Välfärdsområdesstyrelsen
Pöytäkirja 18.12.2023/Pykälä 231

7449/09.02.00/2023

Välfärdsområdesstyrelsen 18.12.2023 § 231

§ 231

Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

Behandling 

Eftersom välfärdsområdesdirektören är förhindrad presenteras ärendet av tf välfärdsområdesdirektör Markus Syrjänen.

Första vice ordförande Guzenina anlände till sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 12.06.

Ledamot Räsänen avlägsnade sig från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 12.06.

Servicelinjedirektör Öberg och ledande sakkunnig Vehmas avlägsnade sig från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 12.06.

Beslut

Redogörelse 

Vid sitt sammanträde den 21 november 2023 uttalade sig beredskaps- och säkerhetsnämnden om utkastet till den allmänna delen av beredskapsplanen till välfärdsområdesstyrelsen i enlighet med 62 § i förvaltningsstadgan.

Nämnden betonade betydelsen av riskhantering som är framförhållande, konsekvent och systembaserad för att säkerställa verksamhetens kontinuitet. Nämnden ansåg att riskhanteringen bör vara en permanent del av den dagliga verksamheten och av befintliga processer på alla verksamhetsnivåer.

Dessutom fäste nämnden uppmärksamhet vid säkerställandet av tillgången till kritisk personal, kompetens och ork som en del av verksamheten för att minimera risker. Även tillräcklig tillgång till personal som utför beredskapsarbete bör säkerställas. Nämnden underströk dessutom säkerställandet av störningsfria datasystem i verksamheten.

Nämnden betonade också betydelsen av fungerande kommunikation i såväl normala som i störnings- och undantagsförhållanden och lägesbildsproduktion för lyckat ledarskap och beslutsfattande i alla säkerhetssituationer.

Allt som allt ansåg nämnden att den allmänna delen av beredskapsplanen ger en heltäckande bild av hanteringen av välfärdsområdets övergripande säkerhet och dess olika skeden: förberedelse inför risker, hantering av störningssituationer och undantagsförhållanden och återhämtning från dessa. Enligt nämnden tar den allmänna delen av beredskapsplanen i tillräcklig grad hänsyn till

innehållskravet på reglering av beredskapen och alarmarrangemang, lägesbildsproduktion, säkerställande av tillräckliga personal-, loka- och materialresurser och tillräckliga stödtjänster, samarbete, genomförande, uppföljning av och kommunikation om beredskapsutbildningar och beredskapsövningar för personalen i enlighet med statsrådets förordning om välfärdsområdenas beredskap för störningssituationer inom social- och hälsovården (308/2023). Beredskapsplanen ansågs ha utarbetats på basis av bedömning av risker på det sätt som föreskrivits.

Den allmänna delen av beredskapsplanen redigerades på basis av den interna remissbehandlingen efter nämndens sammanträde, bland annat i fråga om kritisk personal, ledning och beslutsfattande och lägesbildshantering. Ändringarna var sammanlagt få till antalet.

Behörighet

Enligt 41 § 28 punkten i förvaltningsstadgan har välfärdsområdesfullmäktige till uppgift att genom beredskapsplaner och förberedelser samt genom andra åtgärder svara för att verksamheten inom välfärdsområdet fortsätter så störningsfritt som möjligt vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden. Av ovan nämnda skäl har välfärdsområdesfullmäktige till uppgift att besluta om den allmänna delen av beredskapsplanen.

Bilagor

Tilläggsmaterial

För kännedom

Beslutshistoria

Beredskaps- och säkerhetsnämnden 21.11.2023 § 30

Beslutsförslag  Räddningsdirektör Ihamäki Veli-Pekka

Beredskaps- och säkerhetsnämnden beslutar ge sitt utlåtande om den allmänna delen av beredskapsplanen i enlighet med bilagan till välfärdsområdesstyrelsen.

Behandling 

I behandlingen av ärendet deltog i egenskap av experter kvalitets- och säkerhetsdirektören Sam Vuorinen och beredskaps- och säkerhetschefen Ville Suonperä.

Föredragandens tekniska ändring i bilagan vid sammanträdet har beaktats i protokollet.

Beslut 

Beredskaps- och säkerhetsnämnden godkände beslutsförslagen enhälligt.

Redogörelse 

Med beredskap avses all sådan verksamhet i organisationen som säkerställer att organisationens uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt och nödvändiga åtgärder som avviker från det normala i störningssituationer och undantagsförhållanden. Åtgärderna är bland annat beredskapsplanering, kontinuitetshantering och olika sorters förberedelser på olika nivåer. Med beredskap avses däremot det tillstånd som organisationen uppnår som ett resultat av beredskapsplanering och med hjälp av vilken organisationen kan svara på olika risker.

I 3 kap. 12 § i beredskapslagen (1552/2011) föreskrivs om skyldigheten att vidta förberedelser inom den offentliga förvaltningen. Enligt den ska statsrådet, statliga förvaltningsmyndigheter, statens självständiga offentligrättsliga inrättningar, övriga statsmyndigheter och statliga affärsverk samt välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna, kommunerna, samkommunerna och kommunernas övriga sammanslutningar genom beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt också under undantagsförhållanden.

I 50 § i 17 kap. i lagen om välfärdsområden (611/2021) repeteras beredskapslagens allmänna skyldighet att vidta förberedelser med betoning på att välfärdsområdet med beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet i störningssituationer och under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder ska se till att dess verksamhet fortsätter så störningsfritt som möjligt vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden. I 49 § i samma kapitel utvidgas skyldigheten att vidta förberedelser också till välfärdsområdeskoncernen på så sätt att koncerndirektivet ska innehålla nödvändiga bestämmelser bland annat om välfärdsområdeskoncernens beredskapsplanering, beredskap och förenhetligandet av dessa på koncernnivå.

I 3 kap. 14 § förutsätts ytterligare att välfärdsområdet och kommunerna inom dess område ska åtminstone för varje fullmäktigeperiod förhandla om samarbetet, målen och arbetsfördelningen vid skötseln av sina uppgifter. Vid förhandlingarna kan det avtalas åtminstone om de samarbetsstrukturer och verksamhetsmodeller samt den kommunikation som samarbetet kräver.

Lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) preciserar välfärdsområdets skyldighet att vidta förberedelser som nämns ovan. Enligt den ska utöver de riksomfattande målen för social- och hälsovården som ställs varje fullmäktigeperiod också mål för att genomföra beredskap och förberedelser på regional och nationell nivå ställas.

Följaktligen ska de välfärdsområdet som tillhör samma samarbetsområde för social- och hälsovården för fullmäktigeperioden ta fram ett samarbetsavtal som också ska innehålla närmare linjeringar om förberedelser inför störningssituationer och undantagsförhållanden. I Nylands område har HUS-sammanslutningen dessutom en koordineringsskyldighet när det gäller koordineringen av beredskapen  över områdesgränserna mellan sammanslutningen själv och välfärdsområdena. För att skapa lägesbilder över samarbetsområdet och upprätthålla dem ska välfärdsområden med universitetssjukhus och HUS-sammanslutningen dessutom ha ett beredskapscenter för social- och hälsovården, till vilken välfärdsområdena i området är skyldiga att producera lägesbilder. Linjeringar om beredskapscentrets verksamhet ska också ingå i samarbetsavtalet.

Varje välfärdsområde har också en stark skyldighet att samarbeta med sina kommuner och andra välfärdsområden i sitt samarbetsområde för att förbereda sig. Också i fråga om modellen med flera producenter understryker lagen i synnerhet de linjeringar som stöder säkerställandet av störningsfrihet i avtal mellan ett välfärdsområde och en privat serviceproducent. (15 §, 22 §, 36-37 §, 50-51 §).

Ordnandet av räddningsväsendet i välfärdsområdet föreskrivs i lagen om välfärdsområden (611/2021) och i lagen om ordnande av räddningsväsendet (613/2021) och räddningslagen (379/2011), samt i stadgor, förordningar och anvisningar som preciserar dem. Välfärdsområdet beslutar på vilka sätt räddningsverket sköter de beredskapsskyldigheter som föreskrivits det, såsom till exempel att förbereda sig inför förebyggande av olyckor, att agera vid olyckor och i farliga situationer samt att begränsa följder av olyckor. Västra Nylands räddningsverk har en egen beredskapsplan, som i allmänhet är jämförbar med välfärdsområdets beredskapsplan.

Innehållet i lagen om ordnande av social- och hälsovård som hänvisas till ovan har preciserats i statsrådets förordning om välfärdsområdenas beredskap för störningssituationer inom social- och hälsovården (298/2023). Förordningen tar relativt noggrant ställning till välfärdsområdenas beredskap, som ska bygga på innehållet i den nationella, regionala och lokala riskbedömningen. Också områdena är skyldiga att tillsätta samarbetsgrupper för att styra och förenhetliga beredskapen i välfärdsområdets social- och hälsovård fram till den 30 juni 2023. I förordningen ges också ett minimikrav för samarbetsgruppens substansmedlemmar.

Områdena är ytterligare skyldiga att i avtalsberedskapsanda avtala om de förfaranden med hjälp av vilka avtalsproducenterna producerar och skickar lägesbilder över sina egna tjänster till den anordnande aktören, samt om meddelandeförfaranden i störningssituationer och planer för kontinuitetshantering som förutsätts av avtalsproducenterna.

Dessutom är välfärdsområdet skyldigt att ta fram en beredskapsplan för den 31 december 2023 och i tillräckliga delar beakta dess kompabilitet och med räddningsverket, kommunerna och de övriga välfärdsområdena i samarbetsområdet.

Enligt 62 § i välfärdsområdets förvaltningsstadga är beredskaps- och säkerhetsnämndens strategiska ansvarsområde den övergripande säkerheten i välfärdsområdet. Nämnden följer upp och utvärderar riskhanteringen inom välfärdsområdet, räddningsväsendet och servicesystemets funktion ur säkerhetssynvinkel. I 2 mom. i samma punkt preciseras dessutom att nämndens uppgifter är att lämna välfärdsområdesstyrelsen ett utlåtande om beredskapsplanerna och förberedelserna inför störningar och undantagsförhållanden.

Enligt 41 § i förvaltningsstadgan har välfärdsområdesstyrelsen däremot i uppgift att svara för hanteringen av välfärdsområdets övergripande säkerhet, svara genom beredskapsplaner och förberedelser samt genom andra åtgärder för att verksamheten inom välfärdsområdet fortsätter så störningsfritt som möjligt vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden och övervaka att säkerhets- och beredskapsarrangemangen verkställs enligt anvisningarna samt lämna i rapporteringen inom den interna kontrollen och i verksamhetsberättelsen uppgifter om hur säkerheten och beredskapen ordnats och vilka de viktigaste slutsatserna är samt ger en utredning om de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna i fråga om säkerheten och beredskapen.

Enlighet med 62 § i välfärdsområdets förvaltningsstadga lämnar beredskaps- och säkerhetsnämnden välfärdsområdesstyrelsen ett utlåtande om den allmänna delen av beredskapsplanen.

Bilagor  

Tilläggsmaterial

För kännedom

Beslutshistoria