Välfärdsområdesstyrelsen
Pöytäkirja 09.02.2026/Pykälä 9

1192/05.00.00/2023

Välfärdsområdesstyrelsen 09.02.2026 § 9

§ 9

Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

Behandling 

Ledamot Uusitalo var frånvarande från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 13.02–13.04.

Välfärdsområdesfullmäktiges andra vice ordförande Vuornos var frånvarande från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 13.02–13.06.

Under behandlingen lämnade första vice ordförande Värmälä följande förslag om att återremittera ärendet för ny beredning (9.5), som ledamot Kokko understödde:

”Ärendet återremitteras för ny beredning för att utarbeta en servicebeskrivning och komplettera de strategiska principerna.”

Ordföranden begränsade diskussionen att gälla endast återremitteringen av ärendet för ny beredning. När ingen längre begärde om ordet och återremitteringen av ärendet för ny beredning inte kunde godkännas enhälligt, konstaterade ordföranden att det förrättas en omröstning.

De som understödde fortsatt behandling av ärendet skulle rösta ”JA”. De som understödde förslaget om återremiss skulle rösta ”NEJ”.

Vid omröstningen fick fortsatt behandling av ärendet 11 JA-röster och förslaget om återremiss 6 NEJ-röster.

Det närmare röstningsbeteendet framgår av den bifogade röstningsrapporten.

Eftersom fortsatt behandling av ärendet hade fått flest röster vid omröstningen konstaterade ordföranden att välfärdsområdesstyrelsen fortsätter behandlingen av ärendet.

Under behandlingen lämnade första vice ordförande Värmälä följande ändrings- och tilläggsförslag:

9.1 tilläggsförslag, som ledamot Kokko understödde: ”Serviceproducenterna ska i sin verksamhet ta ekonomiskt och socialt samhällsansvar samt genomföra principerna för hållbar utveckling.”

9.2 tilläggsförslag, som ledamot Kokko understödde: ”Tillägg i följande punkt: Upphandlingen genomförs på basis av verkningsfullhet så att serviceproducenterna konkurrerar med både pris, tjänstens kvalitet, verkningsfullhet och klientupplevelse. Ersättningen fastställs både på basis av den genomförda tjänsten samt dess kvalitet och verkningsfullhet. Texten kompletteras med följande: Upphandlingen genomförs på basis av verkningsfullhet så att serviceproducenterna konkurrerar med både pris, tjänstens kvalitet, verkningsfullhet och klientupplevelse. Vid val av serviceproducenter betonas kvalitet, verkningsfullhet och klientupplevelse. Dessutom beaktas invånarnas servicebehov. Ersättningen fastställs både på basis av den genomförda tjänsten samt dess kvalitet och verkningsfullhet.”

9.3 tilläggsförslag, som ledamot Kokko understödde: ”Tillägg i följande stycke: Servicen utvecklas kontinuerligt utifrån klientbehov och förändringar i verksamhetsmiljön. Klientupplevelsen mäts regelbundet i alla de sätt på vilka servicen ordnas. Texten kompletteras med följande: Servicen utvecklas kontinuerligt utifrån klientbehov och förändringar i verksamhetsmiljön. Klientupplevelsen och kvaliteten mäts regelbundet i alla de sätt på vilka servicen ordnas.”

9.4 ändringsförslag, som ledamot Kokko understödde: ”Ändring i följande punkt: – Med mångproducentmodellen går det att dämpa kostnadstillväxten och förbättra hanteringen av serviceproduktionen bland annat genom att möjliggöra regionala utkontrakteringar för att öka partnernas andel av serviceproduktionen. ÄNDRING Ny formulering: – Med mångproducentmodellen går det att skapa valfrihet, dämpa kostnadstillväxten och förbättra hanteringen av serviceproduktionen. I och med upphandlingsmodellen säkerställs att kostnadsutvecklingen hålls under beställarens kontroll. Klienter har möjlighet att göra fler val rörande serviceproducenten, oberoende av inkomst och förmögenhet.”

9.6 tilläggsförslag, som ledamot Räsänen understödde: ”Välfärdsområdesstyrelsen föreläggs för behandling en servicebeskrivning.”

9.7 tilläggsförslag, som ledamot Kokko understödde: ”Tillägg i följande punkt: – Välfärdsområdet fastställer minimikraven och kvalitetsmålen för servicen så att de motsvarar de krav och mål som ställs på välfärdsområdets egen verksamhet. NY FORMULERING: Välfärdsområdet fastställer minimikraven och kvalitetsmålen för servicen så att de motsvarar de krav och mål som ställs på välfärdsområdets egen verksamhet. Nivån på minimikraven motsvarar klienternas servicebehov och är förenlig med kraven på välfärdsområdets egen verksamhet.”

9.8 tilläggsförslag, som ledamot Kokko understödde: ”– Mångproducentmodellen möjliggör att alla de företag och aktörer inom tredje sektorn som producerar hemvårdstjänster och som uppfyller alla kriterier får producera tjänster i Västra Nylands välfärdsområde.”

9.9 tilläggsförslag, som ledamot Kokko understödde: ”– Informationen om kvaliteten på servicen och klientupplevelserna hos serviceproducenterna är lättillgänglig och jämförbar.”

9.10 tilläggsförslag, som ledamot Kokko understödde: ”– Tjänster skaffas efter behov på finska och svenska samt även på andra språk om det behövs.”

Under behandlingen lämnade ordförande Laiho följande tilläggsförslag:

9.13 tilläggsförslag, som ledamot Stenvall understödde: ”Välfärdsområdet informerar områdets invånare och företag om olika sätt att producera hemvårdstjänster och klienternas valmöjligheter.”

9.14 tilläggsförslag, som ledamot Stenvall understödde: ”I punkten om teknik kompletteras texten med följande: ”[...] och främjar säkerheten”.

Ordföranden förklarade diskussionen avslutad.

Ordföranden upprepade de lämnade ändrings- och tilläggsförslagen och frågade välfärdsområdesstyrelsen vilka förslag kan godkännas enhälligt och vilka ska tas upp för omröstning.

Enhälligt godkändes första vice ordförande Värmäläs tilläggsförslag 9.6 och ordförande Laihos tilläggsförslag 9.13 och 9.14.

Eftersom första vice ordförande Värmäläs ändringsförslag 9.1, 9.2, 9.3, 9.4, 9.7, 9.8, 9.9 och 9.10 inte kunde godkännas enhälligt konstaterade ordföranden att det förrättas separat en omröstning om förslagen.

De som understödde föredragandens beslutsförslag skulle rösta ”JA”. De som understödde första vice ordförande Värmäläs ändringsförslag eller tilläggsförslag skulle rösta ”NEJ”.

I de förrättade omröstningarna fördelades rösterna enligt följande:

9.1 tilläggsförslag: 6 röstade JA och 11 röstade NEJ. Välfärdsområdesstyrelsen godkände tilläggsförslaget.

9.2 tilläggsförslag: 8 röstade JA och 9 röstade NEJ. Välfärdsområdesstyrelsen godkände tilläggsförslaget.

9.3 tilläggsförslag: 8 röstade JA och 9 röstade NEJ. Välfärdsområdesstyrelsen godkände tilläggsförslaget.

9.4 ändringsförslag: 10 röstade JA och 7 röstade NEJ. Välfärdsområdesstyrelsen godkände inte ändringsförslaget.

9.7 tilläggsförslag: 8 röstade JA och 9 röstade NEJ. Välfärdsområdesstyrelsen godkände tilläggsförslaget.

9.8 tilläggsförslag: 7 röstade JA och 10 röstade NEJ. Välfärdsområdesstyrelsen godkände tilläggsförslaget.

9.9 tilläggsförslag: 6 röstade JA och 11 röstade NEJ. Välfärdsområdesstyrelsen godkände tilläggsförslaget.

9.10 tilläggsförslag: 2 röstade JA, 14 röstade NEJ och 1 röstade blankt. Välfärdsområdesstyrelsen godkände tilläggsförslaget.

Det närmare röstningsbeteendet framgår av den bifogade röstningsrapporten.

Beslut

Redogörelse 

Västra Nylands välfärdsområde har ordnat hemvårdstjänster från och med början av 2023 som egen produktion, köpta tjänster och med servicesedel.

Hemvårdskostnaderna i välfärdsområdet har uppgått till totalt omkring 90 miljoner euro per år. Antalet klienter inom tjänsterna som stöder boende hemma var i slutet av 2025 7 216, varav 3 473 fick regelbunden hemvård (egen produktion 2 823, köpta tjänster och servicesedel 650).

Andelen köpta tjänster har fördubblats sedan 2023 så att cirka 18,6 procent av hemvårdstjänsterna nu produceras som köpta tjänster. I det nuvarande dynamiska leverantörsregistret för hemvård finns 30 serviceproducenter, varav 25 har aktiva klientrelationer. Den nuvarande modellen har varit svår att hantera: flera olika aktörer verkar inom samma område och servicens kvalitetsnivå varierar avsevärt.

Inom tjänsterna för äldre önskar man göra den nuvarande modellen för upphandling av hemvård lättare att styra, utveckla samarbete och partnerskap med serviceproducenterna samt öka verkningsfullheten av upphandlingen samtidigt som de strategiska principerna anpassas till den nuvarande välfärdsområdesstrategin och budgeten.

Enligt välfärdsområdesfullmäktiges beslut av den 9 december 2025 § 99 strävar man med hjälp av en ny verkningsfullhetsbaserad upphandlingsmodell för hemvård att hitta en fungerande och mer hanterbar modell för att öka andelen köpta tjänster inom tjänster som stöder boende hemma. Målet är dessutom att öka andelen köpta tjänster inom tjänster som stöder boende hemma och samtidigt beakta klientorientering och klienttillfredsställelse.

Välfärdsområdet har begärt ett utlåtande av äldrerådet om de strategiska principerna för upphandling av hemvård senast den 30 januari 2026 kl. 12. Äldrerådets utlåtande bifogas som tilläggsmaterial för sammanträdet.

Sättet att ordna hemvårdens tjänster i framtiden

Efterfrågan på hemvårdens tjänster kommer att öka kraftigt i Västra Nylands välfärdsområde under de kommande åren. Den aktuella täckningen av mängden hemvårdsklienter kommer nästan att fördubblas fram till 2040. Man ska förbereda sig på det växande servicebehovet inom serviceproduktionen med flera olika åtgärder, bland annat genom att ytterligare stärka mångproducentmodellen, prioritera lättare tjänster samt utnyttja teknik.

I den nya upphandlingsmodellen kommer upphandlingen att delas in i tre delområden: tjänster som tillhandahålls i hemmet, vårdteam för personer som använder livsuppehållande respirator och regionala utkontrakteringar av tjänster som tillhandahålls i hemmet.

Behörighet

Enligt 42 § 15 punkten i förvaltningsstadgan ska välfärdsområdesstyrelsen besluta om de strategiska principerna för upphandling vid ordnandet och utförandet av tjänster i enlighet med välfärdsområdesstrategin.

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom

Verkställighet

Beslutshistoria

Välfärdsområdesstyrelsen 20.03.2023 § 37

Beslutsförslag  Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna

  Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att

 1. hemvården inom Västra Nylands välfärdsområde produceras

 enligt mångproducentmodellen och

2. de strategiska riktlinjerna för hemvårdens upphandling är följande:

- Klienten har numera fler möjligheter att göra val gällande serviceproducenten oberoende av inkomster och förmögenhet.

- Välfärdsområdet fastställer minimikrav för tjänsten samt betalar tjänsteproducenter inom samma område en ersättning av samma storlek för samma tjänst. Nivån på minimikraven motsvarar klienternas servicebehov och överensstämmer med kraven för välfärdsområdets egen verksamhet.

- Tjänsteproducenterna konkurrerar med kvaliteten på servicen och en god klientupplevelse.

- Mångproducentmodellen gör det möjligt för alla företag och tredje sektorns aktörer som producerar hemvårdsservice och uppfyller alla kriterier att producera service för Västra Nylands välfärdsområde.

- Informationen om tjänsteproducenternas kvalitet och klientupplevelser är enkla att få tillgång till och jämföra.

- Servicen upphandlas vid behov på finska, svenska och även andra språk.

- Tjänsteproducenterna ska i sin verksamhet förverkliga ett ekonomiskt och socialt samhällsansvar samt principerna för hållbar utveckling.

- Klienten betalar klientavgiften till välfärdsområdet. Klientavgiften är densamma oberoende av produktionssättet.

- Upphandlingsmodellen säkerställer att beställaren bibehåller kontrollen över kostnadsutvecklingen

Behandling

Under behandlingen lämnade ledamot Juvonen följande ändringsförslag:

Kriteriet "Tjänster skaffas efter behov på finska och svenska samt även på andra språk om det behövs" ändras och ges lydelsen "Tjänster skaffas efter behov på finska och svenska".

   samt

följande läggs till i de strategiska riktlinjerna för upphandling av hemvård: "Service upphandlas också med beaktande av olika sensoriska funktionsnedsättningar, såsom talskador, synskador eller hörselskador".

Ordföranden förklarade diskussionen avslutad. Eftersom ledamot Juvonens ändringsförslag inte vann understöd konstaterade ordföranden att de förfallit i brist på understöd.

Chefen för enheten strategi och ledningsstöd Ohrankämmen avlägsnade sig från sammanträdet efter behandlingen av detta ärende kl. 14.14.

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen godkände beslutsförslaget.

Redogörelse

Ansvaret för att organisera hemvårdsservicen för kommunerna inom Västra Nylands välfärdsområde har från den 1 januari 2023 övergått till välfärdsområdets ansvar. I enlighet med principerna för en säker övergång ordnas hemvårdens service under övergångsperioden såsom servicen har ordnats i kommunerna under 2022. Målet för 2023 är att trygga hemvårdsservice av hög kvalitet för klienterna genom att diversifiera produktionsstrukturen för servicen samt genom att implementera teknik som stöder boende hemma.

Nuläge

Inom kommunerna har hemvårdens service ordnats med hjälp av tre olika produktionssätt:

- som kommunens egen verksamhet,

- som köpt tjänst och

- med servicesedel.

Hemvård har upphandlats mest som köpt tjänst i Esbo, i övriga kommuner har hemvård producerad som köpt tjänst varit ringa. Hemvårdens servicesedel har använts i Esbo, Högfors, Lojo och Vichtis. Servicesedelproducenter finns inte i Lojo, vilket innebär att servicen inte kunde ordnas med servicesedel.

Kostnaderna för hemvården i Västra Nylands kommuner har årligen uppgått till cirka 63 miljoner euro. Antalet klienter inom regelbunden hemvård uppgick den 31 december 2022 till totalt 3 518, varav 3 010 som egen produktion, 227 med servicesedel och 281 som köpt tjänst.

Antalet hemvårdspersonal som övergick från kommunerna till välfärdsområdet uppgick till cirka 1 040. Man har under de senaste åren inte lyckats fullständigt att ordna hemvårdsservicen med kommunernas egen personal, utan personalbristen har delvis ersatts med till och med stora mängder hyrd arbetskraft. Användningen av hyrd arbetskraft av de totala personalresurserna har varierat beroende på kommun mellan 10 och 40 procent. Användningen av hyrd arbetskraft har under de senaste två åren ökat i samtliga kommuner inom välfärdsområdet. Som helhet uppgick andelen hyrd arbetskraft av hemvårdens personalresurser vid inledningen av välfärdsområdet till cirka 30 procent. 

Framtida sätt att ordna hemvårdsservice

Under de kommande åren kommer efterfrågan på hemvårdens service att öka kraftigt inom Västra Nylands välfärdsområde. Med det nuvarande täckningstalet kommer antalet klienter inom hemvården att närmast fördubblas till och med 2040. Inom serviceproduktionen bör man bereda sig på det ökade servicebehovet på flera sätt. En av metoderna är att diversifiera sätten på vilka servicen ordnas mot mångproducentmodellen, där man vid sidan av den egna produktionen tillämpar mer serviceproduktion från privata och tredje sektorns producenter än för närvarande.

Marknaden för hemvårdsservice

Inom Västra Nylands välfärdsområde finns för närvarande 35 servicesedelproducenter inom hemvård. Antalet omfattar företag av olika storlekar. Antalet producenter från tredje sektorn uppgår till fem (5), antalet stora producenter är tre (3), som även är ramavtalsproducenter.

I Esbo finns tre (3) ramavtalsproducenter och utöver dessa finns 20 små producenter (dessa är i huvudsak servicesedelproducenter), av vilka man har köpt service till klienterna med direktupphandlingsavtal. I övriga kommuner finns tre serviceproducenter av vilka man har köpt service.

I Esbo har man på en årlig nivå hanterat 54 anmälningar från privata socialserviceproducenter (hemservice/hemvård).

Förslag på fortsättning

Man har identifierat viktiga faktorer i planeringen av den framtida verksamhetsmodellen för hemvårdens service:

- Under de kommande åren kommer efterfrågan på hemvårdens service att öka kraftigt inom Västra Nylands välfärdsområde,

- det överfördes inte tillräckligt med egen personal från kommunerna till välfärdsområdet för serviceproduktion som egen produktion,

- personalbristen har ersatts med hyrd arbetskraft, som för sin del har belastat den egna personalen och försämrat kvaliteten på och kontinuiteten i klienternas vård, och

- inom Västra Nylands välfärdsområde finns många privata och tredje sektorns serviceproducenter av hemvård av olika storlekar.

Med beaktande av ovan nämnda saker föreslås mångproducentmodellen som modell för ordnande av hemvård i framtiden.

Som principer för ordnande av hemvårdens service föreslås:

• att klienten ges fler möjligheter än nu att göra val gällande tjänsteproducenten oberoende av inkomster och förmögenhet,
• att välfärdsområdet fastställer minimikrav för servicen samt betalar tjänsteproducenter inom samma område en ersättning av samma storlek för samma tjänst. Nivån på minimikraven motsvarar klienternas servicebehov och överensstämmer med kraven för välfärdsområdets egen verksamhet.
• att tjänsteproducenterna konkurrerar med kvaliteten på servicen och en god klientupplevelse,
• att mångproducentmodellen gör det möjligt för alla företag och tredje sektorns aktörer som producerar hemvårdsservice och uppfyller alla kriterier att producera service för Västra Nylands välfärdsområde,
• att informationen om tjänsteproducenternas kvalitet och klientupplevelser är enkla att få tillgång till och jämföra,
• att servicen upphandlas vid behov på finska, svenska och även andra språk,
• att tjänsteproducenterna ska i sin verksamhet förverkliga ett ekonomiskt och socialt samhällsansvar samt principerna för hållbar utveckling,
• att klienten betalar klientavgiften till välfärdsområdet. Klientavgiften är densamma oberoende av sättet på vilket servicen produceras.
• att den nya upphandlingsmodellen säkerställer att beställaren bibehåller kontrollen över kostnadsutvecklingen.

Effekter för klienter

I mångproducentmodellen producerar varje tjänsteproducent service i enlighet med samma kvalitetskriterier. Klienten kan välja tjänsteproducent bland producentalternativen. Mångproducentmodellen omfattar förutom den egna produktionen, även företag och tredje sektorns aktörer av olika storlekar, vilket innebär att servicen kan produceras klientorienterat och flexibelt i enlighet med klientens behov.

Konsekvenser för personalen

Hemvårdens service med mångproducentmodellen har inte direkta effekter på mängden personal inom välfärdsområdets hemvård. Inom hemvården finns regelbundet cirka 100 vakanser. I nuläget har den omfattande användningen av hyrd arbetskraft belastat välfärdsområdets egen personal, eftersom personalomsättningen kräver kontinuerlig inskolning och rekrytering. Dessutom gör den egna personalen mycket sådant indirekt klientarbete som hyrda arbetstagare inte gör (t.ex. egenvårdaruppgifter, kontakter med anhöriga, utarbetande och uppdatering av vård- och serviceplaner, läkemedelsbeställningar, samarbete på gränsytor).

Kostnadseffekter

Omfattande användning av hyrd arbetskraft har ökat enhetskostnaderna för den egna produktionen. Personarbetstimmarna för hyrd arbetskraft har beroende på serviceproducent och område varit 35-70 procent dyrare än arbetstimmarna för den egna personalen. Timpriset för hemvård som produceras som köpt tjänst hamnar i nuläget något lägre än timpriset för den egna produktionen. Genom att öka andelen köpta tjänster inom hemvården sjunker även kostnaderna för den egna produktionen sannolikt, eftersom behovet av att använda hyrd arbetskraft eventuellt minskar.

Befogenhet

Enligt § 153 i förvaltningsstadgan godkänner välfärdsområdesstyrelsen de strategiska riktlinjerna för upphandlingar med anknytning till ordnande av servicen i enlighet med välfärdsområdesstrategin.

Precisering i anvisningarna för sökande av ändring

Anvisningen om hur man begär omprövning gäller beslutets del 1.

Förbudet mot sökande av ändring gäller beslutets del 2.