RSS-linkki
Kokousasiat:https://luhva-d10julk.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30
Kokoukset:
https://luhva-d10julk.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30
Välfärdsområdesfullmäktige
Pöytäkirja 12.12.2023/Pykälä 70
Edellinen asia | Seuraava asia | Muutoksenhakuohje Kokousasia PDF-muodossa |
2551/02.00.00/2023
Välfärdsområdesfullmäktige 12.12.2023 § 70
§ 70
Godkännande av budgeten för 2024 och ekonomiplanen för 2024-2026
Beredning och upplysningar (fornamn.efternamn@luvn.fi): |
Rajahalme Ville |
Virtanen Toni |
Beslutsförslag
Välfärdsområdesfullmäktige beslutar
1. godkänna den bifogade budgeten för 2024 och ekonomiplanen för 2024-2026 för Västra Nylands välfärdsområde med bilagor och
2. anteckna det bifogade sammanfattande protokollet 4.12.2023 över budgetförhandlingarna för kännedom.
Behandling
Under behandlingen föreslog ordföranden att följande paragrafer behandlas och diskuteras som en helhet under budgetparagrafen för att förtydliga behandlingen: § 70 Godkännande av budgeten för 2024 och ekonomiplanen för 2024-2026, § 71 Godkännande av investeringsplanen för 2025-2028, § 72 Uppdatering av klientavgifterna inom social- och hälsovården från och med den 1 januari 2024 och § 73 Uppdatering av räddningsverkets tillsyns- och serviceavgifter från och med den 1 januari 2024. I övriga paragrafer dokumenteras separat att diskussionen om dem har förts som en del av budgetparagrafen. Eventuella ändringsförslag behandlas dock i samband med respektive paragraf.
Förslaget godkändes enhälligt.
Under behandlingen lämnade tredje vice ordförande Katainen följande ändringsförslag, som ledamot Järvenpää understödde:
"Välfärdsområdesfullmäktige beslutar godkänna budgeten för 2024 i enlighet med avtalet som ingicks i ekonomiplaneringsförhandlingarna, dock på så sätt att budgetens utgifter minskas oallokerat med 4 miljoner euro på så vis att resultatet för 2024 blir positivt. Den behövliga allokeringen av utgiftsminskningarna eller inkomstökningarna bereds för behandling i fullmäktige i samband med den första delårsöversikten när den ekonomiska situationen preciseras."
Under behandlingen lämnade ledamot Laitinen följande ändringsförslag, som ledamot Ampuja understödde:
"Till sidan 22, punkt 13 "Vi håller kostnaderna för verksamheten högst på nuvarande nivå" i budgetboken fogas följande tillägg:
- Välfärdsområdet erbjuder inte sådana invandrartjänster som inte är lagstadgade (till exempel tjänster för personer som vistas olagligt i landet om lagen inte förpliktar välfärdsområdet att erbjuda dessa tjänster)
- Välfärdsområdet främjar inte bevarande av invandrarnas egna språk och kulturer.
- Välfärdsområdet börjar fakturera även för oanvända tolktjänster.
I bilagan till budgetboken, på åtgärdskorten på sidan 19 (A3.4), tilläggs följande punkt:
- Summan som avsätts för det behovsprövade bidraget för veteraner höjs till totalt 300 000 euro.
I bilagan till budgetboken, på åtgärdskorten på sidan 84 (F.7.4.), tilläggs följande punkt:
- Verksamhetsunderstödet som betalas till fullmäktigegrupperna skärs ned med 30 procent 2024 (en besparing på 142 200 euro)."
Under behandlingen lämnade andra vice ordförande Vuornos följande ändringsförslag, som ledamot Vehmanen understödde:
"Budgeten ändras så att 0,3 miljoner euro tillsätts för att säkerställa seniorservicecentren vid Hagalund och Esbo centrum. 0,3 miljoner euro dras av genom att lägga ner bäddavdelningen i Hangö från och med den 1 september."
Under behandlingen lämnade ledamot Räsänen följande ändringsförslag, som ledamot Partanen understödde:
"Budgeten ändras så att 0,3 miljoner euro tillsätts för att säkerställa seniorservicecentren vid Hagalund och Esbo centrum."
Under behandlingen lämnade ledamot Laiho in följande hemställan som riktas till välfärdsområdesstyrelsen och som ledamot Karimäki understödde:
"Elevvården samarbetar nära med skolorna för att för sin del säkerställa kontinuiteten av det gemensamma arbetet, tillgången till tidigt stöd för barn och unga, samt kontinuiteten och utvecklingen av det yrkesövergripande arbetet."
Under behandlingen lämnade tredje vice ordförande Katainen in följande hemställan som riktas till välfärdsområdesstyrelsen och som ledamot Vehmanen understödde:
"I samband med utvecklingen av dagverksamheten för äldre utreds möjligheterna för organisationer och andra aktörer inom tredje sektorn att anordna dagverksamhet utöver välfärdsområdets egen verksamhet. Möjligheten att reservera en del av organisationsunderstöden till de organisationer som ordnar dagverksamhet utreds. Användningen av välfärdsområdets lokaler av aktörer som ordnar dagverksamhet möjliggörs och vid behov förhandlar man med kommunerna om användningen av nödvändiga lokaler om det inte går att tilldela lämpliga lokaler från välfärdsområdets egna lokaler."
Under behandlingen lämnade ledamot Karimäki in följande hemställan som riktas till välfärdsområdesstyrelsen och som ledamot Paakkunainen understödde:
"Fullmäktige hemställer att nya verksamhetslokaler för pensionärs- och andra organisationer söks i samarbete med inte bara kommunerna utan också församlingarna, som kan ha lämpliga utrymmen tillgängliga för verksamheten."
Under behandlingen lämnade ledamot Paakkunainen in följande hemställan som riktas till välfärdsområdesstyrelsen och som ledamot Viljanen understödde:
"När man utvecklar tjänsterna för äldre utreder man möjligheten att införa screening och behandling av undernäring som en del av vårdkedjan för äldre i hela välfärdsområdet."
Under behandlingen lämnade ledamot Mollgren in följande hemställan som riktas till välfärdsområdesstyrelsen och som ledamot Noro understödde:
"Såsom inom tjänsterna för äldre, stärker vi även inom de gemensamma social- och hälsovårdstjänsterna kundernas valfrihet genom att utnyttja mångproducentmodellen och beakta totalekonomin samt ska vi kontinuerligt utvärdera möjligheterna att använda köpta tjänster och servicesedlar."
Under behandlingen lämnade ledamot Alaviiri in följande hemställan som riktas till välfärdsområdesstyrelsen och som tredje vice ordförande Katainen understödde:
"Familjetjänsterna utgör en central del av samhällets stödnätverk, och deras funktionalitet är viktig för familjernas välbefinnande och barnens utveckling. På välfärdsområdet måste vi satsa på att utveckla familjetjänsterna. Genom att investera i tidigt stöd och förebyggande åtgärder kan vi identifiera problem i ett tidigt skede och erbjuda hjälp innan situationerna förvärras. Detta leder till ett minskat behov av mer intensiva tjänster på lång sikt. Familjernas behov kan vara komplexa och därför är det viktigt att olika yrkesgrupper såsom socialarbetare, hälsovårdspersonal, psykologer och lärare samarbetar. Branschöverskridande arbete kan erbjuda helhetsomfattande stöd till familjer.
Det centrala är samordningen av social- och hälsovårdstjänsterna med kommunernas tjänster samt samarbetet mellan dem. Vi behöver ledarskap som bygger på en rättidig helhetsbild. Det är nödvändigt att kunna överge det gamla silotänkandet.
Ordföranden förklarade diskussionen avslutad.
Ordföranden föreslog att fullmäktige behandlar ändringsförslagen först och sedan hemställningarna. Ordföranden föreslog att man först röstar om andra vice ordförande Vuornos ändringsförslag, som understöddes av ledamot Vehmanen mot ledamot Räsänens förslag, som understöddes av ledamot Partanen. Det vinnande förslaget ställs sedan mot välfärdsområdesstyrelsens grundförslag.
Därefter röstar man om ledamot Laitinens ändringsförslag, som understöddes av ledamot Ampuja mot välfärdsområdesstyrelsens grundförslag. Till sist röstar man om tredje vice ordförande Katainens förslag, som understöddes av ledamot Järvenpää, mot välfärdsområdesstyrelsens grundförslag.
Förslaget godkändes enhälligt.
De som understödde andra vice ordförande Vuornos ändringsförslag skulle rösta "JA". De som understödde ledamot Räsänens ändringsförslag skulle rösta "NEJ". Vid omröstningen fick andra vice ordförande Vuornos ändringsförslag 24 JA-röster och ledamot Räsänens ändringsförslag 47 NEJ-röster. Dessutom röstade sju ledamöter eller ersättare blankt.
Följande personer röstade JA: ordförande Limnéll, andra vice ordförande Vuornos, tredje vice ordförande Katainen och ledamöterna Ampuja, Castrén, Haapaniemi, Havu, Hietanen-Tanskanen, Kauma, Knaapi, Laakso, Laiho, Mollgren, Noro, Pelkonen, Piirtola, Rukko, Räf, Thure-Toivanen, Vehmanen, Wejberg samt ersättarna Elo, Fagerström ja Laakso.
Följande personer röstade NEJ: ledamöterna Ahjoniemi, Aintila, Aittakumpu, Braskén, Cederlöf, Ekholm, Felipe, Frantsi-Lankia, Grönroos, Guzenina, Hiila, Hiilamo, Hukari, af Hällström, Jaatinen, Juvonen, Järvenpää, Kajava, Karimäki, Kivekäs, Kokko, Koponen, Laitinen, Lassus, Marttila, Myllyniemi, Paakkunainen, Partanen, Rasinsalo, Rehn-Kivi, Räsänen, Salovaara, Seppälä, Sistonen, Skaffari, von Smitten, Uotila, Viljanen, Värmälä, Westerholm samt ersättarna Gran, Harinen, Laaksonen, Nevanlinna, Saari, Savela ja Valle.
Följande personer röstade blankt: ledamöterna Alaviiri, Backman, Karjalainen, Kurri, Sahiluoma, Stenvall samt ersättare Aitamurto.
Eftersom ledamot Räsänens ändringsförslag hade fått flest röster vid omröstningen konstaterade ordföranden att det ställs mot välfärdsområdesstyrelsens grundförslag.
De som understödde välfärdsområdesstyrelsens grundförslag skulle rösta "JA". De som understödde ledamot Räsänens ändringsförslag skulle rösta "NEJ". Vid omröstningen fick välfärdsområdesstyrelsens grundförslag 31 JA-röster och ledamot Räsänens ändringsförslag 41 NEJ-röster. Dessutom röstade sex ledamöter eller ersättare blankt.
Följande personer röstade JA: ordförande Limnéll, andra vice ordförande Vuornos ledamöterna Aintila, Alaviiri, Ampuja, Backman, Braskén, Castrén, Ekholm, Haapaniemi, Hietanen-Tanskanen, Karjalainen, Kauma, Knaapi, Laakso, Lassus, Mollgren, Noro, Pelkonen, Piirtola, Räf, Sahiluoma, von Smitten, Stenvall, Thure-Toivanen, Vehmanen, Wejberg, Westerholm samt ersättarna Elo, Fagerström och Laaksonen.
Följande personer röstade NEJ: ledamöterna Ahjoniemi, Aittakumpu, Cederlöf, Felipe, Frantsi-Lankia, Grönroos, Guzenina, Hiila, Hiilamo, Hukari, af Hällström, Jaatinen, Juvonen, Järvenpää, Kajava, Karimäki, Kivekäs, Kokko, Koponen, Laiho, Laitinen, Marttila, Myllyniemi, Paakkunainen, Partanen, Rasinsalo, Rehn-Kivi, Räsänen, Salovaara, Seppälä, Sistonen, Skaffari, Uotila, Viljanen, Värmälä samt ersättarna Gran, Harinen, Nevanlinna, Saari, Savela och Valle.
Följande personer röstade blankt: tredje vice ordförande Katainen och ledamöterna Havu, Kurri, Rukko samt ersättarna Aitamurto och Laakso.
Eftersom ledamot Räsänens ändringsförslag hade fått flest röster vid omröstningen konstaterade ordföranden välfärdsområdesfullmäktige godkände beslutsförslaget.
Därefter röstade man om ledamot Laitinens ändringsförslag, som understöddes av ledamot Ampuja mot välfärdsområdesstyrelsens grundförslag. De som understödde välfärdsområdesstyrelsens grundförslag skulle rösta "JA". De som understödde ledamot Laitinens ändringsförslag skulle rösta "NEJ". Vid omröstningen fick välfärdsområdesstyrelsens grundförslag 71 JA-röster och ledamot Laitinens ändringsförslag 7 NEJ-röster.
Följande personer röstade JA: ordförande Limnéll, andra vice ordförande Vuornos, tredje vice ordförande Katainen och ledamöterna Aintila, Ahjoniemi, Aittakumpu, Alaviiri, Backman, Braskén, Castrén, Cederlöf, Ekholm, Felipe, Frantsi-Lankia, Guzenina, Havu, Haapaniemi, Hiila, Hiilamo, Hietanen-Tanskanen, Hukari, af Hällström, Jaatinen, Järvenpää, Kauma, Karimäki, Karjalainen, Kivekäs, Knaapi, Kokko, Koponen, Kurri, Laakso, Laiho, Lassus, Marttila, Mollgren, Myllyniemi, Noro, Paakkunainen, Partanen, Pelkonen, Piirtola, Rasinsalo, Rehn-Kivi, Rukko, Räf, Räsänen, Salovaara, Sahiluoma, Seppälä, Sistonen, Skaffari, von Smitten, Stenvall, Thure-Toivanen, Uotila, Vehmanen, Viljanen, Värmälä, Wejberg, Westerholm samt ersättarna Elo, Fagerström, Gran, Harinen, Laakso, Laaksonen, Nevanlinna, Saari och Savela.
Följande personer röstade NEJ: ledamöterna Ampuja, Grönroos, Laitinen, Juvonen och Kajava samt ersättarna Aitamurto och Valle.
Eftersom välfärdsområdesstyrelsens beslutsförslag hade fått flest röster vid omröstningen, konstaterade ordföranden att välfärdsområdesfullmäktige godkände beslutsförslaget.
Därefter röstade man om tredje vice ordförande Katainens ändringsförslag, som understöddes av ledamot Järvenpää mot välfärdsområdesstyrelsens beslutsförslag. De som understödde välfärdsområdesstyrelsens beslutsförslag skulle rösta "JA". De som understödde tredje vice ordförande Katainens ändringsförslag skulle rösta "NEJ". Vid omröstningen fick välfärdsområdesstyrelsens beslutsförslag 42 JA-röster och tredje vice ordförande Katainens ändringsförslag 33 NEJ-röster. Dessutom röstade tre ledamöter eller ersättare blankt.
Följande personer röstade JA: ledamöterna Ahjoniemi, Aintila, Aittakumpu, Backman, Braskén, Cederlöf, Ekholm, Felipe, Frantsi-Lankia, Guzenina, Hiila, Hiilamo, Hukari, af Hällström, Jaatinen, Kajava, Karimäki, Kivekäs, Kokko, Koponen, Lassus, Marttila, Myllyniemi, Paakkunainen, Partanen, Rasinsalo, Rehn-Kivi, Räsänen, Salovaara, Seppälä, Sistonen, Skaffari, von Smitten, Uotila, Viljanen, Värmälä, Westerholm samt ersättarna Gran, Harinen, Laaksonen, Nevanlinna och Saari.
Följande personer röstade NEJ: ordförande Limnéll, andra vice ordförande Vuornos, tredje vice ordförande Katainen och Ampuja, Alaviiri, Castrén, Haapaniemi, Havu, Hietanen-Tanskanen, Juvonen, Järvenpää, Karjalainen, Kauma, Knaapi, Kurri, Laakso, Laiho, Laitinen, Mollgren, Noro, Pelkonen, Piirtola, Rukko, Räf, Sahiluoma, Stenvall, Thure-Toivanen, Vehmanen, Wejberg samt ersättarna Elo, Fagerström, Laakso och Valle.
Följande personer röstade blankt: ledamot Grönroos samt ersättarna Aitamurto och Savela.
Eftersom välfärdsområdesstyrelsens beslutsförslag hade fått flest röster vid omröstningen, konstaterade ordföranden att välfärdsområdesfullmäktige godkände beslutsförslaget.
Efter att välfärdsområdesfullmäktiges beslut meddelats tog ordföranden upp de hemställningar som lämnats under behandlingen.
Ordföranden frågade fullmäktige om tredje vice ordförande Katainens förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att välfärdsområdesfullmäktige godkände hemställan enhälligt.
Ordföranden frågade fullmäktige om ledamot Karimäkis förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att välfärdsområdesfullmäktige godkände hemställan enhälligt.
Ordföranden frågade fullmäktige om ledamot Mollgrens förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att välfärdsområdesfullmäktige godkände hemställan enhälligt.
Ordföranden frågade fullmäktige om ledamot Paakkunainens förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att välfärdsområdesfullmäktige godkände hemställan enhälligt.
Ordföranden frågade fullmäktige om ledamot Laihos förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att välfärdsområdesfullmäktige godkände hemställan enhälligt.
Ordföranden frågade fullmäktige om ledamot Alaviiris förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att välfärdsområdesfullmäktige godkände hemställan enhälligt.
Ledamot Viljanen anlände till sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 18.13.
Välfärdsområdesdirektör Svahn avlägsnade sig från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 19.23.
Ledamot Wickström avlägsnade sig från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 19.49.
Under behandlingen av detta ärende togs en sammanträdespaus kl. 20.29-20.40.
Ledamot Knaapi avlägsnade sig från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 20.59.
Ledamot Rukko avlägsnade sig från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 20.59.
Beslut
Välfärdsområdesfullmäktige beslutade
1. godkänna den bifogade budgeten för 2024 och ekonomiplanen för 2024-2025 för Västra Nylands välfärdsområde, ändrad så att 0,3 miljoner euro tillsätts för att säkerställa seniorservicecentren vid Hagalund och Esbo centrum, och
2. anteckna det bifogade sammanfattande protokollet 4.12.2023 över budgetförhandlingarna för kännedom.
Dessutom beslutade fullmäktige rikta följande hemställningar till välfärdsområdesstyrelsen i enlighet med 25 § i förvaltningsstadgan:
-"I samband med utvecklingen av dagverksamheten för äldre utreds möjligheterna för organisationer och andra aktörer inom tredje sektorn att anordna dagverksamhet utöver välfärdsområdets egen verksamhet. Möjligheten att reservera en del av organisationsunderstöden till de organisationer som ordnar dagverksamhet utreds. Användningen av välfärdsområdets lokaler av aktörer som ordnar dagverksamhet möjliggörs och vid behov förhandlar man med kommunerna om användningen av nödvändiga lokaler om det inte går att tilldela lämpliga lokaler från välfärdsområdets egna lokaler."
- "Fullmäktige hemställer att nya verksamhetslokaler för pensionärs- och andra organisationer söks i samarbete med inte bara kommunerna utan också församlingarna, som kan ha lämpliga utrymmen tillgängliga för verksamheten."
- "Såsom inom tjänsterna för äldre, stärker vi även inom de gemensamma social- och hälsovårdstjänsterna kundernas valfrihet genom att utnyttja mångproducentmodellen och beakta totalekonomin samt ska vi kontinuerligt utvärdera möjligheterna att använda köpta tjänster och servicesedlar."
- "När man utvecklar tjänsterna för äldre utreder man möjligheten att införa screening och behandling av undernäring som en del av vårdkedjan för äldre i hela välfärdsområdet."
- "Elevvården samarbetar nära med skolorna för att för sin del säkerställa kontinuiteten av det gemensamma arbetet, tillgången till tidigt stöd för barn och unga, samt kontinuiteten och utvecklingen av det yrkesövergripande arbetet."
och
- "Familjetjänsterna utgör en central del av samhällets stödnätverk, och deras funktionalitet är viktig för familjernas välbefinnande och barnens utveckling. På välfärdsområdet måste vi satsa på att utveckla familjetjänsterna. Genom att investera i tidigt stöd och förebyggande åtgärder kan vi identifiera problem i ett tidigt skede och erbjuda hjälp innan situationerna förvärras. Detta leder till ett minskat behov av mer intensiva tjänster på lång sikt. Familjernas behov kan vara komplexa och därför är det viktigt att olika yrkesgrupper såsom socialarbetare, hälsovårdspersonal, psykologer och lärare samarbetar.
Branschöverskridande arbete kan erbjuda helhetsomfattande stöd till familjer. Det centrala är samordningen av social- och hälsovårdstjänsterna med kommunernas tjänster samt samarbetet mellan dem. Vi behöver ledarskap som bygger på en rättidig helhetsbild. Det är nödvändigt att kunna överge det gamla silotänkandet."
Redogörelse
Bilagor
1 | Västra Nylands välfärdsområdes budget för 2024 och ekonomiplan för 2024-2026 |
2 | Bilaga till budgetförslaget: Sammanställning av åtgärder och konsekvensbedömningar för att balansera ekonomin |
3 | Sammanfattande protokoll av ekonomiplaneringsförhandlingarna mellan fullmäktigegrupperna den 4 december 2023 |
Tilläggsmaterial
- | Palvelut ja resurssit -lautakunnan 30.10.2023 § 30 lausunto talousarvioesityksestä vuodelle 2024 ja taloussuunnitelmaksi vuosille 2024-2026 |
- | Tulevaisuus- ja kehittämislautakunnan 31.10.2023 § 47 lausunto talousarvioesityksestä vuodelle 2024 ja taloussuunnitelmaksi vuosille 2024-2026 |
- | Valmius- ja turvallisuuslautakunnan 31.10.2023 § 24 lausunto talousarvioesityksestä vuodelle 2024 ja taloussuunnitelmaksi vuosille 2024-2026 |
- | Nuorisovaltuuston lausunto vuoden 2024 talousarviosta ja vuosien 2024-2026 taloussuunnitelmasta sekä sosiaali- ja terveydenhuollon asiakasmaksuihin esitettävistä muutoksista vuodelle 2024 |
- | Vammaisneuvoston lausunto talousarviosta vuodelle 2024 ja taloussuunnitelmasta 2024-2026 |
- | Vanhusneuvoston lausunto talousarviosta vuodelle 2024 ja taloussuunnitelmasta vuosille 2024-2026 |
- | Adressi palvelukeskusten lakkauttamista vastaan EI JULKINEN |
- | Adressi palvelukeskusten lakkauttamista vastaan (julkinen versio, allekirjoitukset piilotettu) |
- | Espoon Sotaveteraanit ry:n kannanotto 30.10.2023 palvelukeskusten lakkauttamista vastaan |
- | Espoon monikulttuuriset lapset ja nuoret ry:n, Sahed ry:n, Suomi-Syyria ystävyysseura ry:n ja Esma ry:n 30.10.2023 kannanotto järjestötuen leikkaamista vastaan |
- | HyTe ry:n kirje koskien järjestöyhteistyötä Länsi-Uudenmaan hyvinvointialueella 2024-2026 |
- | Karkkilan kaupunginhallituksen kirjelmä 20.11.2023 § 335 koskien Karkkilan vuodeosaston lakkauttamista |
- | Vastineluonnos Karkkilan kaupunginhallituksen kirjelmään |
- | Länsi-Uudenmaan päihde- ja mielenterveystoimijoiden verkoston järjestöjen kannanotto järjestysavustusten leikkauksista |
- | Svenska pensionärsförbundet Västnylands rf:s skrivelse, 11.10.2023 |
- | Uudenmaan Parkinson yhdistys ry kirje Tapiolan palvelukeskuksen tulevaisuudesta |
- | Valtiovarainministeriön, sosiaali- ja terveysministeriön ja sisäministeriön kansliapäälliköiden kirje 22.11.2023 hyvinvointialueille |
För kännedom
|
|
Beslutshistoria
Välfärdsområdesstyrelsen 04.12.2023 § 199
§ 199
Beredning och upplysningar (fornamn.efternamn@luvn.fi): |
|
Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar föreslå välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige beslutar
1. godkänna den bifogade budgeten för 2024 och ekonomiplanen för 2024-2026 för Västra Nylands välfärdsområde med bilagor och
2. anteckna det bifogade sammanfattande protokollet 4.12.2023 över budgetförhandlingarna för kännedom.
Behandling
Under behandlingen lämnade ordförande Laiho följande ändringsförslag, som ledamot Sahiluoma understödde:
Beslutsförslaget ändras till:
"Välfärdsområdesstyrelsen beslutar föreslå välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige beslutar godkänna budgeten för 2024 i enlighet med avtalet som ingicks i ekonomiplaneringsförhandlingarna, dock på så sätt att budgetens utgifter minskas oallokerat med 4 miljoner euro på så vis att resultatet för 2024 blir positivt. Den behövliga allokeringen av utgiftsminskningarna eller inkomstökningarna bereds för behandling i fullmäktige i samband med den första delårsöversikten när den ekonomiska situationen preciseras."
Under behandlingen lämnade ersättare Laitinen följande ändringsförslag:
Till beslutsförslaget fogas en ny punkt:
"Dessutom beslutar välfärdsområdesstyrelsen föreslå välfärdsområdesfullmäktige att gruppbidraget skärs ned med -25 procent 2024.
Följande punkter i budgetboken ändras:
På sidan 18 fogas en ny punkt:
"Välfärdsområdet erbjuder inte icke-lagstadgade tjänster åt personer som vistas olagligt i landet."
Meningen på sidan 41
Vid förenhetligandet av tjänsterna slopas icke-lagstadgade tjänster, som har funnits i en del av kommunerna, bland annat närståendevårdarnas behovsprövade tjänster och verksamhet som främjar de äldres välbefinnande till den del som det hör till kommunernas organiseringsansvar."
ändras till:
"Vid förenhetligandet av tjänsterna slopas icke-lagstadgade tjänster, som har funnits i en del av kommunerna, bland annat verksamhet som främjar närståendevårdarnas och de äldres välbefinnande till den del som det hör till kommunernas organiseringsansvar."
Ordföranden förklarade diskussionen avslutad.
Ordföranden konstaterade att det har lämnats två ändringsförslag, varav ersättare Laitinens förslag förföll i brist på understöd.
Ordföranden frågade sammanträdet om ordförande Laihos ändringsförslag kan godkännas enhälligt. Eftersom den inte kunde godkännas enhälligt konstaterade ordföranden att det förrättas omröstning i ärendet.
De som understödde föredragandens beslutsförslag skulle rösta "JA". De som understödde ordförande Laihos ändringsförslag, som understöddes av ledamot Sahiluoma, skulle rösta "NEJ".
Vid omröstningen fick föredragandens beslutsförslag 9 JA-röster och ordförande Laihos ändringsförslag 8 NEJ-röster.
JA röstade första vice ordförande Guzenina, andra vice ordförande Rehn-Kivi, ledamot Hertell, ledamot Lassus, ledamot Myllyniemi, ledamot Pajuoja, ledamot Räsänen, ledamot Värmälä ja ledamot Wickström.
NEJ röstade ordförande Laiho, ledamot Laakso, ersättare Laitinen, ledamot Pelkonen, ledamot Piirtola, ledamot Sahiluoma, ledamot Uusitalo och ledamot Vehmanen.
Eftersom föredragandens beslutsförslag hade fått flest röster vid omröstningen genom namnupprop, konstaterade ordföranden att välfärdsområdesstyrelsen godkände föredragandens beslutsförslag.
Chefen för kontaktytor Österman var frånvarande från sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 11.11-11.14.
Beslut
Välfärdsområdesstyrelsen beslutade föreslå välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige beslutar
1. godkänna den bifogade budgeten för 2024 och ekonomiplanen för 2024-2026 för Västra Nylands välfärdsområde med bilagor och
2. anteckna det bifogade sammanfattande protokollet 4.12.2023 över budgetförhandlingarna för kännedom.
Redogörelse
Enligt 115 § i lagen om välfärdsområden ska välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret. I budgeten ska välfärdsområdeskoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser beaktas. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgetåret är ekonomiplanens första år.
Ekonomiplanen ska upprättas så att den är i balans eller uppvisar ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. ?I enlighet med 115 § i lagen om välfärdsområden ska dessutom ett underskott i välfärdsområdets balansräkning täckas inom ekonomiplanens period. Således ska ekonomiplanen 2024-2026 vara i balans eller uppvisa ett överskott senast före utgången av planåret 2026, så att även det underskott som uppstår 2023 hittills täcks.
Välfärdsområdets ekonomiplan bygger på välfärdsområdesstrategin och servicestrategin som välfärdsområdesfullmäktige bekräftat. Välfärdsområdesstyrelsen godkände vid sitt sammanträde den 12 juni 2023 § 89 en planeringsram, där principer för upprättandet av välfärdsområdets ekonomiplan 2024-2026 dras upp.
Välfärdsområdets ekonomiska situation förväntas vara mycket utmanande fram till mitten av innevarande årtionde. Utifrån problemet med nivåskillnaden mellan finansieringen och de reella kostnaderna som överförts till välfärdsområdet kommer det enligt delårsöversikten i september att uppstå ett underskott på över 70 miljoner euro för välfärdsområdet under 2023. Täckningen av underskottet enligt den tidtabell som förutsätts i lagen om välfärdsområden före utgången av 2026 förutsätter en betydande fördröjning av utgiftsökningen i välfärdsområdet under de kommande åren. När den naturliga utgiftsökningen (s.k. basscenariot) som beaktar ökningen av servicebehovet och kostnadsnivån är cirka 5 procent per år, ska välfärdsområdet minska utgiftsökningen 2024 till cirka 1 procent.
Behovet av att balansera ekonomin 2025-2026 preciseras när nivåkorrigeringen av finansieringen för 2025 preciseras, men det årliga behovet av att bromsa upp utgiftsökningen kommer under ekonomiplaneåren att vara mindre än budgetåret.
Centrala axplock ur planeringsramen för ekonomiplanen 2024-2026
- Ekonomiplanen 2024-2026 utarbetas i enlighet med målen som ställs upp i välfärdsområdesstrategin, servicestrategin och beslutet om räddningsväsendets servicenivå på så sätt att välfärdsområdets ekonomi är i balans vid utgången av planperioden.
- Välfärdsområdets stora finansieringsunderskott förutsätter ett program för balansering av ekonomin.
- På basis av den ekonomiska situationen beslutades i samband med beslutet om ramen om åtgärder för effektivisering av basservicen 2023 och som uppgår till cirka 15 miljoner euro.
- Välfärdsområdets investeringar bereds med beaktande av balanskraven på välfärdsområdets ekonomi som helhet.
Välfärdsområdesdirektörens förslag till budget för 2024 och ekonomiplan för 2024-2026
Välfärdsområdesdirektörens förslag till budget för 2024 och ekonomiplan för 2024-2026 har beretts utifrån den planeringsram som välfärdsområdesstyrelsen har utfärdat. I förslaget har man utöver principerna för välfärdsområdesstyrelsens planeringsram även beaktat välfärdsområdets uppdaterade bokslutsprognos för 2023 samt finansministeriets uppdaterade finansieringsprognos för 2024 den 10 oktober 2023. Dessutom har man i finansieringsprognosen för 2025 beaktat korrigeringsposten i finansieringen till välfärdsområdena för realiserade kostnader 2023.
De centrala axplocken ur förslaget är följande:
- I ekonomiplanen för 2024-2026 har budgeterats ett överskott så att underskottet på 72 miljoner euro 2023 kan täckas fram till slutet av 2026 på det sätt som avses i lagen om välfärdsområden.
- För att underskotten ska kunna täckas måste verksamheten anpassas avsevärt. På basis av anpassningarna ska utgiftsökningen avta till cirka 1 procent under ekonomiplanens första år, medan tillväxtprognosen utan anpassningar är 4-5 procent per år. Ökningen av finansieringen 2025-2026 underlättar dämpningen av trycket på utgiftsökningen i mitten av innevarande årtionde.
- Budgeten innehåller betydande anpassningsåtgärder. Anpassningen bygger på målen i servicestrategin. I budgeten finns dessutom också kompletterande anpassningsåtgärder, som beskrivs i detalj i driftsekonomidelen. Arbetet med att utveckla tjänster riktas till sådana åtgärder som avses i målen i strategin, vilka främjas på lång sikt samtidigt som konsolideringen av välfärdsområdets ekonomi.
- Investeringar under 2024 har anpassats så att de motsvarar situationen 2024 då välfärdsområdet inte har fullmakt att uppta lån. Investeringar har planlagts till 2025 och framåt. Under 2024 genomförs endast projekt som överförs från 2023 eller sådana projekt som inletts 2023 och som fortsätter 2024. Genomförandet av dessa projekt görs inom ramen för fullmakten att uppta lån 2023.
- Välfärdsområdets behov av att uppta lån är under ekonomiplanens period måttligt. När resultatet förbättrats 2025 kan man amortera på kortvariga lån som tagits för att säkerställa kassans tillräcklighet. Alla kortvariga lån kan betalas bort fram till slutet av ekonomiplanens period.
Målet med balanseringsåtgärderna i budgetförslaget är att stödja välfärdsområdets balanserade ekonomi i enlighet med servicestrategin. På grund av otillräcklig statlig finansiering ska välfärdsområdets ekonomi balanseras snabbt under 2024-2026. I enlighet med servicestrategin förbinder sig välfärdsområdet till att ordna tjänsterna ansvarsfullt, där målet är att ordna tjänsterna på ett ekonomiskt balanserat sätt.
I budgeten 2024 främjas välfärdsområdets ansvarsfulla ordnande av tjänster med hjälp av åtgärder som balanserar ekonomin, som delas upp i följande teman:
. Ökning av verksamhetsintäkterna
. Minskning av personalutgifterna inom den inhyrda personalen
. Minskning av användningen av köpta tjänster och servicesedlar
. Förenklande av servicestrukturen
. Ändringar i produktionssättet och upphandlingar
. Inskränkning av servicenätet
. Minskning av personalutgifterna inom den egna personalen
Av de föreslagna åtgärderna har man i åtgärdskorten genomfört en förhandsbedömning av konsekvenserna för att bedöma hur beslutet under beredning om åtgärderna påverkar parterna som påverkas av beslutet. Konsekvensbedömningen har tagits fram som tjänsteinnehavararbete och den består av en gemensam sammanfattningsdel per åtgärd, samt av delar för personalkonsekvenser, klientkonsekvenser, andra konsekvenser, identifierade risker och hanteringen av dem. Förhandsbedömningen av konsekvenserna har utarbetats i enlighet med gällande lagstiftning.
I konsekvensbedömningen ska man beakta att det på grund av tjänsternas mångfald kan vara utmanande att på förhand bedöma konsekvenserna av vissa åtgärder, varför konsekvenserna av åtgärderna ska följas upp aktivt och noggrant som en del av verkställigheten.
Uppgifter om konsekvenserna samlas in genom kontinuerlig rapportering och analyser i serviceproduktionen. Vid behov bedöms åtgärderna på nytt, om uppföljningen visar att åtgärden orsakar oväntade skadliga konsekvenser för ekonomin eller serviceprocesserna. På konsekvenser som hänför sig till klient- och patientsäkerheten reagerar man omedelbart, om sådana uppdagas.
Behandlingen av budgeten och ekonomiplanen
Välfärdsområdesdirektörens förslag till budget för 2024 och ekonomiplan för 2024-2026 antecknades för kännedom vid välfärdsområdesstyrelsens sammanträde den 30 oktober 2023, § 174.
Nämnden för tjänster och resurser, framtids- och utvecklingsnämnden samt beredskaps- och säkerhetsnämnden har gett sina utlåtanden om budgetförslaget ur perspektivet för nämndernas strategiska ansvarsområden vid sina sammanträden den 30 och 31 oktober 2023. Nämndernas utlåtanden har bifogats som tilläggsmaterial.
I sina utlåtanden har nämnderna betonat välfärdsområdets ansvarsfulla ordnande av tjänster och balanseringen av ekonomin. Nämnderna uttryckte sin oro över de balanserande åtgärdernas konsekvenser för bland annat förmågan att minska vårdskulden inom primärvården, räddningsväsendets beredskap, utvecklingen och förnyandet av verksamhetsmodellerna och personalens kompetensutveckling. I alla utlåtanden betonades att konsekvenserna av ekonomins balanseringsåtgärder måste följas upp noggrant och att man om kostnaderna ökar eller klient- eller patientsäkerheten äventyras ska agera snabbt för att korrigera situationen.
Välfärdsområdets påverkansorgan, dvs. ungdomsfullmäktige, rådet för personer med funktionsnedsättning och äldrerådet, betonade i sina utlåtanden att balanseringsåtgärdernas konsekvenser ska bedömas noggrant. I utlåtandena kritiserades bland annat nedskärningarna som riktas till dagverksamheten och organisationsbidragen. Påverkansorganens utlåtanden har bifogats som tilläggsmaterial.
Välfärdsområdet har under budgetberedningen även mottagit ställningstaganden och skrivelser bland annat av organisationer och föreningar som är verksamma i området. Ställningstagandena har gällt särskilt ändringarna som föreslagits i dagverksamheten för äldre, de föreslagna ändringarna i servicecentralerna och förslaget om nedskärningar i organisationsbidragen. Ställningstagandena och skrivelserna ingår i tilläggsmaterialet.
I skrivelsen av Högfors stadsstyrelse den 20 november 2023, § 335, togs ställning till beredningen som gäller nedläggningen av bäddavdelningen i Högfors. I tilläggsmaterialet finns välfärdsområdets utkast till genmäle till Högfors stad, där man beskriver förslagets bakgrund och beredning som en del av budgetberedningen.
Förhandlingsresultatet för fem fullmäktigegrupper med representanter i välfärdsområdesfullmäktiges förhandlingskommitté den 4 december 2023
Välfärdsområdesfullmäktiges förhandlingskommitté inledde ekonomiplaneringsförhandlingarna den 1 november 2023. Förhandlingarna fortsatte den 3 november, den 6 november och den 20 november 2023. Den sista förhandlingsdagen hölls den 28 november 2023 och det tekniska förhandlingsresultatet togs fram den 4 december 2023. Förhandlingsresultatet godkändes av fullmäktigegrupperna för Socialdemokraterna, SFP, De Gröna, Vänsterförbundet och Centern.
Välfärdsområdesfullmäktiges förhandlingskommittés förhandlingsresultat har beskrivits som bilaga i det bifogade sammanfattande protokollet.
Välfärdsområdesstyrelsen ger sitt förslag till budget för 2024 och ekonomiplan för 2024-2026 vid sitt sammanträde den 4 december 2023 och enligt planen fattar välfärdsområdesfullmäktige ett beslut i ärendet den 12 december 2023.
Behörighet
Enligt 22 § i lagen om välfärdsområden beslutar välfärdsområdesfullmäktige om välfärdsområdets budget och ekonomiplan. Enligt 41 § 2 mom. i förvaltningsstadgan svarar välfärdsområdesstyrelsen för beredningen och verkställigheten av välfärdsområdesfullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet, varför välfärdsområdesstyrelsen har i uppgift att förelägga välfärdsområdesfullmäktige budgeten och ekonomiplanen för godkännande.
Bilagor
Tilläggsmaterial
För kännedom
Beslutshistoria
Välfärdsområdesstyrelsen 30.10.2023 § 174
§ 174
Beredning och upplysningar (fornamn.efternamn@luvn.fi): |
|
Beslutsförslag Välfärdsområdesdirektör Svahn Sanna
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar:
1. anteckna välfärdsområdesdirektörens förslag till budgeten för 2024 och ekonomiplan för åren 2024-2026 för kännedom och
2. överlämna förslaget till välfärdsområdesfullmäktiges förhandlingskommitté för behandling.
Behandling
Ledamot Sahiluoma anlände till sammanträdet under behandlingen av detta ärende kl. 14.07.
Beslut
Välfärdsområdesstyrelsen godkände beslutsförslaget enhälligt.
Redogörelse
Enligt 115 § i lagen om välfärdsområden ska välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret. I budgeten ska välfärdsområdeskoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser beaktas. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgetåret är ekonomiplanens första år.
Ekonomiplanen ska upprättas så att den är i balans eller uppvisar ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. I enlighet med 115 § i lagen om välfärdsområden ska dessutom ett underskott i välfärdsområdets balansräkning täckas inom ekonomiplanens period. Ekonomiplanen 2024-2026 ska sålunda vara i balans eller uppvisa ett överskott senast vid utgången av planåret 2026 och på så sätt att också underskottet från 2023 har blivit täckt.
Välfärdsområdets ekonomiplan bygger på välfärdsområdesstrategin och servicestrategin som välfärdsområdesfullmäktige bekräftat. Välfärdsområdesstyrelsen godkände vid sitt sammanträde 12.6.2023 § 89 en planeringsram, där principer för upprättandet av välfärdsområdets ekonomiplan 2024-2026 dras upp.
Välfärdsområdets ekonomiska situation förväntas vara mycket svår fram till mitten av innevarande årtionde. På basis av problemet med nivåskillnader i finansieringen och de realkostnader som överförts på välfärdsområdet kommer välfärdsområdet att uppvisa ett underskott på ca 86 miljoner euro under 2023. För att underskottet ska kunna täckas fram till slutet av 2026 på det sätt som förutsätts i lagen om välfärdsområden krävs en betydande dämpning av ökningen av utgifter av välfärdsområdet under de kommande åren. Då ökningen som sker naturligt (det så kallade basscenariot) på grund av att servicebehovet ökar och kostnadsnivån stiger är ca 5 procent i året, ska välfärdsområdet minska utgiftsökningen ungefär med 1 procent 2024.
Behovet av balansering av ekonomin 2024-2026 klarnar när korrigeringen av nivån på finansieringen 2025 preciseras, men det årliga behovet av att dämpa utgiftsökningen bör under ekonomiplanens period vara avsevärt lägre än under budgetåret.
Centrala axplock ur planeringsramen för ekonomiplanen 2024-2026
. Ekonomiplanen 2024-2026 utarbetas i enlighet med målen som ställs upp i välfärdsområdesstrategin, servicestrategin och beslutet om räddningsväsendets servicenivå på så sätt att välfärdsområdets ekonomi är i balans vid utgången av planperioden.
. Välfärdsområdets stora finansieringsunderskott förutsätter ett program för balansering av ekonomin.
. På basis av den ekonomiska situationen beslutades i samband med beslutet om ramen om åtgärder för effektivisering av basservicen 2023 och som uppgår till ca 15 miljoner euro.
. Välfärdsområdets investeringar bereds med beaktande av balanskraven på välfärdsområdets ekonomi som helhet.
Välfärdsområdesdirektörens förslag till budgeten för 2024 och ekonomiplanen för 2024-2026
Välfärdsområdesdirektörens förslag till budgeten för 2024 och ekonomiplanen för 2024-2026 har beretts utifrån den planeringsram som välfärdsområdesstyrelsen har utfärdat. I förslaget har principerna i välfärdsområdesstyrelsens planeringsram beaktats och dessutom välfärdsområdets uppdaterade bokslutsprognos för 2023 och Finansministeriets uppdaterade finansieringsprognos för 2024. Dessutom har man i finansieringsprognosen för 2025 beaktat korrigeringsposten i finansieringen till välfärdsområdena för realiserade kostnader 2023.
De centrala axplocken ur förslaget är följande:
. I ekonomiplanen för 2024-2026 har budgeterats ett överskott så att underskottet på 86 miljoner euro 2023 kan täckas fram till slutet av 2026 på det sätt som avses i lagen om välfärdsområden.
. För att underskotten ska kunna täckas måste verksamheten anpassas avsevärt. På basis av anpassningarna ska utgiftsökningen avta till under 1 procent under ekonomiplanens första år, medan tillväxtprognosen utan anpassningar är 4-5 procent per år. Ökningen av finansieringen 2025-2026 underlättar dämpningen av trycket på utgiftsökningen i mitten av innevarande årtionde.
. Budgeten innehåller betydande anpassningsåtgärder. Anpassningen bygger på målen i servicestrategin. I budgeten finns dessutom också kompletterande anpassningsåtgärder, som beskrivs i detalj i driftsekonomidelen. Arbetet med att utveckla tjänster riktas till sådana åtgärder som avses i målen i strategin, vilka främjas på lång sikt samtidigt som välfärdsområdets ekonomi konsolideras.
. Investeringar under 2024 har anpassats så att de motsvarar situationen 2024 då välfärdsområdet inte har fullmakt att uppta lån. Investeringar har planerats till 2025 och framåt. Under 2024 genomförs endast projekt som överförs från 2023 eller sådana projekt som inletts 2023 och som fortsätter 2024. Genomförandet av dessa projekt görs inom ramen för fullmakten att uppta lån 2023.
. Välfärdsområdets behov av att uppta lån är under ekonomiplanens period måttligt. När resultatet förbättrats 2025 kan man amortera på kortvariga lån som tagits för att säkerställa kassans tillräcklighet. Alla kortvariga lån kan betalas bort fram till slutet av ekonomiplanens period.
Behandling av budgeten och ekonomiplanen i välfärdsområdet
Nämnden för tjänster och resurser, framtids- och utvecklingsnämnden samt beredskaps- och säkerhetsnämnden presenterar sina utlåtanden om budgetförslaget ur perspektivet för nämndernas strategiska ansvarsområden vid sina sammanträden den 30 och 31 oktober 2023. Välfärdsområdesfullmäktiges förhandlingskommitté inleder förhandlingar om ekonomiplanering den 1 november 2023. Förhandlingarna fortsätter den 3 och 6 november 2023. Den sista förhandlingen ska hållas den 28 november 2023.
Utifrån förhandlingarna görs det vid behov preciseringar i välfärdsområdesdirektörens budgetförslag, varefter välfärdsområdesstyrelsen ska behandla budgeten och ekonomiplanen vid sitt sammanträde den 4 december 2023.
Välfärdsområdesstyrelsen ger sitt förslag så att välfärdsområdesfullmäktige fattar beslut om budgeten och ekonomiplanen den 12 december 2023. I samband med budgeten behandlar välfärdsområdesfullmäktige också bemötandena till de budgetmotioner som lämnats in före utgången av mars.
Behörighet
Enligt 22 § i lagen om välfärdsområden beslutar välfärdsområdesfullmäktige om välfärdsområdets budget och ekonomiplan. Enligt 41 § 2 mom. i förvaltningsstadgan svarar välfärdsområdesstyrelsen för beredningen och verkställigheten av välfärdsområdesfullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet.
Bilagor
Tilläggsmaterial
För kännedom
Beslutshistoria
Edellinen asia | Seuraava asia | Muutoksenhakuohje Kokousasia PDF-muodossa |