Dynasty tietopalvelu Haku RSS Länsi-Uudenmaan hyvinvointialue - Västra Nylands välfärdsområde

RSS-linkki

Kokousasiat:
https://luhva-d10julk.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30

Kokoukset:
https://luhva-d10julk.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30

Välfärdsområdesstyrelsen
Pöytäkirja 31.10.2022/Pykälä 156


380/02.02.00/2022

 

 

 

Välfärdsområdesstyrelsen 31.10.2022 § 156

 

 

§ 156

Västra Nylands välfärdsområdes budget för år 2023 och ekonomiplan för åren 2023-2025

 

Beredning och upplysningar (fornamn.efternamn@luvn.fi):

Syrjänen Markus

Rajahalme Ville

 

 

Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

 

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar

1. anteckna välfärdsområdesdirektörens förslag till Västra Nylands välfärdsområdes budget för år 2023 och ekonomiplan för åren 2023-2025 för kännedom och

2. överlämna förslaget till välfärdsområdesfullmäktiges förhandlingskommitté för behandling.

 

Behandling 

Tilläggsmaterialet "Länsi-Uudenmaan hyvinvointialueen talousarvio vuodelle 2023 ja taloussuunnitelma vuosille 2023-2025" delades ut på bordet.

 

Beredningsdirektör Anttila anlände till sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 11.22.

 

Projektchef Jansson anlände till sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 11.23.

 

 

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen godkände beslutsförslaget enhälligt.

 

 

Redogörelse 

Enligt 115 § i lagen om välfärdsområden ska välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret. I budgeten ska välfärdsområdeskoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser beaktas. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgetåret är ekonomiplanens första år.

 

Ekonomiplanen ska upprättas så att den är i balans eller uppvisar ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. Ekonomiplanen för 2023-2025 bör sålunda vara i balans eller uppvisa ett överskott senast vid utgången av planåret 2025.

 

Välfärdsområdesstyrelsen godkände vid sitt sammanträde den 10 oktober 2022 § 131 planeringsramen för utarbetandet av ekonomiplanen för åren 2023-2025. I planeringsramen anvisas en allmän riktlinje för driftsekonomins utgiftsram, som grundar sig på finansieringsprognosen, så att ekonomins balansmål uppfylls.

 

Centrala axplock ur planeringsramen för ekonomiplanen 2023-2025

 

  • Underskottsprognosen för välfärdsområdets ekonomi är betydande trots de korrektivposter som gäller finansieringen. Underskottet beror i synnerhet på skillnaden mellan den kalkylerade finansieringen och de be-räknade realkostnaderna för produktionen i början av välfärdsområdes-reformens ikraftträdande.
     
  • För att ekonomin ska kunna balanseras i ekonomiplanen för åren 2023-2025 krävs betydande anpassningar i verksamheten. Prognosen för underskottet i planeringsramen har varit 99,5 miljoner euro för år 2023. Underskottet täcks åren 2024 och 2025.
     
  • Det förekommer betydande osäkerhetsfaktorer i ramkalkylens beräknade inkomster och utgifter. I början av 2023 bör välfärdsområdet kon-centrera sig på en trygg överföring av serviceproduktionen och att överlåtelsen av rörelse genomförs korrekt. Det är ändamålsenligt att fast-ställa behovet av och åtgärderna för balansering av ekonomin när den ekonomiska lägesbilden har preciserats efter övergångsskedet år 2023.
     
  • Harmoniseringen av försäljnings- och avgiftsinkomsterna genomförs huvudsakligen till den högsta nivå som fastställs i lagen, dock med beaktande av eventuella betalningslättnader för låginkomsttagare.
     
  • Harmoniseringen av förmåner och understöd genomförs så kostnadsneutralt som möjligt och med beaktande av den totalekonomiska fördelaktigheten. Beredningen tar fram en kommunspecifik konsekvensbedömning av ovannämnda åtgärder i fråga om deras konsekvenser för den nuvarande nivån.
     
  • I välfärdsområdets finansiering beaktas tillägget för universitetssjukhus på 16 miljoner euro under åren 2024 och 2025, som ingår i regeringens proposition om en ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering.
     
  • HUS-sammanslutningens budgetram granskas i samband med sam-manslutningens budgetberedning så att inga servicenedläggningar som riktar sig till sammanslutningens servicenät genomförs. En ändring av sammanslutningens budgetram har konsekvenser för välfärdsområdets ram för verksamhetsbidraget, vilket beaktas i takt med att välfärdsområdets ekonomiplanering framskrider.

 

 

Välfärdsområdesdirektörens förslag till budget för år 2023 och ekonomiplan för åren 2023-2025

 

Välfärdsområdesdirektörens förslag till budget för år 2023 och ekonomiplan för åren 2023-2025 har beretts utifrån den planeringsram som välfärdsområdesstyrelsen har utfärdat. Efter att planeringsramen fastställdes har en vik-tig ändring varit att korrektivposten som gäller finansieringen för 2023 hän-förs bokföringsmässigt till 2023, medan det tidigare planerades att posten hänförs till 2024. Ändringen av året påverkar inte utvecklingen av underskottet under planperioden, men ändrar periodiseringen av hur underskottet bildas.

 

En andra ändring är preciseringen av verksamhetsplanerna för driftsekonomin 2023 i budgetberedningen, som förbättrar verksamhetsbidraget med cirka 2,4 miljoner euro. En tredje ändring är preciseringen av finansierings-kostnaderna, där det verkliga behovet av upplåning och dess ränteeffekter har beaktats.

 

De centrala axplocken ur förslaget är följande:

 

  • Underskottsprognosen för år 2023 är 64 miljoner euro och för år 2024 14 miljoner euro. År 2025 beräknas det uppstå ett överskott på 79 miljoner euro, med vilket underskotten från de föregående åren täcks.

 

  • För att underskotten ska kunna täckas måste verksamheten anpassas. På basis av anpassningarna ska utgiftsökningen avta till 1,5-1,8 procent per år, medan tillväxtprognosen utan anpassningar är 4-5 procent per år. År 2023 uppgår nettoutgifterna för serviceproduktionen (= verksamhetsbidraget) till 1,7 miljarder euro, år 2024 till 1,8 miljarder euro och år 2025 till 1,8 miljarder euro.

 

  • Avsikten är att en plan över anpassningarna ska utarbetas under 2023 i samband med beredningen av servicestrategin. På grund av den exceptionellt stora förvaltningsreformen är det utmanande att genomföra stora anpassningar under det första verksamhetsåret med tanke på en trygg överföring av serviceproduktionen. Även verksamhetsprinciperna för överlåtelse av rörelse ställer begränsningar för anpassningarna eftersom majoriteten av kostnaderna för serviceproduktionen består av köpta tjänster, personalkostnader och lokalkostnader, vilka införandelagen med övergångsbestämmelser begränsar på ett betydande sätt. An-passningarna schemaläggs därför huvudsakligen till planåren 2024 och 2025. Det är dock ändamålsenligt att genomföra anpassningar i möjligaste mån redan från och med budgetåret 2023, så att anpassningarna i sin helhet kan periodiseras över en längre tid och att en hopning av an-passningsbördan på planåren sålunda kan undvikas.

 

  • Välfärdsområdets investeringskostnader är 37 miljoner euro för år 2023, 41 miljoner euro för år 2024 och 32 miljoner euro för år 2025. Investeringarna preciseras betydligt under 2023 i och med att planerna för ordnandet av tjänsterna blir klara.

 

  • Välfärdsområdet tar kortfristigt lån för tryggande av likviditeten till ett be-lopp av 117 miljoner euro under det första året. Dessutom beräknas långfristigt lån lyftas till ett belopp av 36 miljoner euro för finansiering av investeringar. Före utgången av år 2025 beräknas välfärdsområdets lånestock uppgå till 100 miljoner euro.

 

Behandling av budgeten och ekonomiplanen 2023-2025 i välfärdsområdet

 

Välfärdsområdesfullmäktiges förhandlingskommitté inleder förhandlingar om ekonomiplanering den 3 november 2022. Förhandlingarna fortsätter den 10 november 2022 och den sista förhandlingen ska hållas den 17 november 2022.

 

Utifrån förhandlingarna görs det vid behov preciseringar i välfärdsområdes-direktörens budgetförslag, varefter välfärdsområdesstyrelsen ska behandla budgeten och ekonomiplanen vid sitt sammanträde den 28 november 2022.

 

Välfärdsområdesstyrelsen ger sitt förslag så att välfärdsområdesfullmäktige fattar beslut om budgeten och ekonomiplanen den 13 december 2022. I samband med budgeten behandlar välfärdsområdesfullmäktige också bemötandena till de budgetmotioner som lämnats in före utgången av mars.

 

 

Bilagor

 

 

 

Tilläggsmaterial

-

Länsi-Uudenmaan hyvinvointialueen talousarvio vuodelle 2023 ja taloussuunnitelma vuosille 2023-2025

 

För kännedom

 

 

 

Beslutshistoria

 

Välfärdsområdesstyrelsen 10.10.2022 § 131

 

 

§ 131

 

Beredning och upplysningar (fornamn.efternamn@luvn.fi):

 

 

 

Förslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

 

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar

1. att ekonomiplanen utarbetas i enlighet med målen som ställs upp i strategin, på så sätt att välfärdsområdets ekonomi är i balans vid utgången av planperioden,

2. godkänna verksamhetsramen för ekonomiplanen för 2023-2025 enligt de ovan beskrivna målen på följande sätt:


(1000€)                                       2023               2024                 2025

Ram för verksamhetsbidraget -1 729 816     -1 761 008       -1 784 260
Uppskattad finansiering            1 637 180      1 789 374        1 876 101
Nettofinansieringsposter                 -2 138                921               2 484
Årsbidrag                                       -94 773          29 288             94 325
Avskrivningar                                   -4 761         -10 197            -13 881
Över-/underskott (+/-)                    -99 535          19 091             80 443

och

3. konstatera att den ovan beskrivna ramen för verksamhetsbidraget grundar sig på följande åtgärdsriktlinjer och antaganden:

- det förekommer betydande osäkerhetsfaktorer i ramkalkylens beräknade inkomster och utgifter. I början av 2023 bör välfärdsområdet koncentrera sig på en trygg överföring av serviceproduktionen och att överlåtelsen av rörelse genomförs korrekt. Det är ändamålsenligt att fastställa behovet av och åtgärderna för balansering av ekonomin när den ekonomiska lägesbilden har preciserats efter övergångsskedet år 2023.

- på nivån för 2025 är skillnaden mellan ramen och ökningen i utgifterna som finansministeriet har uppskattat cirka 110 miljoner euro. Ramen för verksamhetsbidraget förutsätter betydande anpassning av serviceproduktionen,

- harmoniseringen av försäljnings- och avgiftsinkomsterna genomförs huvudsakligen till den högsta nivå som fastställs i lagen,

- harmoniseringen av förmåner och understöd genomförs kostnadsneutralt och med beaktande av den totalekonomiska fördelaktigheten,

-HUS-sammanslutningens budget för 2023 utarbetas enligt beredningsramen som sammanslutningens stämma fastställde den 7 juli 2022,

- i välfärdsområdets finansiering beaktas tillägget för universitetssjukhus på 16 miljoner euro under åren 2024 och 2025, som ingår i regeringens proposition om en ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering.

 

Behandling 

Under behandlingen ändrade föredraganden sitt beslutsförslag enligt följande:

 

"Välfärdsområdesstyrelsen beslutar

 

1. att ekonomiplanen utarbetas i enlighet med målen som ställs upp i strategin, på så sätt att välfärdsområdets ekonomi är i balans vid utgången av planperioden,

 

2. godkänna ramen för verksamhetsbidraget för ekonomiplanen för 2023-2025 enligt de ovan beskrivna målen på följande sätt:

 

(1000€)                                      2023               2024                  2025  

 

Ram för verksamhetsbidraget -1 729 816      -1 761 008         -1 784 260 Uppskattad finansiering                          1 637 180       1 789 374          1 876 101 Nettofinansieringsposter                 -2 138                 921                2 484 Årsbidrag                                      -94 773            29 288               94 325 Avskrivningar                                  -4 761           -10 197             -13 881 Över-/underskott (+/-)                   -99 535            19 091               80 443

 

och

 

3. konstatera att den ovan beskrivna ramen för verksamhetsbidraget grundar sig på följande åtgärdsriktlinjer och antaganden:

 

- det förekommer betydande osäkerhetsfaktorer i ramkalkylens beräknade inkomster och utgifter. I början av 2023 bör välfärdsområdet koncentrera sig på en trygg överföring av serviceproduktionen och att överlåtelsen av rörelse genomförs korrekt. Det är ändamålsenligt att fastställa behovet av och åtgärderna för balansering av ekonomin när den ekonomiska lägesbilden har preciserats efter övergångsskedet år 2023.

 

- på nivån för 2025 är skillnaden mellan ramen och ökningen i utgifterna som finansministeriet har uppskattat cirka 110 miljoner euro. Ramen för verksamhetsbidraget förutsätter betydande anpassning av serviceproduktionen,

 

- harmoniseringen av försäljnings- och avgiftsinkomsterna genomförs huvudsakligen till den högsta nivå som fastställs i lagen,

 

- harmoniseringen av förmåner och understöd genomförs kostnadsneutralt och med beaktande av den totalekonomiska fördelaktigheten och

 

- i välfärdsområdets finansiering beaktas tillägget för universitetssjukhus på 16 miljoner euro under åren 2024 och 2025, som ingår i regeringens proposition om en ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering."

 

Under behandlingen föreslog ordförande Laiho att ärendet återremitteras för ny beredning för en precisering av HUS budget och en översyn av graderingen av den ekonomiska anpassningen.

 

Ledamot Piirtola understödde ordförande Laihos förslag om återremiss.

 

Eftersom det hade lämnats ett förslag om återremiss konstaterade ordföranden att följande anföranden ska gälla återremissen.

 

Eftersom ordförandens förslag om återremittering av ärendet för ny beredning inte kunde godkännas enhälligt konstaterade ordföranden att det förrättas omröstning genom namnupprop.

 

De som understödde fortsatt behandling av ärendet skulle rösta "JA". De som understödde ordförande Laihos förslag om återremittering av ärendet för ny beredning skulle rösta "NEJ".

 

Vid omröstningen genom namnupprop fick fortsatt behandling av ärendet 11 JA-röster och ordförande Laihos förslag om återremiss 6 NEJ-röster.

 

Ledamot Frantsi-Lankia, ledamot Hukari, ledamot Juvonen, ledamot Kivekäs, ledamot Lassus, ledamot Myllyniemi, ledamot Nummelin, ledamot Pajuoja, ledamot Rehn-Kivi, första vice ordförande Räsänen och andra vice ordförande Wickström röstade JA.

 

Ledamot Laakso, ordförande Laiho, ledamot Piirtola, ledamot Sahiluoma, ledamot Uusitalo och ledamot Vehmanen röstade NEJ.

 

Eftersom fortsatt behandling av ärendet hade fått flest röster vid omröstningen genom namnupprop konstaterade ordföranden att behandlingen av ärendet fortsätter.

 

Under behandlingen föreslog ledamot Juvonen att ärendet bordläggs.

 

Ledamot Uusitalo understödde ledamot Juvonens förslag.

 

Eftersom det hade lämnats ett förslag om bordläggning konstaterade ordföranden att följande anföranden ska gälla förslaget om bordläggning.

 

Eftersom ledamot Juvonens förslag om bordläggning inte kunde godkännas enhälligt konstaterade ordföranden att det förrättas omröstning genom namnupprop.

 

De som understödde bordläggning av ärendet skulle rösta "JA". De som understödde ledamot Juvonens förslag om bordläggning skulle rösta "NEJ".

 

Vid omröstningen genom namnupprop fick fortsatt behandling av ärendet 11 JA-röster och ledamot Juvonens förslag om bordläggning 6 NEJ-röster.

 

Ledamot Frantsi-Lankia, ledamot Hukari, ledamot Kivekäs, ledamot Lassus, ledamot Myllyniemi, ledamot Nummelin, ledamot Pajuoja, ledamot Piirtola, ledamot Rehn-Kivi, första vice ordförande Räsänen och andra vice ordförande Wickström röstade JA.

 

Ledamot Juvonen, ledamot Laakso, ordförande Laiho, ledamot Sahiluoma, ledamot Uusitalo och ledamot Vehmanen röstade NEJ.

 

Eftersom fortsatt behandling av ärendet hade fått flest röster vid omröstningen genom namnupprop konstaterade ordföranden att behandlingen av ärendet fortsätter.

 

Under behandlingen lämnade välfärdsområdesstyrelsens första vice ordförande Räsänen följande ändringsförslag:

 

"Följande läggs till i beslutsförslaget som ny punkt 4:

 

4. konstatera dessutom som sin ståndpunkt att HUS-sammanslutningens budgetram ska granskas i samband med sammanslutningens budgetberedning så att inga servicenedläggningar som riktar sig till sammanslutningens servicenät genomförs. En ändring av sammanslutningens budgetram har konsekvenser för välfärdsområdets ram för verksamhetsbidraget, vilket beaktas i takt med att välfärdsområdets ekonomiplanering framskrider."

 

Välfärdsområdesstyrelsens andra vice ordförande Wickström understödde första vice ordförande Räsänens ändringsförslag.

 

Under behandlingen lämnade ledamot Myllyniemi följande ändringsförslag:

 

"I beslutsförslaget ändras punkten "Harmoniseringen av försäljnings- och avgiftsinkomsterna genomförs huvudsakligen till den högsta nivå som fastställs i lagen" till "Harmoniseringen av försäljnings- och avgiftsinkomsterna genomförs huvudsakligen till den högsta nivå som fastställs i lagen, dock med beaktande av eventuella betalningslättnader för låginkomsttagare".

 

Ledamot Hukari understödde ledamot Myllyniemis ändringsförslag.

 

Under behandlingen lämnade ledamot Myllyniemi följande ändringsförslag:

 

"I beslutsförslaget ändras punkten "Harmoniseringen av förmåner och understöd genomförs kostnadsneutralt och med beaktande av den totalekonomiska fördelaktigheten" till "Harmoniseringen av förmåner och understöd genomförs så kostnadsneutralt som möjligt och med beaktande av den totalekonomiska fördelaktigheten. Beredningen tar fram en kommunspecifik konsekvensbedömning av ovannämnda åtgärder i fråga om deras konsekvenser för den nuvarande nivån".

 

Välfärdsområdesstyrelsens andra vice ordförande Wickström understödde ledamot Myllyniemis ändringsförslag.

 

Under behandlingen lämnade ordförande Laiho följande ändringsförslag:

 

"Välfärdsområdesstyrelsen beslutar dessutom konstatera som sin ståndpunkt att HUS-sammanslutningens budgetram ska granskas i samband med sammanslutningens budgetberedning så att anpassningsåtgärder inte i första hand riktas till servicenätet".

 

Ledamot Laakso understödde ordförande Laihos ändringsförslag.

 

Eftersom det inte fanns fler begärda anföranden förklarade ordföranden diskussionen avslutad.

 

Eftersom flera ändringsförslag hade lämnats under behandlingen konstaterade ordföranden att första vice ordförande Räsänens och ordförande Laihos ändringsförslag ställts mot varandra först.

 

De som understödde första vice ordförande Räsänens ändringsförslag skulle rösta "JA". De som understödde ordförande Laihos ändringsförslag skulle rösta "NEJ".

 

Vid omröstningen genom namnupprop fick första vice ordförande Räsänens ändringsförslag 9 JA-röster och ordförande Laihos ändringsförslag 6 NEJ-röster. Dessutom gavs 2 blanka röster.

 

Ledamot Hukari, ledamot Kivekäs, ledamot Lassus, ledamot Myllyniemi, ledamot Nummelin, ledamot Pajuoja, ledamot Rehn-Kivi, första vice ordförande Räsänen och andra vice ordförande Wickström röstade JA.

 

Ledamot Laakso, ordförande Laiho, ledamot Piirtola, ledamot Sahiluoma, ledamot Uusitalo och ledamot Vehmanen röstade NEJ.

Ledamot Frantsi-Lankia och ledamot Juvonen röstade blankt.

 

Eftersom första vice ordförande Räsänens ändringsförslag hade fått flest röster vid omröstningen genom namnupprop konstaterade ordföranden att välfärdsområdesstyrelsen godkände första vice ordförande Räsänens ändringsförslag.

 

Ordföranden konstaterade att ledamot Myllyniemis ändringsförslag som gäller försäljnings- och avgiftsinkomsterna behandlas som nästa förslag.

 

De som understödde föredragandens beslutsförslag skulle rösta "JA". De som understödde ledamot Myllyniemis ändringsförslag skulle rösta "NEJ".

 

Vid omröstningen genom namnupprop fick föredragandens beslutsförslag 6 JA-röster och ledamot Myllyniemis ändringsförslag 8 NEJ-röster. Dessutom gavs 3 blanka röster.

 

Ledamot Laakso, ordförande Laiho, ledamot Piirtola, ledamot Sahiluoma, ledamot Uusitalo och ledamot Vehmanen röstade JA.

 

Ledamot Frantsi-Lankia, ledamot Hukari, ledamot Juvonen, ledamot Kivekäs, ledamot Myllyniemi, ledamot Nummelin, ledamot Pajuoja och första vice ordförande Räsänen röstade NEJ.

 

Ledamot Lassus, ledamot Rehn-Kivi och andra vice ordförande Wickström röstade blankt.

 

Eftersom ledamot Myllyniemis ändringsförslag hade fått flest röster vid omröstningen genom namnupprop konstaterade ordföranden att välfärdsområdesstyrelsen godkände ledamot Myllyniemis ändringsförslag.

 

Ordföranden konstaterade att ledamot Myllyniemis ändringsförslag som gäller harmoniseringen av förmåner och understöd behandlas som nästa förslag.

 

Ordföranden frågade om ledamot Myllyniemis ändringsförslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att välfärdsområdesstyrelsen godkände ledamot Myllyniemis ändringsförslag enhälligt.

 

Projektchef Virtanen anlände till sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 11.28.

 

Välfärdsområdesfullmäktiges tredje vice ordförande Guzenina var frånvarande från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 11.36-11.42 och 12.42-12.46.

 

Serviceområdesdirektör Suominen anlände till sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 11.50.

 

Ledamot Juvonen var frånvarande från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 12.42-12.46.

 

Välfärdsområdesfullmäktiges första vice ordförande Hyrkkö var frånvarande från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 12.52-12.55.

 

Projektchef Virtanen avlägsnade sig från sammanträdet efter behandlingen av detta ärende kl. 13.08.

 

Ledamot Uusitalo avlägsnade sig från sammanträdet efter behandlingen av detta ärende kl. 13.08.

 

Efter behandlingen av detta ärende tog styrelsen en sammanträdespaus kl. 13.08-13.15.

 

Föredragandens ändringar i redogörelsedelen har beaktats i protokollet.

 

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade

1. att ekonomiplanen utarbetas i enlighet med målen som ställs upp i strategin, på så sätt att välfärdsområdets ekonomi är i balans vid utgången av planperioden,

2. godkänna ramen för verksamhetsbidraget för ekonomiplanen för 2023-2025 enligt de ovan beskrivna målen på följande sätt:

(1000€)                                      2023               2024                2025

Ram för verksamhetsbidraget
                                              -1 729 816       -1 761 008         -1 784 260
Uppskattad finansiering          1 637 180        1 789 374          1 876 101
Nettofinansieringsposter               -2 138                  921                 2 484
Årsbidrag                                     -94 773            29 288               94 325
Avskrivningar                                 -4 761           -10 197              -13 881
Över-/underskott (+/-)                  -99 535            19 091               80 443

och

3. konstatera att den ovan beskrivna ramen för verksamhetsbidraget grundar sig på följande åtgärdsriktlinjer och antaganden:

- det förekommer betydande osäkerhetsfaktorer i ramkalkylens beräknade inkomster och utgifter. I början av 2023 bör välfärdsområdet koncentrera sig på en trygg överföring av serviceproduktionen och att överlåtelsen av rörelse genomförs korrekt. Det är ändamålsenligt att fastställa behovet av och åtgärderna för balansering av ekonomin när den ekonomiska lägesbilden har preciserats efter övergångsskedet år 2023.

- på nivån för 2025 är skillnaden mellan ramen och ökningen i utgifterna som finansministeriet har uppskattat cirka 110 miljoner euro. Ramen för verksamhetsbidraget förutsätter betydande anpassning av serviceproduktionen,

- harmoniseringen av försäljnings- och avgiftsinkomsterna genomförs huvudsakligen till den högsta nivå som fastställs i lagen, dock med beaktande av eventuella betalningslättnader för låginkomsttagare,

- harmoniseringen av förmåner och understöd genomförs så kostnadsneutralt som möjligt och med beaktande av den totalekonomiska fördelaktigheten. Beredningen tar fram en kommunspecifik konsekvensbedömning av ovannämnda åtgärder i fråga om deras konsekvenser för den nuvarande nivån och

- i välfärdsområdets finansiering beaktas tillägget för universitetssjukhus på 16 miljoner euro under åren 2024 och 2025, som ingår i regeringens proposition om en ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering och

4. konstatera dessutom som sin ståndpunkt att HUS-sammanslutningens budgetram ska granskas i samband med sammanslutningens budgetberedning så att inga servicenedläggningar som riktar sig till sammanslutningens servicenät genomförs. En ändring av sammanslutningens budgetram har konsekvenser för välfärdsområdets ram för verksamhetsbidraget, vilket beaktas i takt med att välfärdsområdets ekonomiplanering framskrider.

 

 

 

Redogörelse 

Bakgrund för utarbetandet av planeringsramen

 

Enligt 115 § i lagen om välfärdsområden ska välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret. I budgeten ska välfärdsområdeskoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser beaktas. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgetåret är ekonomiplanens första år.

 

Ekonomiplanen ska upprättas så att den är i balans eller uppvisar ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. Ekonomiplanen för 2023-2025 ska sålunda vara i balans eller uppvisa ett överskott senast vid utgången av planåret 2025.

 

Planeringsramens uppgift är att fastställa de yttre ramarna för utarbetandet av välfärdsområdets ekonomiplan. I planeringsramen anvisas en allmän riktlinje för driftsekonomins utgiftsram, som grundar sig på finansieringsprognosen, så att ekonomins balansmål uppfylls. Välfärdsområdesdirektörens budgetförslag bereds utgående från den planeringsram som välfärdsområdesstyrelsen ger.

 

Organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet ska överföras från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdet den 1 januari 2023. Ekonomiplanen för 2023-2025 är en ekonomiplan för övergångsskedet i välfärdsområdesreformen, som undantagsvis har beretts i samverkan med kommunerna och samkommunerna i Västra Nyland. Kommunerna och samkommunerna har utgående från välfärdsområdets anvisningar tagit fram stombudgetar, som i välfärdsområdets egen ekonomiplanering har kombinerats för att motsvara välfärdsområdets organisationsstruktur. Utifrån detta har man bildat välfärdsområdets testbudget. I samband med detta har man inlett arbetet med att förenhetliga och precisera budgetuppgifterna.

 

Ekonomiska utgångspunkter för planeringsramen för ekonomiplanen 2023-2025

 

 

I testbudgeten ingår en preliminär ekonomisk prognos för utvecklingen av välfärdsområdets ekonomi under åren 2023-2025. Den ekonomiska prognosen i testbudgeten följer det så kallade basscenariot, vilket innebär att den inte innehåller driftsekonomins balanseringar och att man i prognosen har beaktat den allmänna finansieringens utveckling enligt de nuvarande prognoserna.

 

Enligt testbudgeten uppskattas det att ekonomiplanen för 2023-2025 realiseras med ett betydligt underskott. Under budgetåret 2023 beräknas underskottet uppgå till över 100 miljoner euro. Under åren 2024 och 2025 kommer välfärdsområdets finansiering att justeras i enlighet med finanseringslagen, vilket minskar underskottsprognosen för ekonomiplaneåren, dock inte tillräckligt.

 

Beredningen av budgeten präglas i övergångsskedet av osäkerhet, eftersom budgetens källuppgifter grundar sig på de nuvarande kommunorganisationernas förhandsberedning. På grund av den exceptionellt stora förvaltningsreformen är det utmanande att genomföra stora anpassningar under det första verksamhetsåret med tanke en trygg överföring av serviceproduktionen. Även verksamhetsprinciperna för överlåtelse av rörelse ställer begränsningar för anpassningarna eftersom majoriteten av kostnaderna för serviceproduktionen består av köpta tjänster, personalkostnader och lokalkostnader, vilka införandelagen med övergångsbestämmelser begränsar på ett betydande sätt. Anpassningarna som ingår i ekonomiplanen för 2023-2025 schemaläggs därför huvudsakligen till planåren 2024 och 2025. Det är dock ändamålsenligt att genomföra anpassningar i möjligaste mån redan från och med budgetåret 2023, så att anpassningarna i sin helhet kan periodiseras över en längre tid och att en hopning av anpassningsbördan på vissa planår sålunda kan undvikas. Det här gör åtgärderna som riktas på ett visst år avsevärt rimligare.  

 

Anpassningen av ekonomin kan bemötas genom att stävja utgiftsökningen och öka inkomsterna. Det är också möjligt att ansöka om tilläggsfinansiering från staten, men en förutsättning för beviljandet av finansieringen är att välfärdsområdet har gjort en självständig anpassningsplan, verkställt den och påvisat välfärdsområdets begränsade förmåga att anpassa sin verksamhet till en tillräcklig grad. Utifrån detta kan tilläggsfinansiering i det här skedet inte betraktas som en genomförbar metod för att balansera ekonomiplanen för 2023-2025.

  

Dessutom ska det beaktas att man i planeringsramen har beaktat utgiftsramen enligt HUS-sammanslutningens stämma den 7 juli 2022. Enligt beslutet av sammanslutningens stämma granskas ramen i samband med budgetberedningen.

 

Välfärdsområdets strategi fastställs i slutet av 2023 och utifrån den har man för avsikt att inleda beredningen av en servicestrategi som styr ordnandet av tjänster. Utgående från handlingarna som styr ordnandet av tjänster utarbetar man i välfärdsområdet under 2023 konkreta anpassningsplaner för balanseringen av ekonomin under planåren. Anpassningsbehovet kommer att preciseras under välfärdsområdets första verksamhetsår, när de verkliga kostnaderna som överförs till välfärdsområdet och finansieringsprognosen för planåren preciseras.

 

Enligt 137 § i förvaltningsstadgan godkänner välfärdsområdesstyrelsen planeringsramarna för upprättandet av budgeten och ekonomiplanen.

 

 

Bilagor

Tilläggsmaterial

För kännedom

Beslutshistoria