Dynasty tietopalvelu Haku RSS Länsi-Uudenmaan hyvinvointialue - Västra Nylands välfärdsområde

RSS-linkki

Kokousasiat:
https://luhva-d10julk.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30

Kokoukset:
https://luhva-d10julk.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30

Välfärdsområdesfullmäktige
Esityslista 07.10.2025/Asianro 4


1 Delårsrapporten 1.1.2025-30.6.2025

3877/02.02.00/2024

 

 

 

Välfärdsområdesfullmäktige 07.10.2025  

 

 

 

Antecknande av delårsrapporten 1.1.2025–30.6.2025 för kännedom

 

Beredning och upplysningar (fornamn.efternamn@luvn.fi):

Virtanen Toni

 

 

 

Beslutsförslag  

 

Välfärdsområdesfullmäktige beslutar anteckna delårsrapporten 1.1.2025–30.6.2025 för kännedom.

 

Behandling 

 

 

Beslut

 

 

Redogörelse 

 

 

Bilaga

1

Delårsrapporten 1.1.2025-30.6.2025

 

 

Tilläggsmaterial

 

 

 

 

 

För kännedom

 

 

 

Verkställighet

 

 

 

 

 

 

 

Beslutshistoria

 

Välfärdsområdesstyrelsen 15.09.2025 § 201

 

 

§ 201

 

Beredning och upplysningar (fornamn.efternamn@luvn.fi):

 

 

 

Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

 

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar föreslå välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige beslutar anteckna delårsrapporten 1.1.2025–30.6.2025 för kännedom.

 

Behandling 

Andra vice ordförande Cederlöf avlägsnade sig från sammanträdet innan behandlingen av detta ärende inleddes kl. 12.40.

 

Ledamot Haapaniemi var frånvarande från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 12.40–12.42. I stället för ledamot Haapaniemi valdes ledamot Halkosaari till protokolljusterare i fråga om detta ärende.

 

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen godkände beslutsförslaget enhälligt.

 

Redogörelse 

Välfärdsområdesfullmäktige har vid sitt sammanträde den 10 december 2024 § 61 godkänt budgeten och ekonomiplanen för 2024–2027. Välfärdsområdets budget grundar sig på välfärdsområdesstrategin samt på servicestrategin och beslutet om räddningsväsendets servicenivå, vilka har härletts från välfärdsområdesstrategin.

 

I delårsrapporten rapporteras hur strategins mål för fullmäktigeperioden har uppnåtts, hur driftsekonomin har utfallit per serviceområde, dessutom dock HUS som en egen helhet, samt hur investeringsdelen, resultaträkningsdelen och finansieringsdelen har utfallit. Dessutom ges en bokslutsprognos. Eventuella behov att ändra budgeten presenteras också i samband med delårsrapporterna.

 

I samband med budgeten för 2025 fattades beslut om en helhet av ekonomiska balanseringsåtgärder, vars storlek uppgår till cirka 28 miljoner euro. Syftet med detta är att säkerställa att välfärdsområdets tjänster kan ordnas på ett hållbart sätt med hänsyn till finansieringen enligt den nuvarande ekonomiplanen och på lång sikt.

 

Balansen i välfärdsområdets ekonomi styrs på riksnivå enligt 115 § i lagen om välfärdsområden (611/2021). Utifrån detta ska underskottet som uppstått under 2023–2024 (cirka 126 miljoner euro) täckas senast före utgången av 2026.

 

På grund av välfärdsområdenas underskott från 2023 består välfärdsområdenas finansiering under innevarande år i hög grad av efterhandsjustering. I och med att välfärdsområdet balanserar sin ekonomi kommer även efterhandsjusteringen att minska. I Västra Nylands välfärdsområde uppgår efterhandsjusteringen 2025 till 106 miljoner euro, men den minskar enligt den senaste finansieringsprognosen till 32 miljoner euro fram till 2028. I Västra Nylands välfärdsområde räcker efterhandsjusteringen för att täcka de ackumulerade underskotten, och därför behöver välfärdsområdets basfinansiering inte användas för det.

 

Prognosen enligt den andra delårsrapporten utgör grunden för budgetberedningen, som inleddes genom välfärdsområdesstyrelsens beslut av den 16 juni 2025 § 161 om planeringsramen för budgeten och ekonomiplanen. Enligt den andra delårsrapporten är resultatprognosen för innevarande år 31 miljoner euro bättre än budgeterat, vilket möjliggör en snabbare ökning av nettokostnaderna än vad som angetts i rambeslutet. Därmed minskar behovet av att balansera ekonomin vid budgetberedningen för 2026.

 

Resultatprognosen har förbättrats sedan den första delårsrapporten med cirka 20 miljoner euro, vilket till stor del beror på att de positiva riskerna som ingick i budgeten har realiserats och de negativa riskerna däremot inte. Nedan finns uppräknade de centrala positiva risker av engångskaraktär som utfallit under innevarande år samt deras konsekvenser för resultatet:

-         Statens uppdaterade finansieringsbeslut: + 1 miljon euro

-         Höga ränteintäkter: + 3 miljoner euro

-         Utjämningsavgifterna från Keva justeras: + 4 miljoner euro

-         Löneförhöjningarna genomförs senare än budgeterat: + 3 miljoner euro

-         HUS-sammanslutningens ramfördelning mellan medlemmarna uppdaterades efter att budgeten hade godkänts: + 4 miljoner euro

-         Retroaktiva flyktingersättningar för 2023–2024 och högre flyktingersättningar för 2025: + 3 miljoner euro

-         Höjningen av försäkringspremierna förutspås bli lägre än budgeterat: + 1 miljon euro

-         Behovet att finansiera införandet av Lunna med medel från driftsekonomin var mindre än väntat (bokförda som investeringar): + 2 miljoner euro

 

Utfallet av verksamheten och ekonomin 1.1–30.6.2025

 

Under början av året har välfärdsområdet berett sin strategi för åren 2026–2029. Beredningen av strategin har involverat välfärdsområdets invånare och personal, intressentgrupper och förtroendevalda. Välfärdsområdesfullmäktige kommer att fatta beslut om strategin under slutet av året.

 

Den digitala tjänsten Lunna infördes den 9 april 2025. I slutet av augusti fanns det cirka 85 000 registrerade användare i Lunna.

 

Den sammanslagning av välfärdsområdets egen produktion av boendeservice som beslutades i fjol har beretts under början av året. En ny enhet inledde sin verksamhet den 1 maj 2025, då produktionen av boendeservice inom fyra serviceområden sammanslogs till en helhet. Målet med sammanslagningen är att begränsa kostnaderna och erbjuda smidigare service till kunder.

 

Under sommaren hade värmeböljan konsekvenser i synnerhet för äldre personer och deras behov av hjälp, vilket ledde till en överbelastning av jouren och enheter för fortsatt vård. Situationen lugnade ner sig i augusti.

 

Under årets två första kvartal uppgick nettokostnaderna för serviceproduktionen (dvs. verksamhetsbidraget) till 919,9 miljoner euro, vilket motsvarar 49,1 procent av hela årets budget. Verksamhetsintäkterna uppgick till 89,5 miljoner euro (51,1 procent av budgeten) och verksamhetskostnaderna till 1 009,5 miljoner euro (49,3 procent av budgeten). Statens finansiering med allmän täckning har fram till slutet av juni utfallit närapå enligt förväntningarna, det vill säga 977,2 miljoner euro (50,0 procent av budgeten).

 

Köp av tjänster har under det första halvåret varit 9,5 miljoner euro lägre än budgeterat. Av summan är den egna serviceproduktionens andel 7,7 miljoner euro och den specialiserade sjukvårdens andel 1,8 miljoner euro. I den egna serviceproduktionen inom serviceområdet för gemensamma social- och hälsovårdstjänster har underskridningen varit 3,8 miljoner euro i och med ett lägre antal klienter än beräknat inom mentalvårds- och missbrukartjänsterna och boendeservicen för socialservice för vuxna. Även inom serviceområdena för tjänster för barn, unga och familjer (2,4 miljoner euro) och för tjänster äldre (1,7 miljoner euro) har det köpts tjänster mindre än budgeterat.

 

Under början av året uppstod det personalkostnader 296,4 miljoner euro, vilket är 10,3 miljoner euro lägre än budgeterat. Ordinarie löner underskrider budgeten med 3,2 miljoner euro. Periodiseringen av semesterlönerna underskrider budgeten med 3,0 miljoner euro och utjämningsavgiften för pensionerna med 2,0 miljoner euro.

 

Beslutsbaserade åtgärder att balansera ekonomin har verkställts enligt plan i början av året, och de har inte haft några betydande negativa konsekvenser för kvaliteten på eller tillgången till service.

 

Bokslutsprognos för 2025

 

Driftsekonomi

 

Välfärdsområdets bokslutsprognos för 2025 har utarbetats utifrån från utfallsuppgifterna för januari–juni. Räkenskapsperiodens resultatprognos för innevarande år är 31,0 miljoner euro bättre än budgeterat, det vill säga uppvisar ett överskott på sammanlagt 107,2 miljoner euro.

 

Prognosen för den egentliga verksamheten inom välfärdsområdets serviceområden är 22,7 miljoner euro och prognosen för den specialiserade sjukvården 4,6 miljoner euro bättre än budgeterat. Dessutom beräknas finansieringsintäkterna vara 2,7 miljoner euro och statens finansiering med allmän täckning 1,1 milj. euro högre än budgeterat.

 

Verksamhetsintäkterna beräknas vara cirka 5,6 miljoner euro högre än budgeterat. Prognosen för intäkterna från vårddagsavgifterna för äldre och flyktingersättningarna är högre än budgeterat.

 

I verksamhetskostnaderna är prognosen för personalkostnaderna 8,8 miljoner euro och prognosen för köp av tjänster 9,9 miljoner euro lägre än budgeterat.

 

I personalkostnaderna är de ordinarie lönerna inklusive bikostnader 5,6 miljoner euro och utjämningsavgiften för pensionerna 3,7 miljoner euro lägre än budgeterat. Löneförhöjningarna enligt det nya kollektivavtalet genomförs i slutet av 2025, medan de enligt budgeten skulle genomföras i juni.

 

Angående köp av tjänster är prognosen för serviceområdet för gemensamma social- och hälsovårdstjänster 6,0 miljoner euro och den specialiserade sjukvården (HUS) 3,5 miljoner euro lägre än budgeterat. Den bättre prognosen för den specialiserade sjukvården beror på HUS uppdatering av ramfördelningen mellan välfärdsområdena efter budgetberedningen i december 2024.

 

Prognosen för den specialiserade sjukvården har sammanställts i enlighet med HUS prognosuppgifter. Utfallet av HUS-sammanslutningens ekonomi har under början av året varit bättre än budgeterat. HUS-sammanslutningen förutspår dock att resultatprognosen för hela räkenskapsperioden hålls på samma nivå som i budgeten. Om utfallet av HUS-sammanslutningens ekonomi är bättre än budgeterat, har det en positiv inverkan också på välfärdsområdets ekonomi.

 

Investeringar och finansiering

 

Välfärdsområdets investeringsprognos uppgår till 28,4 miljoner euro, vilket är 6,0 miljoner euro mindre än budgeterat. Förnyandet av ekonomiförvaltningssystemet har skjutits upp med ett år och de 3,4 miljoner euro som budgeterats för investeringen kommer inte att förverkligas 2025.

 

De största enskilda investeringsobjekten i prognosen är klient- och patientdatasystemet 8,2 miljoner euro, den digitala tjänsten Lunna 2,9 miljoner euro och informationspoolen för kunskapsbaserad ledning 2,0 miljoner euro.

 

Välfärdsområdets finansiering beräknas förverkligas bättre än budgeterat. Förändringen i likvida medel förutspås uppgå till 45,4 miljoner euro, medan den i budgeten uppskattades till 17,9 miljoner euro. Den största förklarande orsaken är årsbidraget som kommer att bli 30,9 miljoner euro högre än budgeterat och därmed förbättrar kassaflödet.

 

 

Bilaga

 

Tilläggsmaterial

 

 

För kännedom

Verkställighet

 

 

Beslutshistoria