Dynasty tietopalvelu Haku RSS Länsi-Uudenmaan hyvinvointialue - Västra Nylands välfärdsområde

RSS-linkki

Kokousasiat:
https://luhva-d10julk.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30

Kokoukset:
https://luhva-d10julk.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30

Välfärdsområdesfullmäktige
Pöytäkirja 25.02.2025/Pykälä 15



4213/00.02.00/2024

 

 

 

Välfärdsområdesfullmäktige 25.02.2025 § 15

 

 

§ 15

Svar på den av ledamot Alaviiri och 22 andra ledamöter inlämnade fullmäktigemotionen Välfärdsområdet bör svara mot varierande stödbehov bland barn och unga

 

Beredning och upplysningar (fornamn.efternamn@luvn.fi):

Ahlström Mari

 

 

 

Beslutsförslag  

 

Välfärdsområdesfullmäktige beslutar

1. anteckna för kännedom välfärdsområdesstyrelsens svar på fullmäktigemotionen

Svar på fullmäktigemotionen

Tjänster för barn, unga och familjer, åsikt om frågorna som framställs i motionen

Ur tjänsterna för barn, unga och familjers perspektiv är det viktigt att alla vuxna i skolan har en central roll i att stödja eleverna. De vuxna i skolan möter eleverna i skolans vardag varje dag och de har en inblick i elevernas välbefinnande och i riskfaktorerna för välbefinnande. 

Enligt lagen om elev- och studerandevård arbetar fyra expertgrupper med elevhälsa inom förskoleundervisning, grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet: hälsovårdare, psykologer, kuratorer och läkare. De stöder och hjälper elever också i situationer som nämns i motionen, samtidigt som de gör förebyggande arbete. Det är viktigt att dessa tjänster är tillgängliga för elever och studerande, det är inte motiverat att ta in nya experter i skolorna. 

Dessutom hjälper andra anställda inom serviceområdet för barn, unga och familjer också skolelever, antingen genom nätverksbaserat arbete vid sidan av elev- och studerandevården, eller genom att självständigt stödja en studerande eller hens familj. Det är viktigt att olika anställda engagerar sig aktivt i sektorsövergripande arbete för att hjälpa studerande. Detta förstärks inom serviceområdet för barn, unga och familjer, till exempel genom att använda ett systemiskt arbetssätt. Konsultationsstrukturer mellan elevhälsan och mentalvårdstjänster stärks som en del av stegvis vård av psykiska störningar hos barn och unga. Målet är att säkerställa att sakkunskap inom psykisk hälsa finns tillgänglig som en del av elevhälsans nätverk när det behövs. Även andra experter kan vid behov och situation arbeta delvis i skolor. Det finns en risk att ett tidigt ingripande av en psykiatrisk sjukskötare ökar medikaliseringen av symtom som hör till normal ungdomsutveckling. 

Det är ytterst viktigt att elevens situation alltid bedöms som en helhet och att man beaktar både normal pubertetsutveckling, hälsovanor som påverkar välbefinnande och eventuella utmaningar med inlärningen och tillräckligheten av stödåtgärder som erbjuds till humörstörningen i bakgrunden. Om det i bedömningen konstateras att det finns ett behov av psykiatrisk specialkompetens, görs nödvändigt samarbete med de som arbetar inom mentalvårdstjänsterna, inklusive psykiatriska sjukskötare. Gemensamt överenskomna processer och konsultationsstöd garanterar att eleverna får rätt typ av stöd för sina utmaningar. Samarbetsmodellen pilottestas i välfärdsområdet i början av 2025.

Inom serviceområdet för barn, unga och familjer utvecklas också verksamhetsmodeller genom projekt för att stärka det sektorsövergripande stödet och det tidiga stödet samt för att stödja studerande som uppvisar våldsamt beteende. Även i nuläget finns det ett projekt för att bekämpa ungdomsbrottslighet i välfärdsområdet. Projektet tangerar bland annat med arbete vid kontaktytor och förankring av ett systemiskt arbetssätt. Utveckling som baserar sig på samhällspåverkan har inletts där den centrala idéen är att samla ihop områdets lokala aktörer, söka lösningar på utmanande fenomen och hitta gemensamma lösningar även på enskilda barns problemsituationer genom nätverksbaserat arbete. Pilotprojektet om samhällspåverkan startar inom familjecentrets HIRSK-område (Hangö, Ingå, Raseborg, Sjundeå, Kyrkslätt) i början av 2025.

och

2. konstatera att fullmäktigemotionen är slutbehandlad.

 

Behandling 

 

 

Beslut

Välfärdsområdesfullmäktige godkände beslutsförslaget enhälligt.

 

Redogörelse 

 

 

Bilaga

1

Valtuutettu Alaviirin valtuustoaloite: Hyvinvointialueen tulee vastata lasten ja nuorten moninaisiin tuen tarpeisiin / Ledamot Alaviiris fullmäktigemotion: Välfärdsområdet bör svara mot varierande stödbehov bland barn och unga

 

 

Tilläggsmaterial

 

 

 

 

 

För kännedom

 

 

 

Verkställighet

Den ledamot som lämnat motionen, serviceområdesdirektör

 

 

 

 

 

 

Beslutshistoria

 

Välfärdsområdesstyrelsen 03.02.2025  

 

 

 

 

Beredning och upplysningar (fornamn.efternamn@luvn.fi):

 

 

 

Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

 

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar ge följande svar på fullmäktigemotionen:

Tjänster för barn, unga och familjer, åsikt om frågorna som framställs i motionen

Ur tjänsterna för barn, unga och familjers perspektiv är det viktigt att alla vuxna i skolan har en central roll i att stödja eleverna. De vuxna i skolan möter eleverna i skolans vardag varje dag och de har en inblick i elevernas välbefinnande och i riskfaktorerna för välbefinnande. 

Enligt lagen om elev- och studerandevård arbetar fyra expertgrupper med elevhälsa inom förskoleundervisning, grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet: hälsovårdare, psykologer, kuratorer och läkare. De stöder och hjälper elever också i situationer som nämns i motionen, samtidigt som de gör förebyggande arbete. Det är viktigt att dessa tjänster är tillgängliga för elever och studerande, det är inte motiverat att ta in nya experter i skolorna. 

Dessutom hjälper andra anställda inom serviceområdet för barn, unga och familjer också skolelever, antingen genom nätverksbaserat arbete vid sidan av elev- och studerandevården, eller genom att självständigt stödja en studerande eller hens familj. Det är viktigt att olika anställda engagerar sig aktivt i sektorsövergripande arbete för att hjälpa studerande. Detta förstärks inom serviceområdet för barn, unga och familjer, till exempel genom att använda ett systemiskt arbetssätt. Konsultationsstrukturer mellan elevhälsan och mentalvårdstjänster stärks som en del av stegvis vård av psykiska störningar hos barn och unga. Målet är att säkerställa att sakkunskap inom psykisk hälsa finns tillgänglig som en del av elevhälsans nätverk när det behövs. Även andra experter kan vid behov och situation arbeta delvis i skolor. Det finns en risk att ett tidigt ingripande av en psykiatrisk sjukskötare ökar medikaliseringen av symtom som hör till normal ungdomsutveckling. 

Det är ytterst viktigt att elevens situation alltid bedöms som en helhet och att man beaktar både normal pubertetsutveckling, hälsovanor som påverkar välbefinnande och eventuella utmaningar med inlärningen och tillräckligheten av stödåtgärder som erbjuds till humörstörningen i bakgrunden. Om det i bedömningen konstateras att det finns ett behov av psykiatrisk specialkompetens, görs nödvändigt samarbete med de som arbetar inom mentalvårdstjänsterna, inklusive psykiatriska sjukskötare. Gemensamt överenskomna processer och konsultationsstöd garanterar att eleverna får rätt typ av stöd för sina utmaningar. Samarbetsmodellen pilottestas i välfärdsområdet i början av 2025.

Inom serviceområdet för barn, unga och familjer utvecklas också verksamhetsmodeller genom projekt för att stärka det sektorsövergripande stödet och det tidiga stödet samt för att stödja studerande som uppvisar våldsamt beteende. Även i nuläget finns det ett projekt för att bekämpa ungdomsbrottslighet i välfärdsområdet. Projektet tangerar bland annat med arbete vid kontaktytor och förankring av ett systemiskt arbetssätt. Utveckling som baserar sig på samhällspåverkan har inletts där den centrala idéen är att samla ihop områdets lokala aktörer, söka lösningar på utmanande fenomen och hitta gemensamma lösningar även på enskilda barns problemsituationer genom nätverksbaserat arbete. Pilotprojektet om samhällspåverkan startar inom familjecentrets HIRSK-område (Hangö, Ingå, Raseborg, Sjundeå, Kyrkslätt) i början av 2025.

Dessutom beslutar välfärdsområdesstyrelsen föreslå välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige beslutar

1. anteckna välfärdsområdesstyrelsens svar på fullmäktigemotionen för kännedom, och

2. konstatera att fullmäktigemotionen är slutbehandlad. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Behandling 

 

 

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen godkände beslutsförslaget enhälligt. 

 

Redogörelse 

Ledamot Alaviiri och 22 andra ledamöter lämnade vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde den 1 oktober 2024 § 56 in motionen Välfärdsområdet bör svara mot varierande stödbehov bland barn och unga.

 

I fullmäktigemotionen föreslås att för att förstärka välbefinnandet behövs hjälp och stöd av tjänsterna som välfärdsområdet ordnar. Detta förutsätter att det finns tillräckligt många experter, såsom psykologer, kuratorer och skolhälsovårdare, utan att glömma skolläkare, i vardagen vid skolor och enheter för småbarnspedagogik. Dessutom kan särskilt stöd för ungdomar som lider av psykiska problem erbjudas genom en ökning av antalet psykiatriska sjukskötare i skolorna. De psykiatriska sjukskötarna kan integreras i skolhälsovårdsteamet, där de arbetar tillsammans med skolhälsovårdare, psykologer och kuratorer. Vi kan starta pilotprojekt där man testar inverkan av psykiatriska sjukskötare på skolornas välbefinnande och elevernas psykiska hälsa. Utifrån framgångsrika pilotprojekt kan verksamhetsmodellen utvidgas.

 

Enligt 26 § i förvaltningsstadgan har fullmäktigeledamöterna rätt att lämna in motioner i frågor som hänför sig till välfärdsområdets verksamhet. På en motion som inte påverkar budgeten och som undertecknats av minst 15 fullmäktigeledamöter ska välfärdsområdesstyrelsen så fort som möjligt men högst ett halvt år efter att motionen lämnats in förelägga ett svar för behandling i välfärdsområdesfullmäktige.

 

Bilaga

 

Tilläggsmaterial

 

 

För kännedom

Verkställighet

 

 

Beslutshistoria