Välfärdsområdesstyrelsen
Esityslista 24.08.2026/Asianro 19

419/00.02.00/2022

Välfärdsområdesstyrelsen 24.8.2026  

Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

Behandling 

Beslut

Redogörelse 

Begäran om omprövning

*************** (den som begärt omprövning) har lämnat en begäran om omprövning enligt lagen om välfärdsområden (611/2021) gällande välfärdsområdesstyrelsens beslut 15.6.2026 § 125 om införande av en servicesedel för resebudgeten inom stöd för rörligheten.

Enligt 139 § 1 mom. i lagen om välfärdsområden får den som är missnöjd med ett beslut av en myndighet som lyder under välfärdsområdesstyrelsen begära omprövning av beslutet. Enligt 2 mom. begärs omprövning av ett beslut av en myndighet som lyder under välfärdsområdesstyrelsen hos organet i fråga.

Enligt 142 § 1 mom. i lagen om välfärdsområden får omprövning begäras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av välfärdsområdesmedlemmarna.

Enligt 143 § i lagen om välfärdsområden ska en begäran om omprövning framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Begäran om omprövning har kommit in till Västra Nylands välfärdsområdes registratur den 2 juli 2026.

Begäran om omprövning har inkommit inom utsatt tid. Den som begär omprövning är medlem av välfärdsområdet.

Krav och grunder som anges i begäran om omprövning

Den som begärt omprövning har krävt att välfärdsområdesstyrelsen omprövar beslutet 15.6.2026 § 125, eller återremitterar beslutet för ny beredning.

Enligt den som gjort begärt omprövning lyfter rådet för personer med funktionsnedsättning i sitt utlåtande den 2 juni 2026 fram centrala frågor som inte besvaras i tillräcklig utsträckning i beslutet. Sådana frågor är till exempel säkerställande av resebudgetens tillräcklighet, fastställande av självrisken, tilläggsavgifter, tillvägagångssätt vid störningar i applikationen, ordnande av telefonservice och byte av organiseringsmodellen.

Enligt den som begär omprövning har beredningen av beslutet varit bristfällig och att man i beslutet inte tillräckligt har bedömt dess konsekvenser för klienternas jämlikhet, rättsskydd, tjänsternas tillgänglighet eller de faktiska möjligheterna att använda stöd för rörligheten.

Välfärdsområdets ståndpunkt i begäran om omprövning

Tjänsterna för stöd för rörligheten utvecklas enligt principerna för kontinuerlig utveckling, och flera utvecklingsåtgärder främjas för närvarande i prioritetsordning i arbetsgruppen för färdtjänster samt i samarbete med serviceproducenter. Modellen med en resebudget är en del av denna helhetsutveckling, och i den fortsatta beredningen görs detaljerade definitioner av applikationens, förmedlingsoperatörens samt serviceproducenternas centrala verksamhetsprinciper. I samma sammanhang beskrivs de nödvändiga beredskapssystemen, förfarandena i eventuella störningssituationer samt tillämpnings- och verksamhetsföreskrifterna som riktas till klienter, personalen och serviceproducenterna enligt välfärdsområdets etablerade projektmodeller.

Utöver modellen med en servicesedel kommer valfriheten att utökas genom en bidragsbaserad modell för en resebudget. Modellen är i en aktiv utvecklingsfas. I utvecklingen av den bidragsbaserade modellen för en resebudget utnyttjas erfarenheter från pilotförsöket, och den närmare tidsplanen för införandet fastställs senare när beredningen avancerar.

De perspektiv som rådet för personer med funktionsnedsättning lyft fram har beaktats i den fortsatta beredningen av modellen med en servicesedel och i preciseringen av verksamhetsföreskrifterna. Parallellt med e-tjänsterna ingår alltid en tryggad möjlighet till telefonservice för sådana klienter som inte kan använda digitala applikationer, eller för situationer där det förekommer störningar i applikationen. Tilläggsavgifter (till exempel tillägg för assistans eller hjälp i trapporna) samt serviceproducenternas prisramar fastställs i serviceproducenternas regelbok och verksamhetsföreskrifter innan tjänsten införs. Att fortsätta utvecklingsarbetet parallellt med införandet är etablerad praxis som säkerställer att systemet flexibelt kan anpassas utifrån praktiska erfarenheter. Värdet på klientens resebudget beräknas i samband med bedömningen av klientens servicebehov och beslutsfattandet. Vid bedömningen av servicebehovet beaktas klientens förmåga att hantera resebudgeten.

Pilotförsöket med portmonnämodellen har utnyttjats vid uppbyggnaden av verksamhetsmodellen. Som en förbättring jämfört med portmonnämodellen som testades i pilotförsöket kommer den nya modellen att ha bättre tillgång till transporter i hela Finland.

Servicesedelns värde har dimensionerats så att det ska täcka de genomsnittliga resekostnaderna. Alla serviceproducenter som uppfyller välfärdsområdets kvalitets- och regelverksvillkor kan ansöka om att bli servicesedelsproducenter, vilket ökar konkurrensen och utbudet. Om det sker allmänna och bestående förändringar i marknadspriserna har välfärdsområdet beredskap och befogenhet att justera värdet på servicesedeln.

I modellen med en servicesedel faktureras och fastställs självrisken för klientens del på samma sätt som i den centraliserade färdtjänsten, det vill säga välfärdsområdet fakturerar klientens självrisk per transport i efterhand. Om klienten använder en servicesedelproducents tjänster, uttas ingen separat självrisk av andra medresenärer. Självrisken är fast i de transporter som välfärdsområdet ordnar och förutsätter därför inte användning av taxameter.

Välfärdsområdesstyrelsens beslut den 15 juni 2026 § 125 gäller uttryckligen införandet av modellen med en servicesedel som ett kompletterande sätt att ordna stödet för rörligheten. Den centraliserade färdtjänstens verksamhet, kvalitetskontroll och avtalshantering omfattas av en separat organiserings- och upphandlingsprocess, och det fanns ingen rättslig grund eller ändamålsenlig grund att i samband med beslutet om servicesedelar på nytt bedöma hela det centraliserade färdtjänstsystemet. Modellen med en servicesedel erbjuder klienterna ett alternativ, och dess inledningsvärde på cirka 10 procent baserar sig på ett stegvist införande. Klienten behåller full rätt att välja den centraliserade färdtjänsten om den lämpar sig bättre för klientens behov.

Vid beredningen har utrednings- och motiveringsskyldigheten enligt förvaltningslagen (434/2003) uppfyllts. Beslutet ökar klienternas valfrihet och självbestämmanderätt utan att äventyra någons lagstadgade rätt till stöd för rörligheten.

Behörighet

Enligt 139 § i lagen om välfärdsområden begärs omprövning av ett beslut av välfärdsområdesstyrelsen, en nämnd eller deras sektioner eller en underlydande myndighet hos organet i fråga.

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom

Verkställighet

Beslutshistoria