Välfärdsområdesstyrelsen
Pöytäkirja 29.01.2024/Pykälä 14

Svar på den av ledamot Ahjoniemi och 23 andra ledamöter inlämnade fullmäktigemotionen om att inrätta arbetsförmågeteam (VOF)

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar föreslå välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige beslutar

1. ge följande svar på fullmäktigemotionen:

Svar på fullmäktigemotionen

Bakgrund

Fullmäktigemotionen föreslår att man utreder och inrättar en modell för team som stödjer arbetsförmågan.

Serviceområdets syn på frågorna som framställs i motionen

Bakgrund till tjänsten för stöd av arbetsförmågan

Målet med vårdreformen har varit att integrera social- och hälsovårdstjänsterna till en helhet som fungerar och garanterar jämlik tillgång till tjänster i hela Finland och bromsar kostnadsökningen. Tjänster för stöd av arbetsförmågan är ett exempel på tjänster som kräver ett väl fungerande samarbete mellan yrkespersoner för att vara effektiva.

En fungerande serviceintegration förutsätter definiering av servicekedjor och servicehelheter. Servicekedjor och servicehelheter utgör ett verktyg för tjänsteanordnaren att styra tjänsteproduktionen och en ram för tjänsteproducenterna att följa i klient- och patientarbetet. Tjänsterna fungerar bra ihop när klienten får de tjänster som hen behöver enkelt och i rätt tid. Inom tjänsterna är det viktigt att identifiera de som behöver sektorsövergripande tjänster och deras servicebehov. Klienten bör erbjudas tjänster som motsvarar hens behov i rätt tid, och tjänsterna ska samordnas så att de blir så effektiva och kostnadseffektiva som möjligt. Med effektiva förebyggande tjänster kan man förebygga behovet av tyngre tjänster.

Social- och hälsovårdsministeriet har skickat ett anvisningsbrev till välfärdsområdena om hur man ska genomföra de lagstadgade hälsoundersökningarna för arbetslösa (1). Målet är att bättre identifiera arbetslösas behov av hälsoundersökningar, genomföra dem på ett klientorienterat sätt samt öka kvaliteten och effektiviteten.

Anvisningen betonar individualiteten i de arbetslösas behov som gäller hälsa och arbetsförmåga och sektorsövergripande samarbete för att främja arbetslösas hälsa och arbetsförmåga. Som en del av det sektorsövergripande samarbetet har också hälsoundersökningarna en betydelse i kartläggningen av arbets- och funktionsförmågan och i främjandet av hälsan. Välfärdsområdet har en lagstadgad skyldighet att ordna hälsoundersökningar.

Social- och hälsovårdsministeriet konstaterar dock i anvisningsbrevet att hälsoundersökningen som en enskild och separat åtgärd inte är en tillräcklig metod för att bedöma arbetsförmågan och behovet av rehabilitering. Resultatrikt arbete kräver ett nära sektorsövergripande samarbete mellan social- och hälsovårdstjänster, FPA och arbetskraftsmyndigheten. En gemensam och helhetsinriktad bedömning av klienten av yrkesutbildade personer, ett förtroendefullt klientförhållande och ett fungerande informationsutbyte mellan yrkesutbildade personer är nödvändigt för att klientens situation ska utvecklas. Hälsoundersökningen är ett bra verktyg att främja hälsan och förebygga försämringen av arbets- och funktionsförmågan. Den är också en viktig del av den sektorsövergripande servicekedjan för bedömning och stöd av arbetsförmågan.

Lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen och överföringen av ansvaret för sysselsättningshanteringen från staten till kommunerna den 1 januari 2025 ändrar delvis tjänstefältet som har med sysselsättning att göra och kräver ett tätare sektorsövergripande samarbete än tidigare. För Västra Nyland förbereds fyra sysselsättningsområden, med vilka samarbetet redan har inletts.

Tjänsternas nuläge i välfärdsområdet

Sysselsättningsfrämjande tjänster har centraliserats till servicelinjen för socialservice för vuxna. Strukturen gör det möjligt att utveckla en effektiv servicehelhet i samarbete med arbetskraftsmyndigheter, FPA, kommunerna och den tredje sektorn. Hälsoundersökningarna ingår främst i servicelinjen för den öppna sjukvården. I vissa kommuner i välfärdsområdet har integrationen av social- och hälsovårdstjänster varit omfattande och avancerad när det gäller sysselsättningsfrämjande tjänster. En stor utmaning för bedömningen av arbetsförmågan i hela området har varit bristen på rehabiliteringsläkare.

Tjänsternas framtid i välfärdsområdet

Tjänsterna för stöd av arbetsförmågan utvecklas mångprofessionellt inom servicelinjen för de gemensamma social- och hälsovårdstjänsterna samt i samarbete med FPA och arbetskraftsmyndigheten. För att skapa en servicehelhet som fungerar smidigt behövs långsiktigt gemensamt utvecklingsarbete.

I det gemensamma projektet mellan socialservicen för vuxna och öppenvården skapas en samarbetsmodell för arbetslösas social- och hälsovårdstjänster i välfärdsområdet. I projektets början samlas information om bland annat modeller som används i området, antalet klienter och tjänsternas effektivitet. Målet med det gemensamma projektet är att skapa en smidig och fungerande samarbetsmodell för arbetslösas social- och hälsovårdstjänster för hela välfärdsområdet. Den framtida modellen innehåller även indikatorer för att följa verksamhetens omfattning och kvalitet. Integrationsprojektet ska starta i början av 2024.

Sammanfattning

Det gemensamma integrationsprojektet mellan socialservicen för vuxna och öppenvården som startar i början av 2024 ska skapa en samarbetsmodell för välfärdsområdet som gäller arbetslösas social- och hälsovårdstjänster för tjänsterna som stödjer arbetsförmågan.

Referens:

(1) Social- och hälsovårdsministeriet: Työttömän terveystarkastus ja terveysneuvonta sosiaali- ja terveydenhuollossa - painopisteenä työ-, toiminta ja työllistymiskyky. Anvisningsbrev 20.9.2023 Tillgänglig på webben:
https://stm.fi/documents/1271139/150188883/Ohjekirje_Tyottomienterveyspalvelut_final.pdf/

och

2. konstatera att fullmäktigemotionen är slutbehandlad.

Välfärdsområdesstyrelsen godkände beslutsförslaget enhälligt.