Välfärdsområdesfullmäktige
Esityslista 06.10.2026/Asianro 18

1862/00.02.01/2026

Välfärdsområdesfullmäktige 6.10.2026  

Beslutsförslag  

Behandling 

Beslut

Redogörelse 

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom

Verkställighet

Beslutshistoria

Välfärdsområdesstyrelsen 24.8.2026 § 159

§ 159

Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar ge följande svar på frågan som riktats till välfärdsområdesstyrelsen:

Svar på frågan som riktats till välfärdsområdesstyrelsen

En socialarbetare eller socialhandledare inom funktionshinderservicens socialarbete gör en bedömning av servicebehovet och söker en serviceproducent som motsvarar klientens behov, till exempel en boendeserviceenhet. I processen beaktas klientens åsikter och önskemål samt att servicen genomförs på ett säkert sätt. För varje klient görs en individuell lösning.

Enligt 4 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) och 36 § i socialvårdslagen (1301/2014) ska klientens önskemål och åsikter beaktas vid bedömningen av servicebehovet och dokumenteras i socialvårdens klienthandlingar.

Den nya lagen om funktionshinderservice (675/2023) förutsätter att klientens beslut om funktionshinderservice förnyas så att det motsvarar den nya lagstiftningen senast den 31 december 2027. Under övergångsperioden ordnas träffar med klienterna, och deras servicehelheter bedöms på nytt. Den nya lagstiftningen betonar funktionshinderlagstiftningens subsidiaritet, och vid ombedömning ska man först bedöma lämpligheten av de primära tjänsterna. Klienternas behov kan ha förändrats med åren, till exempel så att stödbehov som förutsätter vård har ökat. I sådana fall kan mängden personlig assistans minska, men klienten kan i stället få hemvård. I andra situationer kan klientens stödbehov tillgodoses bättre med stödtjänster som inte tidigare varit tillgängliga. Behovet av tjänster tillgodoses alltid med den lämpligaste tjänsten. Det är också viktigt att säkerställa en likvärdig behandling av klienterna inom välfärdsområdet. Praxisen i tio kommuner har slagits samman, och en bedömning på lika grunder tillämpas för alla klienter i hela välfärdsområdet.

1) Hur säkerställs möjligheten för en person med funktionsnedsättning att leva ett liv på sina egna villkor och att delta i gemenskapen i Västra Nylands välfärdsområde?

I bedömningen av servicebehovet beaktas klientens möjlighet att leva ett liv på sina egna villkor och delta i gemenskapen. Klientens delaktighet kan stödjas med olika tjänster.

2) Hur säkerställs att klienten faktiskt blir hörd och att hen förstår beslutet och eventuella alternativ?

När klienten hörs kan experter och olika kommunikationshjälpmedel utnyttjas, till exempel talterapeuter och bildkort.

3) Hur säkerställs att den personliga assistansen är tillräcklig och motsvarar klientens faktiska behov?

Den anställda inom funktionshinderservicens socialarbete har till uppgift att bevilja klienten tillräckligt med tjänster för att tillgodose klientens nödvändiga behov.

4) Hur säkerställs lagenliga beslutsprocesser?

Socialarbetaren eller socialhandledaren ansvarar i egenskap av tjänsteinnehavare för bedömningen av servicebehovet och fattar i egenskap av tjänsteinnehavare utifrån sin bedömning ett servicebeslut inom den tidsfrist som anges i 36 § i socialvårdslagen (1301/2014).

5) Om det finns brister i hur de mänskliga rättigheterna verkställs för personer med funktionsnedsättning, hur avser Västra Nylands välfärdsområde ingripa i bristerna?

I Västra Nylands välfärdsområde genomförs egenkontroll, vilket också ingår i ansvaret för varje yrkesperson inom socialvården. Genom egenkontroll tryggas också den service som tillhandahålls klienterna.

Dessutom beslutar välfärdsområdesstyrelsen föreslå välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige beslutar

1. anteckna välfärdsområdesstyrelsens svar på den till välfärdsområdesstyrelsen riktade frågan för kännedom, och

2. konstatera att frågan är slutbehandlad.

Behandling 

Under behandlingen ändrade föredraganden sitt beslutsförslag enligt följande:

"- Till slutet av punkt 1) fogas följande:

Varje klients självbestämmanderätt förverkligas i vardagen så bra som möjligt. Kommunikationen stöds genom att utnyttja olika hjälpmedel och personalen vid de olika boendeserviceenheterna har kompetens för att använda kommunikationssätten (till exempel stödboende och stödbesök på teckenspråk). Klienten som har tillgång till tjänster inom personlig assistans planerar själv assistentens besök, när klienten vill göra något/uträtta ärenden, och klienten förverkligar då sin vardag enligt sitt eget schema genom att utnyttja tjänsten.

- Punkt 2) ändras och ges lydelsen:

En socialarbetare eller socialhandledare inom funktionshinderservicens socialarbete gör en bedömning av servicebehovet och söker en serviceproducent som motsvarar klientens behov, till exempel en boendeserviceenhet. Som hjälp används stöd för kommunikation, bildkort, tolk och anhöriga/närstående, så att det egna önskemålet hos klienten med funktionsnedsättning kommer fram. Även talterapeuter används vid behov för att utreda klientens önskemål. Inom funktionshinderservicen är hembesöken långvariga, så att det finns tid för samtal. Servicen kan inte alltid fås på det sätt man önskar, men klientens önskemål beaktas i servicehelheten så bra som möjligt. Det viktiga är att svara på servicebehovet och att genomföra servicen på ett tryggt sätt. För varje klient utarbetas en individuell lösning och klientens vardag planeras på dygnsnivå.

Enligt 4 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) och 36 § i socialvårdslagen (1301/2014) ska klientens önskemål och åsikter beaktas vid bedömningen av servicebehovet och dokumenteras i socialvårdens klienthandlingar.

- Till slutet av punkt 3) fogas följande:

Klienternas tjänster har inte minskats av besparingsskäl. Det handlar om harmonisering på välfärdsområdesnivå och genomgång av servicehelheter i enlighet med kraven för övergångsperioden i den nya lagen för funktionshinderservice. Servicehelheterna bedöms individuellt.

Den nya lagen om funktionshinderservice (675/2023) förutsätter att klientens beslut om funktionshinderservice förnyas för att motsvara den nya lagstiftningen senast den 31 december 2027. Under övergångsperioden ordnas träffar med klienterna och deras servicehelheter bedöms på nytt. Den nya lagstiftningen betonar funktionshinderlagstiftningens subsidiaritet, och vid omprövning ska man först bedöma lämpligheten av de primära tjänsterna. Klienternas behov kan ha förändrats med åren, till exempel så att stödbehov som förutsätter vård har ökat. I sådana fall kan mängden personlig assistans minska, men klienten kan i stället få hemvård. I andra situationer kan klientens stödbehov tillgodoses bättre med stödtjänster som inte tidigare varit tillgängliga. Behovet av tjänster tillgodoses alltid med den lämpligaste tjänsten. Det är också viktigt att säkerställa en likvärdig behandling av klienterna inom välfärdsområdet. Praxisen i tio kommuner har slagits samman, och en bedömning på lika grunder tillämpas för alla klienter i hela välfärdsområdet.

- Till slutet av punkt 4) fogas följande:

Om beslutet ges anvisningar för sökande av ändring. Servicen inleds efter beslutsfattandet och servicens tillräcklighet följs upp."

Serviceenhetschef Motturi avlägsnade sig från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 13.37.

Efter behandlingen av denna paragraf fortsatte man med behandlingen av paragraf 156 "Svar på den av ledamot Nurminen och 34 andra ledamöters fråga till välfärdsområdesstyrelsen om tillsynen över och konkreta åtgärder för att bekämpa arbetsrelaterat utnyttjande och människohandel i Västra Nylands välfärdsområdes upphandlingar (VOF)".

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade enhälligt ge följande svar på frågan som framställts till välfärdsområdesstyrelsen:

Svar på frågan som riktats till välfärdsområdesstyrelsen

1) Hur säkerställs i Västra Nylands välfärdsområde möjligheten för en person med funktionsnedsättning att leva ett liv på sina egna villkor och att delta i gemenskapen?

I bedömningen av servicebehovet bedöms klientens möjlighet att leva ett liv på sina egna villkor och delta i gemenskapen. Klientens delaktighet kan stödjas med olika tjänster. Varje klients självbestämmanderätt förverkligas i vardagen så bra som möjligt. Kommunikationen stöds genom att utnyttja olika hjälpmedel och personalen vid de olika boendeserviceenheterna har kompetens för att använda kommunikationssätten (till exempel stödboende och stödbesök på teckenspråk). Klienten som har tillgång till tjänster inom personlig assistans planerar själv assistentens besök, när klienten vill göra något/uträtta ärenden, och klienten förverkligar då sin vardag enligt sitt eget schema genom att utnyttja tjänsten.

2) Hur säkerställs att klienten faktiskt blir hörd och att hen förstår beslutet och de alternativ som finns?

En socialarbetare eller socialhandledare inom funktionshinderservicens socialarbete gör en bedömning av servicebehovet och söker en serviceproducent som motsvarar klientens behov, till exempel en boendeserviceenhet. Som hjälp används stöd för kommunikation, bildkort, tolk och anhöriga/närstående, så att det egna önskemålet hos klienten med funktionsnedsättning kommer fram. Även talterapeuter används vid behov för att utreda klientens önskemål. Inom funktionshinderservicen är hembesöken långvariga, så att det finns tid för samtal. Servicen kan inte alltid fås på det sätt man önskar, men klientens önskemål beaktas i servicehelheten så bra som möjligt. Det viktiga är att svara på servicebehovet och att genomföra servicen på ett tryggt sätt. För varje klient utarbetas en individuell lösning och klientens vardag planeras på dygnsnivå.

Enligt 4 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) och 36 § i socialvårdslagen (1301/2014) ska klientens önskemål och åsikter beaktas vid bedömningen av servicebehovet och dokumenteras i socialvårdens klienthandlingar.

3) Hur säkerställs att den personliga assistansen är tillräcklig och motsvarar klientens faktiska behov?

Den anställda inom funktionshinderservicens socialarbete har till uppgift att bevilja klienten en tillräcklig mängd tjänster för att tillgodose klientens nödvändiga behov. Klienternas tjänster har inte minskats av besparingsskäl. Det handlar om harmonisering på välfärdsområdesnivå och genomgång av servicehelheter i enlighet med kraven för övergångsperioden i den nya lagen för funktionshinderservice. Servicehelheterna bedöms individuellt.

Den nya lagen om funktionshinderservice (675/2023) förutsätter att klientens beslut om funktionshinderservice förnyas för att motsvara den nya lagstiftningen senast den 31 december 2027. Under övergångsperioden ordnas träffar med klienterna och deras servicehelheter bedöms på nytt. Den nya lagstiftningen betonar funktionshinderlagstiftningens subsidiaritet, och vid omprövning ska man först bedöma lämpligheten av de primära tjänsterna. Klienternas behov kan ha förändrats med åren, till exempel så att stödbehov som förutsätter vård har ökat. I sådana fall kan mängden personlig assistans minska, men klienten kan i stället få hemvård. I andra situationer kan klientens stödbehov tillgodoses bättre med stödtjänster som inte tidigare varit tillgängliga. Behovet av tjänster tillgodoses alltid med den lämpligaste tjänsten. Det är också viktigt att säkerställa en likvärdig behandling av klienterna inom välfärdsområdet. Praxisen i tio kommuner har slagits samman, och en bedömning på lika grunder tillämpas för alla klienter i hela välfärdsområdet.

4) Hur säkerställs lagenliga beslutsprocesser?

Socialarbetaren eller socialhandledaren ansvarar i egenskap av tjänsteinnehavare för bedömningen av servicebehovet och fattar i egenskap av tjänsteinnehavare utifrån sin bedömning ett servicebeslut inom den tidsfrist som anges i 36 § i socialvårdslagen (1301/2014). Om beslutet ges anvisningar för sökande av ändring. Servicen inleds efter beslutsfattandet och servicens tillräcklighet följs upp."

5) Om det finns brister i hur de mänskliga rättigheterna verkställs för personer med funktionsnedsättning, hur avser Västra Nylands välfärdsområde att ingripa i bristerna?

I Västra Nylands välfärdsområde genomförs egenkontroll, vilket också hör till ansvaret för varje yrkesperson inom socialvården. Genom egenkontroll tryggas också den service som tillhandahålls klienterna.

Dessutom beslutade välfärdsområdesstyrelsen enhälligt föreslå välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige beslutar

1. anteckna välfärdsområdesstyrelsens svar på den till välfärdsområdesstyrelsen riktade frågan för kännedom, och

2. konstatera att frågan är slutbehandlad.

Redogörelse 

Ledamot Rodriguez och 31 andra ledamöter lämnade vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde den 28 april 2026 § 33 in en fråga till välfärdsområdesstyrelsen om självbestämmanderätt och delaktighet för personer med funktionsnedsättning i välfärdsområdet.

Behörighet

Enligt 27 § i förvaltningsstadgan kan ledamöter framställa frågor till välfärdsområdesstyrelsen om ärenden som gäller välfärdsområdets eller välfärdsområdeskoncernens förvaltning.

Om frågan har undertecknats av minst 15 fullmäktigeledamöter ska välfärdsområdesstyrelsen ge sitt svar på frågan senast vid det första sammanträdet som hålls efter att nio veckor förflutit sedan frågan lämnades in till välfärdsområdesfullmäktiges sekreterare eller meddela orsaken till att frågan ännu inte kunnat besvaras. Frågan och svaret på den eller meddelandet om orsaken till att frågan inte har besvarats ska tas upp på föredragningslistan för välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde.

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom

Verkställighet

Beslutshistoria

Välfärdsområdesstyrelsen 15.6.2026 § 138

§ 138

Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar ge följande svar på frågan som riktats till välfärdsområdesstyrelsen:

Svar på frågan som riktats till välfärdsområdesstyrelsen

En socialarbetare eller socialhandledare inom funktionshinderservicens socialarbete gör en bedömning av servicebehovet och söker en serviceproducent som motsvarar klientens behov, till exempel en boendeserviceenhet. I processen beaktas klientens åsikter och önskemål samt att servicen genomförs på ett säkert sätt. För varje klient görs en individuell lösning.

Enligt 4 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) och 36 § i socialvårdslagen (1301/2014) ska klientens önskemål och åsikter beaktas vid bedömningen av servicebehovet och dokumenteras i socialvårdens klienthandlingar.

Den nya lagen om funktionshinderservice (675/2023) förutsätter att klientens beslut om funktionshinderservice förnyas så att det motsvarar den nya lagstiftningen senast den 31 december 2027. Under övergångsperioden ordnas träffar med klienterna, och deras servicehelheter bedöms på nytt. Den nya lagstiftningen betonar funktionshinderlagstiftningens subsidiaritet, och vid ombedömning ska man först bedöma lämpligheten av de primära tjänsterna. Klienternas behov kan ha förändrats med åren, till exempel så att stödbehov som förutsätter vård har ökat. I sådana fall kan mängden personlig assistans minska, men klienten kan i stället få hemvård. I andra situationer kan klientens stödbehov tillgodoses bättre med stödtjänster som inte tidigare varit tillgängliga. Behovet av tjänster tillgodoses alltid med den lämpligaste tjänsten. Det är också viktigt att säkerställa en likvärdig behandling av klienterna inom välfärdsområdet. Praxisen i tio kommuner har slagits samman, och en bedömning på lika grunder tillämpas för alla klienter i hela välfärdsområdet.

1) Hur säkerställs möjligheten för en person med funktionsnedsättning att leva ett liv på sina egna villkor och att delta i gemenskapen i Västra Nylands välfärdsområde?

I bedömningen av servicebehovet beaktas klientens möjlighet att leva ett liv på sina egna villkor och delta i gemenskapen. Klientens delaktighet kan stödjas med olika tjänster.

2) Hur säkerställs att klienten faktiskt blir hörd och att hen förstår beslutet och eventuella alternativ?

När klienten hörs kan experter och olika kommunikationshjälpmedel utnyttjas, till exempel talterapeuter och bildkort.

3) Hur säkerställs att den personliga assistansen är tillräcklig och motsvarar klientens faktiska behov?

Den anställda inom funktionshinderservicens socialarbete har till uppgift att bevilja klienten tillräckligt med tjänster för att tillgodose klientens nödvändiga behov.

4) Hur säkerställs lagenliga beslutsprocesser?

Socialarbetaren eller socialhandledaren ansvarar i egenskap av tjänsteinnehavare för bedömningen av servicebehovet och fattar i egenskap av tjänsteinnehavare utifrån sin bedömning ett servicebeslut inom den tidsfrist som anges i 36 § i socialvårdslagen (1301/2014).

5) Om det finns brister i hur de mänskliga rättigheterna verkställs för personer med funktionsnedsättning, hur avser Västra Nylands välfärdsområde ingripa i bristerna?

I Västra Nylands välfärdsområde genomförs egenkontroll, vilket också ingår i ansvaret för varje yrkesperson inom socialvården. Genom egenkontroll tryggas också den service som tillhandahålls klienterna.

Dessutom beslutar välfärdsområdesstyrelsen föreslå välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige beslutar

1. anteckna välfärdsområdesstyrelsens svar på den till välfärdsområdesstyrelsen riktade frågan för kännedom, och

2. konstatera att frågan är slutbehandlad.

Behandling 

Under behandlingen lämnade ordförande Laiho, understödd av första vice ordförande Värmälä, ett förslag om att ärendet bordläggs. Välfärdsområdesstyrelsen godkände förslaget om bordläggning enhälligt.

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade enhälligt bordlägga ärendet.

Redogörelse 

Ledamot Rodriguez och 31 andra ledamöter lämnade vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde den 28 april 2026 § 33 in en fråga till välfärdsområdesstyrelsen om självbestämmanderätt och delaktighet för personer med funktionsnedsättning i välfärdsområdet.

Behörighet

Enligt 27 § i förvaltningsstadgan kan ledamöter framställa frågor till välfärdsområdesstyrelsen om ärenden som gäller välfärdsområdets eller välfärdsområdeskoncernens förvaltning.

Om frågan har undertecknats av minst 15 fullmäktigeledamöter ska välfärdsområdesstyrelsen ge sitt svar på frågan senast vid det första sammanträdet som hålls efter att nio veckor förflutit sedan frågan lämnades in till välfärdsområdesfullmäktiges sekreterare eller meddela orsaken till att frågan ännu inte kunnat besvaras. Frågan och svaret på den eller meddelandet om orsaken till att frågan inte har besvarats ska tas upp på föredragningslistan för välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde.

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom

Verkställighet

Beslutshistoria

Välfärdsområdesstyrelsen 25.5.2026 § 106

§ 106

Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar ge följande svar på frågan som riktats till välfärdsområdesstyrelsen:

Svar på frågan som riktats till välfärdsområdesstyrelsen

En socialarbetare eller socialhandledare inom funktionshinderservicens socialarbete gör en bedömning av servicebehovet och söker en serviceproducent som motsvarar klientens behov, till exempel en boendeserviceenhet. I processen beaktas klientens åsikter och önskemål samt att servicen genomförs på ett säkert sätt. För varje klient görs en individuell lösning.

Enligt 4 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) och 36 § i socialvårdslagen (1301/2014) ska klientens önskemål och åsikter beaktas vid bedömningen av servicebehovet och dokumenteras i socialvårdens klienthandlingar.

Den nya lagen om funktionshinderservice (675/2023) förutsätter att klientens beslut om funktionshinderservice förnyas så att det motsvarar den nya lagstiftningen senast den 31 december 2027. Under övergångsperioden ordnas träffar med klienterna, och deras servicehelheter bedöms på nytt. Den nya lagstiftningen betonar funktionshinderlagstiftningens subsidiaritet, och vid ombedömning ska man först bedöma lämpligheten av de primära tjänsterna. Klienternas behov kan ha förändrats med åren, till exempel så att stödbehov som förutsätter vård har ökat. I sådana fall kan mängden personlig assistans minska, men klienten kan i stället få hemvård. I andra situationer kan klientens stödbehov tillgodoses bättre med stödtjänster som inte tidigare varit tillgängliga. Behovet av tjänster tillgodoses alltid med den lämpligaste tjänsten. Det är också viktigt att säkerställa en likvärdig behandling av klienterna inom välfärdsområdet. Praxisen i tio kommuner har slagits samman, och en bedömning på lika grunder tillämpas för alla klienter i hela välfärdsområdet.

1) Hur säkerställs möjligheten för en person med funktionsnedsättning att leva ett liv på sina egna villkor och att delta i gemenskapen i Västra Nylands välfärdsområde?

I bedömningen av servicebehovet beaktas klientens möjlighet att leva ett liv på sina egna villkor och delta i gemenskapen. Klientens delaktighet kan stödjas med olika tjänster.

2) Hur säkerställs att klienten faktiskt blir hörd och att hen förstår beslutet och eventuella alternativ?

När klienten hörs kan experter och olika kommunikationshjälpmedel utnyttjas, till exempel talterapeuter och bildkort.

3) Hur säkerställs att den personliga assistansen är tillräcklig och motsvarar klientens faktiska behov?

Den anställda inom funktionshinderservicens socialarbete har till uppgift att bevilja klienten tillräckligt med tjänster för att tillgodose klientens nödvändiga behov.

4) Hur säkerställs lagenliga beslutsprocesser?

Socialarbetaren eller socialhandledaren ansvarar i egenskap av tjänsteinnehavare för bedömningen av servicebehovet och fattar i egenskap av tjänsteinnehavare utifrån sin bedömning ett servicebeslut inom den tidsfrist som anges i 36 § i socialvårdslagen (1301/2014).

5) Om det finns brister i hur de mänskliga rättigheterna verkställs för personer med funktionsnedsättning, hur avser Västra Nylands välfärdsområde ingripa i bristerna?

I Västra Nylands välfärdsområde genomförs egenkontroll, vilket också ingår i ansvaret för varje yrkesperson inom socialvården. Genom egenkontroll tryggas också den service som tillhandahålls klienterna.

Dessutom beslutar välfärdsområdesstyrelsen föreslå välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige beslutar

1. anteckna välfärdsområdesstyrelsens svar på den till välfärdsområdesstyrelsen riktade frågan för kännedom, och

2. konstatera att frågan är slutbehandlad.

Behandling 

Under behandlingen föreslog ordförande Laiho att ärendet bordläggs.

Ordföranden begränsade diskussionen att gälla endast bordläggningen av ärendet.

När det inte fanns fler begärda anföranden frågade ordföranden sammanträdet om förslaget om bordläggning kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att välfärdsområdesstyrelsen bordlade ärendet.

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade enhälligt bordlägga ärendet.

Redogörelse 

Ledamot Rodriguez och 31 andra ledamöter lämnade vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde den 28 april 2026 § 33 in en fråga till välfärdsområdesstyrelsen om självbestämmanderätt och delaktighet för personer med funktionsnedsättning i välfärdsområdet.

Behörighet

Enligt 27 § i förvaltningsstadgan kan ledamöter framställa frågor till välfärdsområdesstyrelsen om ärenden som gäller välfärdsområdets eller välfärdsområdeskoncernens förvaltning.

Om frågan har undertecknats av minst 15 fullmäktigeledamöter ska välfärdsområdesstyrelsen ge sitt svar på frågan senast vid det första sammanträdet som hålls efter att nio veckor förflutit sedan frågan lämnades in till välfärdsområdesfullmäktiges sekreterare eller meddela orsaken till att frågan ännu inte kunnat besvaras. Frågan och svaret på den eller meddelandet om orsaken till att frågan inte har besvarats ska tas upp på föredragningslistan för välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde.

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom

Verkställighet

Beslutshistoria