Välfärdsområdesstyrelsen
Pöytäkirja 16.06.2025/Pykälä 161

2249/02.02.00/2025

Välfärdsområdesstyrelsen 16.06.2025 § 161

§ 161

Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

Behandling 

Beslut

Redogörelse 

Bakgrund till utarbetandet av planeringsramen

Enligt 115 § i lagen om välfärdsområden ska välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret. I budgeten ska välfärdsområdeskoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser beaktas. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgetåret är ekonomiplanens första år.

Underskottet i välfärdsområdets balansräkning ska täckas inom högst två år från ingången av det år som följer på fastställandet av bokslutet. Inom denna tid ska också underskott som uppkommit under eller efter det år budgeten upprättades täckas. Därmed ska de underskott som uppkommit för åren 2023–2024 täckas före utgången av 2026.

Planeringsramens uppgift är att dra upp riktlinjer för de ekonomiska ramvillkoren för upprättandet av välfärdsområdets ekonomiplan. Med planeringsramen säkerställs att målen för välfärdsområdets ekonomi och kraven på ekonomisk balans enligt lagen om välfärdsområden uppfylls. Välfärdsområdesdirektörens budgetförslag bereds utifrån välfärdsområdesstyrelsens planeringsram.

Statens finansiering med allmän täckning

Statens finansiering med allmän täckning indelas i kalkylerad basfinansiering och efterhandsfinansiering, med vilken man med två års fördröjning korrigerar skillnaden mellan den kalkylerade finansieringen och välfärdsområdenas faktiska kostnadsnivå på riksnivå.

Basfinansieringen är en kalkylerad finansiering som riktas till välfärdsområdena och som bestäms utifrån föregående års kalkylerade finansiering och som höjs på basis av förändringar i servicebehovet och kostnadsnivån samt till följd av uppgiftsändringar.

I efterhandsfinansieringen beaktas välfärdsområdenas faktiska kostnader. Om välfärdsområdenas kalkylerade basfinansiering för ett enskilt år har varit mindre än de faktiska kostnaderna för året i fråga, korrigeras denna skillnad i finansieringen genom efterhandsfinansiering med två års fördröjning. Till exempel välfärdsområdenas underskott för 2024, dvs. skillnaden mellan den kalkylerade och den faktiska kostnaden, läggs till välfärdsområdenas finansiering för 2026 som efterhandsfinansiering. Efterhandsfinansieringen fördelas till välfärdsområdena på samma grunder som basfinansieringen för året i fråga. Finansieringen av ett enskilt område förändras således inte direkt enligt dess egna faktiska kostnader. I praktiken är det möjligt för ett välfärdsområde vars ekonomi har realiserats bättre än i välfärdsområdena i genomsnitt att få mer efterhandsfinansiering än det uppkomna underskott som ska täckas.

Logiken i välfärdsområdenas finansieringsmodell grundar sig på antagandet att välfärdsområdenas finansiering ligger på basfinansieringsnivån på längre sikt. Således grundar sig balanseringen av välfärdsområdets ekonomi på att nettokostnaderna för välfärdsområdets verksamhet hålls på basfinansieringsnivån. Basfinansieringen är förutsägbar och basfinansieringsnivån stiger jämnt med cirka 4 procent per år beroende på den årliga ökningen av kostnadsnivån och förändringen i områdets servicebehov.

Efterhandsfinansieringen varierar kraftigt från år till år. Till exempel 2025–2027 uppskattas efterhandsfinansieringen på riksnivå vara över 1 miljard euro per år, men därefter förutspås efterhandsfinansieringen minska kraftigt när välfärdsområdenas ekonomiska resultat förbättras. En bestående ökning i kostnadsnivån för välfärdsområdets grundläggande verksamhet kan inte grunda sig på efterhandsfinansiering.  Om välfärdsområdet får mer efterhandsfinansiering än tidigare realiserade underskott, kan utvecklingsprojekt som återbetalar sig genomföras med efterhandsfinansiering. Välfärdsområdet bör också hålla balansräkningens kumulativa resultat för räkenskapsperioden i överskott, vilket gör det möjligt för välfärdsområdet att under enskilda räkenskapsperioder också göra ett underskottsresultat vid behov.

Ekonomiska utgångspunkter för planeringsramen 2026

I välfärdsområdets balansräkning finns ett underskott på 121 miljoner euro för 2023 och 5 miljoner euro för 2024, varvid det underskott som ska täckas uppgår sammanlagt till 126 miljoner euro. Enligt 115 § i lagen om välfärdsområden ska ett underskott i balansräkningen täckas högst inom två år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes, dvs. före utgången av 2026. Budgeten för 2025 har upprättats med ett överskott på 76 miljoner euro och resultatprognosen i den första delårsrapporten har förbättrats från detta med 11 miljoner euro. Om resultatprognosen enligt delårsrapporten realiseras finns det fortfarande ett underskott på 39 miljoner euro som ska täckas för 2026. Den föreslagna budgetplaneringsramen har upprättats så att det på välfärdsområdet skulle bildas en överskottsbuffert på cirka 20,0 miljoner euro före utgången av 2026. På så sätt säkerställer man att underskotten täcks inom den reglerade tiden även i en situation där välfärdsområdets ekonomi skulle realiseras sämre än väntat antingen i de tjänster som välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen har organiseringsansvar för 2025–2026.

Ekonomiska utgångspunkter för planeringsramen 2027–2028

Överskottsmålet för 2025–2027 finansieras till fullo med en efterhandsjustering enligt 10 § i finansieringslagen, där man på riksnivå beaktar obalansen mellan välfärdsområdenas finansiering och de faktiska kostnaderna 2023–2025.

På medellång sikt måste kostnadsnivån för verksamheten dock balanseras till nivån för basfinansieringen, eftersom efterhandsjusteringen av finansieringen minskar och försvinner från finansieringen när välfärdsområdena täcker sina underskott. Efterhandsjusteringen gör det möjligt att samla in överskott 2027, men från och med 2028 riskerar ekonomin att uppvisa ett underskott när antalet efterhandsjusteringar minskar betydligt.  I ekonomiplanen 2027 ska en del av efterhandsjusteringen (sammanlagt ca 102 miljoner euro) allokeras för att åstadkomma det resultat som behövs för att för sin del täcka underskottsresultatet 2028 och förbereda sig för åren efter planeringsperioden. Efterhandsjusteringarna 2027–2028 är dock förknippade med särskild osäkerhet när de beror på välfärdsområdenas nationella under-/överskott åren 2025–2026. Därför kommer resultatramen för dessa år att preciseras ännu i samband med beredningen av budgeten för dessa år, när dimensioneringen av efterhandsjusteringarna har bekräftats.

Den årliga ekonomiska balansen och överskottsbufferten säkerställer att välfärdsområdet inte behöver göra plötsliga ekonomiska anpassningar under de kommande åren. Överskottsbufferten gör det också möjligt att under enskilda år uppvisa ett underskott i välfärdsområdets resultat, varvid man kan återgå till ekonomisk balans på längre sikt än ett år.

Med en balanserad ekonomi strävar välfärdsområdet efter att säkerställa att det inte blir föremål för statens utvärderingsförfarande, där planeringen av de ekonomiska balanseringar som påverkar produktionen skulle utsättas för en statsledd process. Detta skulle försämra välfärdsområdets förmåga att självständigt besluta om anpassningssättet och inriktningen av anpassningen. Överskottet i balansräkningen tryggar också välfärdsområdets finansiella ställning, varvid behovet av upplåning minskar och välfärdsområdet kan styra finansieringen enligt statens basscenario till tjänsteproduktionen i stället för räntekostnader. 

Enligt 148 § i förvaltningsstadgan är det välfärdsområdesstyrelsens uppgift att godkänna planeringsramarna för upprättandet av budgeten och ekonomiplanen.

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom

Verkställighet

Beslutshistoria