs så att uppsägningar i princip inte förekommer, utan att alla som omfattas av förhandlingarna fortsättningsvis har en arbetsuppgift i den nya organisationen som preciseras under förhandlingarnas gång. Uppgiftsbeskrivningen, lönen, arbetsområdet eller andra anställningsvillkor kan förändras. Uppsägningar kan bli aktuella i samband med förändringar och omorganiseringar av verksamheten och arbetsplatserna i en situation där arbetstagaren/tjänsteinnehavaren vägrar eventuella erbjudna förändringar i arbetsuppgiften eller arbetsområdet.  

Genom samarbetsförfarandet tryggas personalens möjligheter att påverka arbetsgivarens beslutsärenden som omfattas av lagen. Ändringarna ska planeras i dialog med personalorganisationernas representanter i enlighet med lagens anda.  

Behörighet

Enligt § 42 i förvaltningsstadgan ska välfärdsområdesstyrelsen bland annat svara för välfärdsområdets förvaltning och skötseln av dess ekonomi, företräda välfärdsområdet som arbetsgivare, svara för välfärdsområdets personalpolitik samt svara för samordningen av välfärdsområdets verksamhet.

Enligt § 133 i förvaltningsstadgan ska välfärdsområdesstyrelsen besluta om uppsägning av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker samt om principerna för permitteringsförfarandet, om inledande av förfarandet och om beslutsfattandet om förfarandet. I enlighet med de ovannämnda bestämmelserna är det välfärdsområdesstyrelsens uppgift att besluta om inledande av samarbetsförhandlingarna som nämns i beslutsdelen.

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom

Verkställighet

Beslutshistoria