Välfärdsområdesstyrelsen
Esityslista 24.08.2026/Asianro 20

419/00.02.00/2022

Välfärdsområdesstyrelsen 24.8.2026  

Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

Behandling 

Beslut

Redogörelse 

Begäran om omprövning

************** (den som begärt omprövning) har lämnat en begäran om omprövning enligt lagen om välfärdsområden (611/2021) gällande välfärdsområdesstyrelsens beslut 15.6.2026 § 125 om införande av en servicesedel för resebudgeten inom stöd för rörligheten.

Enligt 139 § 1 mom. i lagen om välfärdsområden får den som är missnöjd med ett beslut av en myndighet som lyder under välfärdsområdesstyrelsen begära omprövning av beslutet. Enligt 2 mom. begärs omprövning av ett beslut av en myndighet som lyder under välfärdsområdesstyrelsen hos organet i fråga.

Enligt 142 § 1 mom. i lagen om välfärdsområden får omprövning begäras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av välfärdsområdesmedlemmarna.

Enligt 143 § i lagen om välfärdsområden ska en begäran om omprövning framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Begäran om omprövning har kommit in till Västra Nylands välfärdsområdes registratur den 5 juli 2026.

Begäran om omprövning har inkommit inom utsatt tid. Den som begär omprövning är medlem av välfärdsområdet.

Krav och grunder som anges i begäran om omprövning

Den som begär omprövning kräver att välfärdsområdesstyrelsens beslut den 15 juni 2026 § 125 upphävs och ärendet återremitteras för ny behandling, eftersom beslutet är i strid med 31 § och 45 § i förvaltningslagen och således bristfälligt utrett och motiverat.

De centrala grunderna för begäran om omprövning hänför sig till brister i bedömningen av servicebehovet, oklarheter i hur självriskandelen bestäms, att värdet på servicesedeln är omotiverat, oklarheter i övergångspraxis, brister i transparensen av prissättningen och faktureringen, äventyrande av likvärdigheten och rättsskyddet samt att kraven i förvaltningslagen och lagen om funktionshinderservice inte uppfylls.

Välfärdsområdets ståndpunkt i begäran om omprövning

Tjänsterna för stöd för rörligheten utvecklas enligt principerna för kontinuerlig utveckling, och flera utvecklingsåtgärder främjas för närvarande i prioritetsordning i arbetsgruppen för färdtjänster samt i samarbete med serviceproducenter. Modellen med en resebudget är en del av denna helhetsutveckling, och i den fortsatta beredningen görs detaljerade definitioner av applikationens, förmedlingsoperatörens samt serviceproducenternas centrala verksamhetsprinciper. I samma sammanhang beskrivs de nödvändiga beredskapssystemen, förfarandena i eventuella störningssituationer samt tillämpnings- och verksamhetsföreskrifterna som riktas till klienter, personalen och serviceproducenterna enligt välfärdsområdets etablerade projektmodeller.

Utöver modellen med en servicesedel kommer valfriheten att utökas genom en bidragsbaserad modell för en resebudget. Modellen är i en aktiv utvecklingsfas. I utvecklingen av den bidragsbaserade modellen för en resebudget utnyttjas erfarenheter från pilotförsöket, och den närmare tidsplanen för införandet fastställs senare när beredningen avancerar.

Beviljandet av stöd för rörligheten grundar sig alltid på en individuell och aktuell bedömning av servicebehovet enligt socialvårdslagen (1301/2014) och lagen om funktionshinderservice (675/2023). Tidigare resehistorik kan användas endast som approximativ bakgrundsinformation vid bedömningen av klientens vanliga reseprofil, men den ersätter inte klientens egen beskrivning och utredning av det aktuella resebehovet. Om det sker plötsliga förändringar i klientens hälsotillstånd, funktionsförmåga eller livssituation, kan servicebeslutet och resebudgetens belopp ses över och detta sker enligt socialvårdens normala skyndsamhetsprinciper utan oskälig fördröjning.

Servicesedeln är enligt lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) alltid ett frivilligt organiseringssätt för klienten. Klienten har rätt att vägra ta emot den servicesedel som erbjuds eller att sluta använda den, varvid välfärdsområdet ordnar tjänsten på ett annat sätt, det vill säga med hjälp av den centraliserade färdtjänsten. Att gå över från servicesedeln till den centraliserade färdtjänsten förutsätter inte en ny bedömningsprocess av servicebehovet, om man inte samtidigt ansöker om ändring i antalet eller kvaliteten på de beviljade resorna.

Enligt 29 § i lagen om funktionshinderservice får den självrisk som tas ut för färdtjänsten inte bli oskälig för klienten. I systemet med en servicesedel fastställer välfärdsområdet servicesedelns värde (2,30 "€/km") så att det motsvarar den genomsnittliga kostnadsnivån i området. I modellen med en servicesedel faktureras och fastställs självrisken för klientens del på samma sätt som i den centraliserade färdtjänsten, det vill säga välfärdsområdet fakturerar klientens självrisk per transport i efterhand. Om klienten använder en servicesedelproducents tjänster, uttas ingen separat självrisk av andra medresenärer. Självrisken är fast i de transporter som välfärdsområdet ordnar och förutsätter därför inte användning av taxameter.

I välfärdsområdesstyrelsens beslutsfattande har man iakttagit kraven i 31 § och 45 § i förvaltningslagen. Välfärdsområdesstyrelsen beslutar om de strategiska sätten att ordna tjänster och om de allmänna villkoren. I beredningen av beslutet har man nyttjat en omfattande utredning som grundar sig på realiserade transportdata och ett pilotprojekt. Detaljerade tillämpningsanvisningar och verksamhetsföreskrifter samt regelverksvillkor för serviceproducenterna kompletterar beslutshelheten, vilket är ett etablerat och lagligt sätt att behandla förvaltningsärenden.

Behörighet

Enligt 139 § i lagen om välfärdsområden begärs omprövning av ett beslut av välfärdsområdesstyrelsen, en nämnd eller deras sektioner eller en underlydande myndighet hos organet i fråga.

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom

Verkställighet

Beslutshistoria