Nationalspråksnämnden
Esityslista 05.02.2025/Asianro 3

3813/00.01.02/2024

Nationalspråksnämnden 05.02.2025  

Beslutsförslag Servicelinjedirektör, social- och hälsovårdens serviceproduktion, tjänster på svenska Öberg Benita

Behandling 

Beslut

Redogörelse 

I enlighet med välfärdsområdesstyrelsens beslut den 16 september 2024 § 140 genomfördes en utredning om verksamhetsmodellen för den egna produktionen av boendeservice under perioden 17.9–15.11.2024.

Syftet med utredningen var att granska ledningsstrukturen för den egna produktionen av boendeservice och samla in information för att stödja beslutsfattandet, särskilt avseende effekterna av en eventuell sammanslagning av boendeservice. Utredningsarbetet bestod av följande arbetsfaser:

• Sammanställning av nulägesinformation (organisation, klienter, personal, ekonomi)
• Personalenkät (N=493)
• 25 intervjuer: serviceområdesledning, servicelinjeledning, serviceenhetschefer, servicechefer (tjänster för barn, unga och familjer), controllers, stödtjänster, lokaltjänster, forskning, utveckling och innovation (FUI)
• Förhandsbedömning av beslutet
• Slutledningar och rekommendationer till åtgärder

Observationer om organisationens nuläge från utredningen

Boendeservice produceras inom alla serviceområden utom räddningsverket. Inom serviceområdena är boendeservicen organiserad i fyra servicelinjer och tolv serviceenheter. Välfärdsområdets boendeservice utgör 37 % (cirka 445 miljoner euro) av serviceområdenas totala kostnader (obs. med undantag av den specialiserade sjukvården, räddningsverket och koncernförvaltning). Den egna produktionen står för 36 % (cirka 160 miljoner euro) av boendeservicen, varav:


Boendeservice för äldre: cirka 98 miljoner euro

Boendeservice för personer med funktionsnedsättning: cirka 32 miljoner euro

Boendeservice inom mentalvårds- och missbrukartjänsterna: cirka 18 miljoner euro

Boendeservice inom barnskyddet (vård utom hemmet, mottagning och utvärdering samt familjerehabilitering): cirka 10 miljoner euro.

Av välfärdsområdets lokalbestånd utgör boendeservicen 36 % av antalet objekt och 25 % av totalytan i kvadratmeter.

I verksamhetslogiken och ledningen av produktionen av boendeservice finns många gemensamma drag, till exempel optimering av personalresurser samt lokal-, stöd- och ICT-tjänster. Dessutom finns likheter i klienternas grundläggande behov ur rehabiliterings-, handlednings- och omsorgsperspektiv. Den nuvarande organisationsstrukturen har identifierats som otillräcklig för att stödja en enhetlig ledning av boendeservice. Utvecklingen av produktionen av boendeservice sker per serviceområde och servicelinje, och strukturen stöder inte tillräckligt gemensamt lärande och delning av bästa praxis.

Personalen inom boendeservicen utgör 23 % (cirka 2 200) av välfärdsområdets personal. De största yrkesgrupperna är vårdare (60 %) och handledare (31 %). Antalet klienter inom den egna boendeservicen uppgår till cirka 2 200. Det förutses att antalet klienter inom boendeservicen, särskilt bland äldre, kommer att öka i framtiden, och personalbristen utmanar verksamheten på medellång sikt. Enligt personalenkäten (N=493) var 38 % av de svarande intresserade av att arbeta även med andra klientgrupper än den nuvarande (till exempel hade ungefär en tredjedel av de som nu arbetar inom andra serviceområdens boendeservice tidigare arbetat med klienter med funktionsnedsättning).

Vilka förändringar behövs i den egna produktionen av boendeservice enligt utredningen?

I enkäten lyfte personalen fram följande som de viktigaste målen för en eventuell reform: 1) förbättra kvaliteten på klienternas tjänster, 2) utveckla personalens kompetens, 3) förbättra välbefinnande i arbetet.

Baserat på utredningen behövs följande förändringar i den egna produktionen av boendeservice:

1. Bättre klientupplevelse och kvalitet, samt tjänster som motsvarar klientens funktionsförmåga.
2. Förnyelse av ledningssystemet för att klargöra organisationen.
3. Standardisering av verksamhetsmodeller och enhetliggörande av organisationskulturen.
4. Närmare integration mellan lokal-, stöd- och ICT-tjänster samt FUI som en del av linjeorganisationen.
5. Ökad transparens i kostnadsstrukturen samt standardisering av mål och rapportering.
6. Utbyte av bästa praxis mellan olika serviceområden.
7. En organisationsstruktur som bättre stödjer små verksamhetsenheter.
8. Bättre stöd för tvåspråkighet inom boendeservicen, bland annat gällande material och personal.

Slutledningar från utredningsarbetet

Utifrån utredningen kan det konstateras att en sammanslagning av den egna produktionen av boendeservice under en gemensam ledningsstruktur skulle stödja utvecklingen av kvaliteten och kundupplevelsen samt främja gemensamt lärande och utbyte av bästa praxis. Ekonomisk och verksamhetsmässig effektivitet eftersträvas genom att samla ledningen och serviceproduktionen samt de lokal- och stödtjänster som rör boendeservice i en organisation. Detta möjliggör synergieffekter inom lokal-, stöd- och ICT-tjänster, optimering av arbetskraftsresurser (arbetsskiftsplanering, dimensionering), klargörande av organisationsstrukturen och en smidigare ledningsstruktur.

I en gemensam ledningsstruktur för den egna produktionen av boendeservice kan servicenätverket och lokalerna ses som en helhet och vid behov anpassas flexibelt för att möta behoven hos olika klientgrupper. Beslutsfattande och utveckling relaterat till nätverket av tjänster görs på basis av ett gemensamt kunskapsunderlag.

En förutsättning för framgång är ett nära samarbete med serviceområdena, vilket bibehåller en stark kompetens per klientgrupp. Centralt för att målen ska uppnås är också ett starkt stöd för arbetet som närmaste chef.

En sammanslagning av boendeservice inom den egna serviceproduktionen under samma ledning förändrar inte klientens tjänster eller personalens arbetsenheter. Framöver möjliggörs för personalen en mer mångsidig arbetsprofil och bredare utvecklingsmöjligheter av kompetensen.

Beslut och åtgärder som gjorts utifrån utredningen

Välfärdsområdesstyrelsen behandlade den 25.11.2024 § 179 en utredning om verksamhetsmodellen för boendetjänster och beslutade samtidigt att utveckla ledningsstrukturen för den egna produktionen av boendeservice i enlighet med de slutsatser som framkommit i den genomförda utredningen och att förändringarna ska sträva efter att förbättra kostnadseffektivitet, kundorientering samt kvalitet och säkerhet inom boendetjänster och stödtjänster. Vidare beslutade välfärdsområdesstyrelsen att uppmana välfärdsområdesdirektören att vidta nödvändiga åtgärder för att verkställa riktlinjerna, med målet att uppnå kostnadseffekter redan år 2025 och att välfärdsområdesstyrelsen, nämnden för tjänster och personal, nationalspråksnämnden samt påverkansorganen informeras om hur beredningen framskrider.

Vid sammanträdet presenteras lägesbilden av den egna produktionen av boendeservice och tidtabellen för verkställande.

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom

Verkställighet

Beslutshistoria