Välfärdsområdesstyrelsen
Pöytäkirja 10.10.2022/Pykälä 131

380/02.02.00/2022

Välfärdsområdesstyrelsen 10.10.2022 § 131

§ 131

Förslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

Behandling 

Under behandlingen ändrade föredraganden sitt beslutsförslag enligt följande:

"Välfärdsområdesstyrelsen beslutar

1. att ekonomiplanen utarbetas i enlighet med målen som ställs upp i strategin, på så sätt att välfärdsområdets ekonomi är i balans vid utgången av planperioden,

2. godkänna ramen för verksamhetsbidraget för ekonomiplanen för 2023-2025 enligt de ovan beskrivna målen på följande sätt:

(1000€)                                      2023               2024                  2025  

Ram för verksamhetsbidraget -1 729 816      -1 761 008         -1 784 260 Uppskattad finansiering                          1 637 180       1 789 374          1 876 101 Nettofinansieringsposter                 -2 138                 921                2 484 Årsbidrag                                      -94 773            29 288               94 325 Avskrivningar                                  -4 761           -10 197             -13 881 Över-/underskott (+/-)                   -99 535            19 091               80 443

och

3. konstatera att den ovan beskrivna ramen för verksamhetsbidraget grundar sig på följande åtgärdsriktlinjer och antaganden:

- det förekommer betydande osäkerhetsfaktorer i ramkalkylens beräknade inkomster och utgifter. I början av 2023 bör välfärdsområdet koncentrera sig på en trygg överföring av serviceproduktionen och att överlåtelsen av rörelse genomförs korrekt. Det är ändamålsenligt att fastställa behovet av och åtgärderna för balansering av ekonomin när den ekonomiska lägesbilden har preciserats efter övergångsskedet år 2023.

- på nivån för 2025 är skillnaden mellan ramen och ökningen i utgifterna som finansministeriet har uppskattat cirka 110 miljoner euro. Ramen för verksamhetsbidraget förutsätter betydande anpassning av serviceproduktionen,

- harmoniseringen av försäljnings- och avgiftsinkomsterna genomförs huvudsakligen till den högsta nivå som fastställs i lagen,

- harmoniseringen av förmåner och understöd genomförs kostnadsneutralt och med beaktande av den totalekonomiska fördelaktigheten och

- i välfärdsområdets finansiering beaktas tillägget för universitetssjukhus på 16 miljoner euro under åren 2024 och 2025, som ingår i regeringens proposition om en ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering."

Under behandlingen föreslog ordförande Laiho att ärendet återremitteras för ny beredning för en precisering av HUS budget och en översyn av graderingen av den ekonomiska anpassningen.

Ledamot Piirtola understödde ordförande Laihos förslag om återremiss.

Eftersom det hade lämnats ett förslag om återremiss konstaterade ordföranden att följande anföranden ska gälla återremissen.

Eftersom ordförandens förslag om återremittering av ärendet för ny beredning inte kunde godkännas enhälligt konstaterade ordföranden att det förrättas omröstning genom namnupprop.

De som understödde fortsatt behandling av ärendet skulle rösta "JA". De som understödde ordförande Laihos förslag om återremittering av ärendet för ny beredning skulle rösta "NEJ".

Vid omröstningen genom namnupprop fick fortsatt behandling av ärendet 11 JA-röster och ordförande Laihos förslag om återremiss 6 NEJ-röster.

Ledamot Frantsi-Lankia, ledamot Hukari, ledamot Juvonen, ledamot Kivekäs, ledamot Lassus, ledamot Myllyniemi, ledamot Nummelin, ledamot Pajuoja, ledamot Rehn-Kivi, första vice ordförande Räsänen och andra vice ordförande Wickström röstade JA.

Ledamot Laakso, ordförande Laiho, ledamot Piirtola, ledamot Sahiluoma, ledamot Uusitalo och ledamot Vehmanen röstade NEJ.

Eftersom fortsatt behandling av ärendet hade fått flest röster vid omröstningen genom namnupprop konstaterade ordföranden att behandlingen av ärendet fortsätter.

Under behandlingen föreslog ledamot Juvonen att ärendet bordläggs.

Ledamot Uusitalo understödde ledamot Juvonens förslag.

Eftersom det hade lämnats ett förslag om bordläggning konstaterade ordföranden att följande anföranden ska gälla förslaget om bordläggning.

Eftersom ledamot Juvonens förslag om bordläggning inte kunde godkännas enhälligt konstaterade ordföranden att det förrättas omröstning genom namnupprop.

De som understödde bordläggning av ärendet skulle rösta "JA". De som understödde ledamot Juvonens förslag om bordläggning skulle rösta "NEJ".

Vid omröstningen genom namnupprop fick fortsatt behandling av ärendet 11 JA-röster och ledamot Juvonens förslag om bordläggning 6 NEJ-röster.

Ledamot Frantsi-Lankia, ledamot Hukari, ledamot Kivekäs, ledamot Lassus, ledamot Myllyniemi, ledamot Nummelin, ledamot Pajuoja, ledamot Piirtola, ledamot Rehn-Kivi, första vice ordförande Räsänen och andra vice ordförande Wickström röstade JA.

Ledamot Juvonen, ledamot Laakso, ordförande Laiho, ledamot Sahiluoma, ledamot Uusitalo och ledamot Vehmanen röstade NEJ.

Eftersom fortsatt behandling av ärendet hade fått flest röster vid omröstningen genom namnupprop konstaterade ordföranden att behandlingen av ärendet fortsätter.

Under behandlingen lämnade välfärdsområdesstyrelsens första vice ordförande Räsänen följande ändringsförslag:

"Följande läggs till i beslutsförslaget som ny punkt 4:

4. konstatera dessutom som sin ståndpunkt att HUS-sammanslutningens budgetram ska granskas i samband med sammanslutningens budgetberedning så att inga servicenedläggningar som riktar sig till sammanslutningens servicenät genomförs. En ändring av sammanslutningens budgetram har konsekvenser för välfärdsområdets ram för verksamhetsbidraget, vilket beaktas i takt med att välfärdsområdets ekonomiplanering framskrider."

Välfärdsområdesstyrelsens andra vice ordförande Wickström understödde första vice ordförande Räsänens ändringsförslag.

Under behandlingen lämnade ledamot Myllyniemi följande ändringsförslag:

"I beslutsförslaget ändras punkten "Harmoniseringen av försäljnings- och avgiftsinkomsterna genomförs huvudsakligen till den högsta nivå som fastställs i lagen" till "Harmoniseringen av försäljnings- och avgiftsinkomsterna genomförs huvudsakligen till den högsta nivå som fastställs i lagen, dock med beaktande av eventuella betalningslättnader för låginkomsttagare".

Ledamot Hukari understödde ledamot Myllyniemis ändringsförslag.

Under behandlingen lämnade ledamot Myllyniemi följande ändringsförslag:

"I beslutsförslaget ändras punkten "Harmoniseringen av förmåner och understöd genomförs kostnadsneutralt och med beaktande av den totalekonomiska fördelaktigheten" till "Harmoniseringen av förmåner och understöd genomförs så kostnadsneutralt som möjligt och med beaktande av den totalekonomiska fördelaktigheten. Beredningen tar fram en kommunspecifik konsekvensbedömning av ovannämnda åtgärder i fråga om deras konsekvenser för den nuvarande nivån".

Välfärdsområdesstyrelsens andra vice ordförande Wickström understödde ledamot Myllyniemis ändringsförslag.

Under behandlingen lämnade ordförande Laiho följande ändringsförslag:

"Välfärdsområdesstyrelsen beslutar dessutom konstatera som sin ståndpunkt att HUS-sammanslutningens budgetram ska granskas i samband med sammanslutningens budgetberedning så att anpassningsåtgärder inte i första hand riktas till servicenätet".

Ledamot Laakso understödde ordförande Laihos ändringsförslag.

Eftersom det inte fanns fler begärda anföranden förklarade ordföranden diskussionen avslutad.

Eftersom flera ändringsförslag hade lämnats under behandlingen konstaterade ordföranden att första vice ordförande Räsänens och ordförande Laihos ändringsförslag ställts mot varandra först.

De som understödde första vice ordförande Räsänens ändringsförslag skulle rösta "JA". De som understödde ordförande Laihos ändringsförslag skulle rösta "NEJ".

Vid omröstningen genom namnupprop fick första vice ordförande Räsänens ändringsförslag 9 JA-röster och ordförande Laihos ändringsförslag 6 NEJ-röster. Dessutom gavs 2 blanka röster.

Ledamot Hukari, ledamot Kivekäs, ledamot Lassus, ledamot Myllyniemi, ledamot Nummelin, ledamot Pajuoja, ledamot Rehn-Kivi, första vice ordförande Räsänen och andra vice ordförande Wickström röstade JA.

Ledamot Laakso, ordförande Laiho, ledamot Piirtola, ledamot Sahiluoma, ledamot Uusitalo och ledamot Vehmanen röstade NEJ.

Ledamot Frantsi-Lankia och ledamot Juvonen röstade blankt.

Eftersom första vice ordförande Räsänens ändringsförslag hade fått flest röster vid omröstningen genom namnupprop konstaterade ordföranden att välfärdsområdesstyrelsen godkände första vice ordförande Räsänens ändringsförslag.

Ordföranden konstaterade att ledamot Myllyniemis ändringsförslag som gäller försäljnings- och avgiftsinkomsterna behandlas som nästa förslag.

De som understödde föredragandens beslutsförslag skulle rösta "JA". De som understödde ledamot Myllyniemis ändringsförslag skulle rösta "NEJ".

Vid omröstningen genom namnupprop fick föredragandens beslutsförslag 6 JA-röster och ledamot Myllyniemis ändringsförslag 8 NEJ-röster. Dessutom gavs 3 blanka röster.

Ledamot Laakso, ordförande Laiho, ledamot Piirtola, ledamot Sahiluoma, ledamot Uusitalo och ledamot Vehmanen röstade JA.

Ledamot Frantsi-Lankia, ledamot Hukari, ledamot Juvonen, ledamot Kivekäs, ledamot Myllyniemi, ledamot Nummelin, ledamot Pajuoja och första vice ordförande Räsänen röstade NEJ.

Ledamot Lassus, ledamot Rehn-Kivi och andra vice ordförande Wickström röstade blankt.

Eftersom ledamot Myllyniemis ändringsförslag hade fått flest röster vid omröstningen genom namnupprop konstaterade ordföranden att välfärdsområdesstyrelsen godkände ledamot Myllyniemis ändringsförslag.

Ordföranden konstaterade att ledamot Myllyniemis ändringsförslag som gäller harmoniseringen av förmåner och understöd behandlas som nästa förslag.

Ordföranden frågade om ledamot Myllyniemis ändringsförslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att välfärdsområdesstyrelsen godkände ledamot Myllyniemis ändringsförslag enhälligt.

Projektchef Virtanen anlände till sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 11.28.

Välfärdsområdesfullmäktiges tredje vice ordförande Guzenina var frånvarande från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 11.36-11.42 och 12.42-12.46.

Serviceområdesdirektör Suominen anlände till sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 11.50.

Ledamot Juvonen var frånvarande från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 12.42-12.46.

Välfärdsområdesfullmäktiges första vice ordförande Hyrkkö var frånvarande från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 12.52-12.55.

Projektchef Virtanen avlägsnade sig från sammanträdet efter behandlingen av detta ärende kl. 13.08.

Ledamot Uusitalo avlägsnade sig från sammanträdet efter behandlingen av detta ärende kl. 13.08.

Efter behandlingen av detta ärende tog styrelsen en sammanträdespaus kl. 13.08-13.15.

Föredragandens ändringar i redogörelsedelen har beaktats i protokollet.

Beslut

Redogörelse 

Bakgrund för utarbetandet av planeringsramen

Enligt 115 § i lagen om välfärdsområden ska välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret. I budgeten ska välfärdsområdeskoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser beaktas. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgetåret är ekonomiplanens första år.

Ekonomiplanen ska upprättas så att den är i balans eller uppvisar ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. Ekonomiplanen för 2023-2025 ska sålunda vara i balans eller uppvisa ett överskott senast vid utgången av planåret 2025.

Planeringsramens uppgift är att fastställa de yttre ramarna för utarbetandet av välfärdsområdets ekonomiplan. I planeringsramen anvisas en allmän riktlinje för driftsekonomins utgiftsram, som grundar sig på finansieringsprognosen, så att ekonomins balansmål uppfylls. Välfärdsområdesdirektörens budgetförslag bereds utgående från den planeringsram som välfärdsområdesstyrelsen ger.

Organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet ska överföras från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdet den 1 januari 2023. Ekonomiplanen för 2023-2025 är en ekonomiplan för övergångsskedet i välfärdsområdesreformen, som undantagsvis har beretts i samverkan med kommunerna och samkommunerna i Västra Nyland. Kommunerna och samkommunerna har utgående från välfärdsområdets anvisningar tagit fram stombudgetar, som i välfärdsområdets egen ekonomiplanering har kombinerats för att motsvara välfärdsområdets organisationsstruktur. Utifrån detta har man bildat välfärdsområdets testbudget. I samband med detta har man inlett arbetet med att förenhetliga och precisera budgetuppgifterna.

Ekonomiska utgångspunkter för planeringsramen för ekonomiplanen 2023-2025

I testbudgeten ingår en preliminär ekonomisk prognos för utvecklingen av välfärdsområdets ekonomi under åren 2023-2025. Den ekonomiska prognosen i testbudgeten följer det så kallade basscenariot, vilket innebär att den inte innehåller driftsekonomins balanseringar och att man i prognosen har beaktat den allmänna finansieringens utveckling enligt de nuvarande prognoserna.

Enligt testbudgeten uppskattas det att ekonomiplanen för 2023-2025 realiseras med ett betydligt underskott. Under budgetåret 2023 beräknas underskottet uppgå till över 100 miljoner euro. Under åren 2024 och 2025 kommer välfärdsområdets finansiering att justeras i enlighet med finanseringslagen, vilket minskar underskottsprognosen för ekonomiplaneåren, dock inte tillräckligt.

Beredningen av budgeten präglas i övergångsskedet av osäkerhet, eftersom budgetens källuppgifter grundar sig på de nuvarande kommunorganisationernas förhandsberedning. På grund av den exceptionellt stora förvaltningsreformen är det utmanande att genomföra stora anpassningar under det första verksamhetsåret med tanke en trygg överföring av serviceproduktionen. Även verksamhetsprinciperna för överlåtelse av rörelse ställer begränsningar för anpassningarna eftersom majoriteten av kostnaderna för serviceproduktionen består av köpta tjänster, personalkostnader och lokalkostnader, vilka införandelagen med övergångsbestämmelser begränsar på ett betydande sätt. Anpassningarna som ingår i ekonomiplanen för 2023-2025 schemaläggs därför huvudsakligen till planåren 2024 och 2025. Det är dock ändamålsenligt att genomföra anpassningar i möjligaste mån redan från och med budgetåret 2023, så att anpassningarna i sin helhet kan periodiseras över en längre tid och att en hopning av anpassningsbördan på vissa planår sålunda kan undvikas. Det här gör åtgärderna som riktas på ett visst år avsevärt rimligare.  

Anpassningen av ekonomin kan bemötas genom att stävja utgiftsökningen och öka inkomsterna. Det är också möjligt att ansöka om tilläggsfinansiering från staten, men en förutsättning för beviljandet av finansieringen är att välfärdsområdet har gjort en självständig anpassningsplan, verkställt den och påvisat välfärdsområdets begränsade förmåga att anpassa sin verksamhet till en tillräcklig grad. Utifrån detta kan tilläggsfinansiering i det här skedet inte betraktas som en genomförbar metod för att balansera ekonomiplanen för 2023-2025.

Dessutom ska det beaktas att man i planeringsramen har beaktat utgiftsramen enligt HUS-sammanslutningens stämma den 7 juli 2022. Enligt beslutet av sammanslutningens stämma granskas ramen i samband med budgetberedningen.

Välfärdsområdets strategi fastställs i slutet av 2023 och utifrån den har man för avsikt att inleda beredningen av en servicestrategi som styr ordnandet av tjänster. Utgående från handlingarna som styr ordnandet av tjänster utarbetar man i välfärdsområdet under 2023 konkreta anpassningsplaner för balanseringen av ekonomin under planåren. Anpassningsbehovet kommer att preciseras under välfärdsområdets första verksamhetsår, när de verkliga kostnaderna som överförs till välfärdsområdet och finansieringsprognosen för planåren preciseras.

Enligt 137 § i förvaltningsstadgan godkänner välfärdsområdesstyrelsen planeringsramarna för upprättandet av budgeten och ekonomiplanen.

Bilagor

Tilläggsmaterial

För kännedom

Beslutshistoria